Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummetDenna antologi med bidrag från forskare och lärare verksamma i grundskola och på universitet redovisar olika perspektiv på och möjligheter med utomhuspedagogik. Lärande och särskilt upplevelsebaserat lärande, lärmiljöer och villkor för barndom är innehåll som återkommer i flera av bokens kapitel som även behandlar • lärmiljöer för att utveckla det kulturella minnet• utomhuspedagogikens teoretiska bakgrund• villkor för barns naturkontakt i den segregerade staden• staden och dess berättelser• pedagogiska möjligheter i arbetet med grundläggande färdigheter i matematik och svenska • miljö och hälsoaspekter på barns utevistelse • var går gränsen för vad som är utomhus.Boken riktar sig i huvudsak till studenter och verksamma inom utbildningsfältet.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter - såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade femte upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen.

Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv - just när man gör det!

Sagt om boken"Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och reflekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang."Ur Bibliotekstjänsts recension av tidigare upplaga (Anders Hellborg)

Om författarnaRedaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang.

Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Peter Schantz, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom presenterar de här en unik och samlad kunskap inom detta kompetensfält.

Boken skildrar svenskt friluftsliv under 100 år. Under industrisamhällets utveckling var friluftslivet en reaktion mot moderniteten, under andra tider har det varit en metod för att uppnå andra syften, som hälsa, nationell identitet, militär styrka osv. Egenvärdet av friluftslivet har dock varit avgörande för dess breda genomslagskraft på Sverige och svenskarna. Det är en viktig men bortglömd del av svenskt folkliv och kultur under 1900-talet som karläggs och diskuteras i boken. Författarna, med Klas Sandell i spetsen, är olika individer knutna till främst Umeå universitet samt andra med mer praktiskt erfarenhet av friluftsliv och turism.

Författarna tecknar ett friluftsliv i förändring som begrepp, företeelse och som ett empiriskt och vetenskapligt fält. Här diskuteras bland annat hur det forskas kring begreppet, man redovisar enkätstudier i ämnet, gör en kvantitativ analys av friluftslivet liksom man beskriver och tecknar de sociala mönstren. Även barns möten med natur, det friluftsliv som sker nära tätorterna och naturupplevelsernas ekonomiska värde undersöks. Och vilka nya aktiviteter av friluftsliv finns? Vidare diskuteras när friluftsliv blir naturturism. Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod i friluftsforskningen med exemplet bär- och svampplockning granskas. Boken illustreras med foton och diagram. En rad kunniga skribenter deltar, alla med förankring i universitets- och högskolemiljöer. Bokens redaktörer är: Peter Fredman är professor i naturturism vid ETOUR, Mittuniversitetet i Östersund. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Marie Stenseke är professor i kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet.

Lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummetDenna antologi med bidrag från forskare och lärare verksamma i grundskola och på universitet redovisar olika perspektiv på och möjligheter med utomhuspedagogik. Lärande och särskilt upplevelsebaserat lärande, lärmiljöer och villkor för barndom är innehåll som återkommer i flera av bokens kapitel som även behandlar • lärmiljöer för att utveckla det kulturella minnet• utomhuspedagogikens teoretiska bakgrund• villkor för barns naturkontakt i den segregerade staden• staden och dess berättelser• pedagogiska möjligheter i arbetet med grundläggande färdigheter i matematik och svenska • miljö och hälsoaspekter på barns utevistelse • var går gränsen för vad som är utomhus.Boken riktar sig i huvudsak till studenter och verksamma inom utbildningsfältet.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter - såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade femte upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen.

Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv - just när man gör det!

Sagt om boken"Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och reflekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang."Ur Bibliotekstjänsts recension av tidigare upplaga (Anders Hellborg)

Om författarnaRedaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang.

Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Peter Schantz, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom presenterar de här en unik och samlad kunskap inom detta kompetensfält.

Boken skildrar svenskt friluftsliv under 100 år. Under industrisamhällets utveckling var friluftslivet en reaktion mot moderniteten, under andra tider har det varit en metod för att uppnå andra syften, som hälsa, nationell identitet, militär styrka osv. Egenvärdet av friluftslivet har dock varit avgörande för dess breda genomslagskraft på Sverige och svenskarna. Det är en viktig men bortglömd del av svenskt folkliv och kultur under 1900-talet som karläggs och diskuteras i boken. Författarna, med Klas Sandell i spetsen, är olika individer knutna till främst Umeå universitet samt andra med mer praktiskt erfarenhet av friluftsliv och turism.

Författarna tecknar ett friluftsliv i förändring som begrepp, företeelse och som ett empiriskt och vetenskapligt fält. Här diskuteras bland annat hur det forskas kring begreppet, man redovisar enkätstudier i ämnet, gör en kvantitativ analys av friluftslivet liksom man beskriver och tecknar de sociala mönstren. Även barns möten med natur, det friluftsliv som sker nära tätorterna och naturupplevelsernas ekonomiska värde undersöks. Och vilka nya aktiviteter av friluftsliv finns? Vidare diskuteras när friluftsliv blir naturturism. Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod i friluftsforskningen med exemplet bär- och svampplockning granskas. Boken illustreras med foton och diagram. En rad kunniga skribenter deltar, alla med förankring i universitets- och högskolemiljöer. Bokens redaktörer är: Peter Fredman är professor i naturturism vid ETOUR, Mittuniversitetet i Östersund. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Marie Stenseke är professor i kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet.