Lena Hagvall-Weström – författare

Gothem 1961Skräckslagen förstod unga höggravida Magda att hon inte kunde stanna kvar på båten. Orden inom henne ekade allt högre. De skulle ta barnet och fortsätta utnyttja henne. En hård knuff under revbenen fick Magda till sans. Men den mörka kusten längs Gotland såg skrämmande ut, vattnet mörkt och ovänligt. En hotfull skepnad närmade sig. Mannens onda grötiga ögon blänkte från månens sken. Hon hade inget val. Hellre dö tillsammans med sitt ofödda barn i havets djup än att stanna kvar.Ett skrik i natten, fylld av smärta. En drunknad kvinna under en båtbrygga vid Botvaldevik och ett övergivet barn på prästgårdens trappa. Vad är det som händer i den annars så lugna bygden?Flickan i spegeln mötte Saras blick och log vagt. Det mörka långa håret låg böljande ner över axlarna. Vem var hon? Förutom att Sara var blond så var de skrämmande lika. Spegelbilden skingrades och endast bilden av hennes själv förblev synlig.Denna bok är en omarbetad version av den tidigare romanen Blodsband som 2014 trycktes upp i ett fåtal exemplar.

Var det Camillas tur nu? Efter år av ensamhet. Hennes pappa hade varit snäll men tyvärr lyst med sin frånvaro. Mamma däremot hade aldrig tyckt om Camilla. Därför kom det inte som en chock när hon fick veta att hon var adopterad. Nu var pappa död och mamma befann sig någonstans söderut med sin nya kärlek Philip. Som en räddande ängel hade han funnits där, festens snyggaste kille och dessutom hade han bara ögon för henne. Kompisen Marie hade blivit ursinnig och lämnat Camilla åt sitt öde. Trots saknade efter vännen hade det känts så bra om inte små obehagliga tillsägelse och yttringar kommit upp allt mer. Men vad kunde hon göra? Hon hade ingen och ingenstans att ta vägen. Men allt skulle nog bli bra med tiden. Med bultande hjärta läste Sara annonsen. En efterlysning. Tänk om det var hennes tvillingsyster? Borde hon skicka ett svar? Men rädslan för att bli sårad och besviken var stor. Hon var osäker. Uppföljning på Hammarudden

Var det Camillas tur nu? Efter år av ensamhet. Hennes pappa hade varit snäll men tyvärr lyst med sin frånvaro. Mamma däremot hade aldrig tyckt om Camilla. Därför kom det inte som en chock när hon fick veta att hon var adopterad. Nu var pappa död och mamma befann sig någonstans söderut med sin nya kärlek Philip. Som en räddande ängel hade han funnits där, festens snyggaste kille och dessutom hade han bara ögon för henne. Kompisen Marie hade blivit ursinnig och lämnat Camilla åt sitt öde.Trots saknade efter vännen hade det känts så bra om inte små obehagliga tillsägelse och yttringar kommit upp allt mer. Men vad kunde hon göra? Hon hade ingen och ingenstans att ta vägen. Men allt skulle nog bli bra med tiden.Med bultande hjärta läste Sara annonsen. En efterlysning. Tänk om det var hennes tvillingsyster? Borde hon skicka ett svar? Men rädslan för att bli sårad och besviken var stor. Hon var osäker.Uppföljning på Hammarudden

Fly! De hade inget annat val. Döden lurade runt hörnet och tiden var knapp. Skulle de hinna undan? KGB var dem redan på spåren. Karin suckade tungt och tårarna brände bakom ögonlocken. Varför just Gotland? Fanns det inget annat ställe i detta avlånga land att söka skydd? Skulle de behöva bli straffade dubbelt upp? Och vem var han? Pojken utan namn och rötter som dök upp hos den brokiga familjen i det stora huset i Björke på Gotland?

En samling noveller med jultema och haiku (japansk kortdikt)

Fly! De hade inget annat val. Döden lurade runt hörnet och tiden var knapp. Skulle de hinna undan? KGB var dem redan på spåren. Karin suckade tungt och tårarna brände bakom ögonlocken. Varför just Gotland? Fanns det inget annat ställe i detta avlånga land att söka skydd? Skulle de behöva bli straffade dubbelt upp? Och vem var han? Pojken utan namn och rötter som dök upp hos den brokiga familjen i det stora huset i Björke på Gotland?

En samling noveller med jultema och haiku (japansk kortdikt)