Lars Korsell – författare

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.

Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?

Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?

Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

Polismodern i Malexander, Göteborgskravallerna och avrättningen i Syrien 2013; detta är bara tre av de våldsdåd där förövarna är höger- och vänsterextremister eller som tillhör den våldsbejakande islamistiska miljön. Våldsdåden är så många fler, Drottninggatan förvandlades till en krigszon, psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren knivmördades på öppen gata under Almedalsveckan, alla minns nog Lasermannen på 1990-talet.

I denna bok har 50 år av extremistbrott närstuderats. Motiven är inte bara ideologiskt renläriga, utan även alkohol spelar även in, liksom psykisk ohälsa, grupptryck, knivbeväpning och situationer som spårat ur. Boken har många referenser till domstolarnas slutgiltiga domar. Men hoten startar ofta i de extrema miljöerna till höger, vänster eller från islamistiskt håll.

Författaren Lars Korsell har följt denna tilltagande brottslighet, även om dåden inte varit mindre allvarliga eller mindre synliga tidigare. Fallen från 1970-talet och framåt är många. Själv är Lars Korsell jurist och docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet (Brå) och har en bakgrund både från domstolar, departement och statliga utredningar. Bokens förord har Anna-Lena Lodenius skrivit, och efterordet Robert Kindroth.

Säpo inifrån är en berättelse från den svenska säkerhetstjänstens slutna värld. Det är den spännande historien om kontraspionage, dubbelagenter och jakten på terrorister. Boken börjar märkesåret 1968 och sträcker sig genom det kalla kriget nästan fram till vår egen tid.

Hur gick det egentligen till när sovjetiska spioner avslöjades och tjeckiska agenter fördes bakom ljuset av den svenska säkerhetstjänsten? Eller när den västtyske terroristen Norbert Kröcher greps på Södermalm i Stockholm?

Säpo inifrån handlar om vardagen för de anonyma agenterna i rikets hemliga tjänst, om uppståndelsen kring chefer som Hans Holmér och P-G Näss, och om maktkamp och starka lojaliteter. Boken går i detalj igenom spionutredningarna kring Bertil Ströberg, Hans Melin och Stig Bergling, den senare själv verksam vid Säpo!

I denna unika nutidshistoria berättar tio Säpoveteraner för första gången öppet om sin hemliga verksamhet.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i centrala Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Sökandet innefattade samarbete med FBI, Scotland Yard och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna illustrerade utgåva berättas i text och bild om hur KB-mannen gick från att vara anonym bibliotekarie till ökänd boktjuv. Den innehåller även nytagna bilder av de böcker som återbördats till KB och som utgör en ovärderlig del av Sveriges kulturarv.

Den pensionerade adjunkten Solveig startar studiecirkeln "Björkvik under andra världskriget". Hennes ambition är att kartlägga det lilla lokalsamhället Björkviks historia under beredskapsåren.

Samlingsplats för studiecirkeln blir väninnan och entreprenören Hillevis nyöppnade "Antikvariat Bläckhornet". Till cirkeln sluter sig också lantbrukaren och fixaren Otto, den lite mystiske Jan med bakgrund inom den militära underrättelsetjänsten, samt receptarien Jelena med rötter i f.d. Jugoslavien.

När de fördjupar sig i vad som hände under krigsåren stöter de på en samling lokala nazister. Flera av dem visar sig vara efterföljare till den lokala nazistiska rörelsen från 1930-talet, några till och med från samma släkt. Genom ett bankrån och samarbete med andra extremistmiljöer förbereder de ett stort attentat.

Seniorerna i studiecirkeln tar på sig uppdraget att sätta stopp för attentatsplanerna och de visar sig ha oväntade personliga resurser till sitt förfogande.

Lars Korsell är jurist samt docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet. Han har en bakgrund från domstolar och departement och har författat ett flertal kriminologiska fackböcker, bland annat om kulturarvsbrott och SÄPO:s kontraspionage. "Studiecirkelns första fall" är Korsells andra utgivna roman.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i luften på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? En sommardag 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Detektivarbetet innefattade samarbete med FBI, tysk polis och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna bok delar Bibliotekstjuvens kollegor med sig av nya fakta om hur han avslöjades. Fram träder en delvis ny berättelse om KB-mannen och hur han gick från att vara en anonym bibliotekarie till världskänd boktjuv.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i luften på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? En sommardag 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Detektivarbetet innefattade samarbete med FBI, tysk polis och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna bok delar Bibliotekstjuvens kollegor med sig av nya fakta om hur han avslöjades. Fram träder en delvis ny berättelse om KB-mannen och hur han gick från att vara en anonym bibliotekarie till världskänd boktjuv.

Den 8 december 2004 sprängdes en lägenhet i luften på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm. I rasmassorna hittades en död man. Han var enhetschef på Kungliga biblioteket, och hade nyligen avslöjats med att ha stulit 62 böcker. Historien om bibliotekstjuven rapporterades världen över och blev dokumentär och tv-serie. Men vad hände med stöldgodset? En sommardag 2011 inledde två bibliotekarier på KB en jakt på de stulna böckerna. Detektivarbetet innefattade samarbete med FBI, tysk polis och spår som leder tillbaka till stormaktstiden. I denna bok delar Bibliotekstjuvens kollegor med sig av nya fakta om hur han avslöjades. Fram träder en delvis ny berättelse om KB-mannen och hur han gick från att vara en anonym bibliotekarie till världskänd boktjuv.

Bengt Nylander började vid Säpo och kontraspionaget 1981, där han knöts till den så kallade Ryssroteln. Han blev slutligen chef för det samlade svenska kontraspionaget.

Under kalla krigets 1980-tal drogs han in i det dramatiska spelet runt ubåtsincidenterna, hemlighetsmakeriet kring JAS Gripen och inte minst Sovjetunionens spioneri mot Sverige.

Samtidigt försökte Säpo värva egna spioner bland utländska diplomater och bedrev en katt och råtta-lek riktad mot skickliga öststatsagenter. Boken avslöjar exempelvis hur de sovjetiska agenterna gjorde för att skaka av sig sina skuggor från svenska Säpo! Från hemliga lägenheter, "gropar" på Säpojargong, kartlade Säpo misstänkta östeuropéer, i regel i en långsam och kaffedoftande vardagslunk.

Boken är skriven i samarbete med Lars Korsell, docent i kriminologi, och har ett efterord av Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

"En initierad, intressant och framför allt trovärdig bild av den dagliga verksamheten på Säpo sedan slutet av det kalla kriget, befriad från den mytbildning som har skapats kring organisationen. Rekommenderas!" (Michael Fredholm, författare till boken Hemligstämplat. Svensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt).