Kjell Asplund – författare

»Det här är den bästa svenska fackboken på länge.«– Andreas Ekström, Sydsvenskan

Det är inte bara virus och bakterier som sprids bland människor – tankar och beteenden är mer smittsamma är vad många tror. Smittsamheten kan vara så stor att det växer till en epidemi med förödande konsekvenser, särskilt ofta under religiöst eller politiskt förtryck, kris och krig. Men utbrott kan också drabba skolor, arbetsplatser, sjukhus och vaccinationscentraler.

I Tankevirus undersöks märkliga smittsamma fenomen som de apatiska flyktingbarnen, tics som sprids via sociala medier och de häxprocesser som en gång svepte över Europa. Vem som helst kan ryckas med – inte ens amerikanska diplomater har varit immuna.

Läkaren Kjell Asplund tar läsaren genom historien och landar i vår samtid. Genom alla tider, och i alla typer av kulturer, har vi varit så starkt påverkade av omgivningen att det kunnat leda till något som bär alla tecken på akut sjukdom.

“Efter att vi gjort ett stort antal intervjuer, läst in oss på patientjournalerna och plöjt igenom den vetenskapliga litteraturen, var vi mogna att möta huvudpersonen själv. I maj 2016 träffade vi Paolo Macchiarini i ett sammanträdesrum en trappa upp vid korsningen av Hantverkargatan och Scheelegatan på Kungsholmen.”

Kjell Asplund skildrar ett dussintal av vår tids mest flagranta bedragare inom läkarvetenskapen, bland dem kirurgen Paolo Macchiarini, psykologen Diederik Stapel och entreprenören Elizabeth Holmes. Han visar på svårigheterna att tidigt känna igen fusk, hur fuskarens förslagenhet ofta är förknippad med en karismatisk personlighet, tränger in i fuskets drivkrafter och lyfter fram visselblåsarnas och fuskjägarnas avgörande kurage.

Fuskarna är skriven från vetenskapens innersta rum. Personlig och erfarenhetsbaserad, oupphörligt förbluffande och spännande, en läkarens och ämbetsmannens egen true crime. Dess viktigaste fråga är: Hur kan vi skydda forskningen från bedragare och bevara allmänhetens tilltro till läkarvetenskapen?

Det är inte bara virus och bakterier som sprids bland människor – tankar och beteenden är mer smittsamma är vad många tror. Smittsamheten kan vara så stor att det växer till en epidemi med förödande konsekvenser, särskilt ofta under religiöst eller politiskt förtryck, kris och krig. Men utbrott kan också drabba skolor, arbetsplatser, sjukhus och vaccinationscentraler.

I Tankevirus undersöks märkliga smittsamma fenomen som de apatiska flyktingbarnen, tics som sprids via sociala medier och de häxprocesser som en gång svepte över Europa. Vem som helst kan ryckas med – inte ens amerikanska diplomater har varit immuna.

Läkaren Kjell Asplund tar läsaren genom historien och landar i vår samtid. Genom alla tider, och i alla typer av kulturer, har vi varit så starkt påverkade av omgivningen att det kunnat leda till något som bär alla tecken på akut sjukdom.

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000.

Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare.

Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning.

Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg.

Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229.

"En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren.

Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.

”Efter att vi intervjuat ett stort antal personer på sjukhuset, läst in oss på patientjournalerna och plöjt igenom publikationer och annan vetenskaplig litteratur om luftrörstransplantationer var vi mogna att möta huvudpersonen själv. I maj 2016 träffade vi Paolo Macchiarini i ett sammanträdesrum en trappa upp vid korsningen av Hantverkargatan och Scheelegatan på Kungsholmen.”

Kjell Asplund är läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Han var medicinsk expert i utredningen om Thomas Quick och ledde också den interna utredningen på Karolinska Universitetssjukhuset om fallet Paolo Macchiarini.

I sin debutbok Fuskarna berättar han om några av vår tids mest flagranta bedragare inom läkarvetenskapen: kirurgen Paolo Macchiarini, psykologiforskaren Diederik Stapel och blodprovsentreprenören Elizabeth Holmes. Han tecknar bilden av hur svårt det är att urskilja fuskaren i tidigt skede, hur fuskarens skicklighet ofta är förknippad med en karismatisk personlighet, hur lätt det är att dras med – och om visselblåsarens och fuskjägarnas utomordentligt viktiga kurage.

Fuskarna är skriven från vetenskapens innersta rum. Personlig och erfarenhetsbaserad, oupphörligt spännande, en läkarens och ämbetsmannens egen true crime. Dess viktigaste fråga är: Hur kan vi bevara allmänhetens tilltro till läkarvetenskapen och skydda den från direkt hälsovådliga bedragare?

SVÄLT SOM VAPEN, två miljoner döda, de flesta barn. Under Biafrakriget följde världen för första gången en oerhörd svältkatastrof i direktrapporter. Få lämnades oberörda av bilderna på utmärglade, skalliga barn med groteskt uppsvällda bukar. Under kriget blev Biafra en obevekligt krympande enklav, isolerad från omvärlden, helt beroende av den nattliga luftbro Röda Korset och kyrkorna höll i gång. Ur krigskaoset föddes en ny hjälporganisation, Läkare utan gränser.

Kjell Asplund, då ung läkare för Internationella Röda Korset i Biafra, berättar nu, med ett drygt halvsekels perspektiv, om kriget, svälten, nödhjälpen och utbrytarrepublikens slutliga sammanbrott. I dramatiska scener och återskapade stämningar och dialoger skildrar han krig, svält, förnedring och undergång. Men också medkänsla och mänsklig värdighet. Han tar upp de många etiska dilemman som mötte undersvältkatastrofen och hjälparbetet.

Mest av allt är boken en plädering mot krigets vansinne, högaktuell också nu på 2020-talet.