Lena Weström - Böcker

Överläkare Henrik lutade sig närmare spegeln och ryckte ut ett grått hårstrå. Hur skulle han gå tillväga för att ställa allt tillrätta? Hela hans tillvaro stod på spel, allt kunde gå förlorat på grund av hans snedsteg. Vad hade han egentligen sett hos den unga sköterskan? Ångern värkte i bröstet. Tänk om Astrid skulle göra allvar av sitt hot? Han ville inte tro det, men något i hennes röst hade sagt att det var hans sista chans. Ingrid kunde inte släppa tanken på kristallkulan som hade blivit svart. Vad ville den ha sagt med det? Varslade den om olycka eller kanske till och med död? Hon var kluven. Något skulle ske, det kände hon starkt. Borde hon varna Astrid? Men tänk om det inte handlade om det. Då hade hon oroat väninnan helt i onödan.

När Leifs mor dör blir han tvungen att klara sig själv och även det ärvda hyreshuset vid Östertull. Huset är fullt av jobbiga och besvärliga hyresgäster som snokar och frågar om allt. Men en dag flyttar det in en söt och händig kvinna, Susanne. Kanske hon kan ta hand om mig tänker Leif. Allt går dock inte som planerat när mörka hemligheter kommer fram i ljuset och Leif börjar söka svar som inte ger någon ro. ... Susanne vaknade och famlade efter glasögonen. Stod det någon i dörröppningen? När lampan väl var tänd och glasögonen på plats såg hon bara sin morgonrock hänga där. Men känslan av att vara iakttagen gick inte att förtränga. Något var fel, fruktansvärt fel...

Hans står ensam på gården där han bott de senaste tio åren. Flaggan är hissad på halv stång och han har åter blivit lämnad åt sitt öde. Vad skall han ta sig till och vart skall han ta vägen? Han har inget annat val än att ge sig iväg utan mål, för på gården finns inget mer för honom att hämta. Men trots allt har Hans en god tro på människan, för fosterföräldrarna hade tagit väl hand om honom. De hade lärt honom att det var viktigt att arbeta hårt och att visa respekt för sina medmänniskor. Det skall han komma långt med. Men efter deras död var det andra som bestämde och de ville inte ha honom kvar på gården. På sin vandring stöter han på det unga paret från Ljugarn och de tar emot honom med öppna armar. Allt ljusnar åter för Hans och han kan tryggt ta sina första stapplande steg in i vuxenvärlden. Men snart skall mycket förändras. Den unge naive pojken förvandlas till den vackre välbyggde mannen med de mörka ögonen som kvinnorna gärna samlas runt. Men under en ödesdiger natt sker något och allt förvandlas till en mörk gryning. Varför blev allt så fel? Kommer Maran att förfölja honom för alltid?

Kärleken är underbar för den som får och kan få ge. När man är den som ger, men inget får finner man en sorg som lätt kan omvandlas till ilska och hat. Dess namn är svartsjukan. En man och två kvinnor och jag tror, att jag inte behöver säga så mycket mer. Barlingbo 1948 Allt var så overkligt, tänkte Karin när hon stod framför den stora spegeln och såg på sig själv. Var det hon som stod där med rodnande kinder? Ja det var visst det. Tänk att han verkligen hade friat och det till henne? Hon smekte med handen över det skira tyget på brudklänningen som hennes mot en gång hade stått brud i. Nu skulle det bli hennes tur. ... Skulle inte hon få honom, då skulle inte heller Karin få det, tänkte Britt med hatet riktat mot sin barndomskamrat. Snart skulle allt vara över, för hennes plan var genial. Snart skulle Karin försvinna i eld och rök och endast en askhög skulle vittna om att hon en gång hade försökt att stjäla hennes stora kärlek.

Gothem 1961 Skräckslagen förstod unga höggravida Magda att hon inte kunde stanna kvar på båten. Orden inom henne ekade allt högre. De skulle ta barnet och fortsätta utnyttja henne. En hård knuff under revbenen fick Magda till sans. Men den mörka kusten längs Gotland såg skrämmande ut, vattnet mörkt och ovänligt. En hotfull skepnad närmade sig. Mannens onda grötiga ögon blänkte från månens sken. Hon hade inget val. Hellre dö tillsammans med sitt ofödda barn i havets djup än att stanna kvar. Ett skrik i natten, fylld av smärta. En drunknad kvinna under en båtbrygga vid Botvaldevik och ett övergivet barn på prästgårdens trappa. Vad är det som händer i den annars så lugna bygden? Flickan i spegeln mötte Saras blick och log vagt. Det mörka långa håret låg böljande ner över axlarna. Vem var hon? Förutom att Sara var blond så var de skrämmande lika. Spegelbilden skingrades och endast bilden av hennes själv förblev synlig. Denna bok är en omarbetad version av den tidigare romanen Blodsband som 2014 trycktes upp i ett fåtal exemplar.