Lisa Wiklund – författare

Hikaru hade studerat på ett av Tokyos prestigeuniversitet och förväntades ta anställning i ett stort japanskt företag efter examen. Istället flyttade han till New York och började i hemlighet arbeta som fotograf. Emi kände sig instängd i Japan där hon inte fi ck något kreativt utrymme. Sedan hon flyttat till Williamsburg har hon fått frihet att ägna sig åt sina privata konstprojekt (som att fotografera stadsdelens alla män med skägg). Motoko beskriver sig själv som för macho för Japan hon vill arbeta och tycker därför inte att hon passar in i den hemmafruroll som japanska kvinnor i stor utsträckning förväntas anta. Kreativa liv är en etnologisk studie om 16 individer, födda på 1970- och 80-talet i Japan, som flyttat till Williamsburg i Brooklyn, New York, för att satsa på karriärer inom kreativa sysselsättningar och livsstilar långt från hemlandets konventioner och krav. Sedan slutet på 1990-talet har Williamsburg blivit känt för de många unga kreatörer som flyttat dit från olika delar av världen. Informanterna i denna avhandling får ständigt förhålla sig till hipster-stereotypen och anklagelser om att vara bortskämda och ansvarslösa individualister. Den gentrifieringsprocess som Williamsburg genomgår påverkar dock ofrånkomligen informanternas bohemiska tillvaro. Informanterna tillhör en för sitt hemland speciell generation. De har givits möjlighet att göra val som inte var tillgängliga för deras föräldrar. Men beslutet att följa en alternativ väg för karriär och familjebildning medför också att en eventuell flytt tillbaka till hemlandet inte är självklar. Studien belyser hur en kosmopolitiskt präglad vardag gör många val tillgängliga något som aktualiserar både möjligheter och hinder, både gränslöshet och gränser. Utifrån ett vardagsnära empiriskt material åskådliggör avhandlingen hur nationell identifikation aktualiseras i ett kosmopolitiskt sammanhang. Japan har ofta behandlats som ett unikt exempel, både av forskare och media. Avhandlingen utforskar med denna utgångspunkt hur ett kosmopolitiskt perspektiv kan göra det möjligt att undgå stereotypa skildringar. Här beskrivs individer som bryter mot normer genom att, inte utan uppoffringar, avstå från sina givna sammanhang till förmån för självständigt valda gemenskaper och möjligheter till nya erfarenheter.

Från söt likör till tequilashots - generationer av kvinnor har fått kämpa för rätten att ta ett glas utan att dömas ut som sedeslösa. I ett halvt sekel har kvinnor haft samma juridiska rätt att dricka sprit som män, men värderingar förändras inte över en dag. En tjej på after work var ingen vanlig syn ens på 1980-talet. På senare år är lådvinsfällan bara ännu ett exempel på hur kvinnors drickande utmålas som ett större problem än mäns. För att inte tala om kontroverserna kring amning och alkohol. Som hon drack berättar 60 år av svensk dryckeshistoria och hur den hör ihop med kvinnors möjligheter att ta plats i offentligheten. Hur vi dricker säger en hel del om samhället i stort, och kvinnors drickande har gått hand i hand med politisk, social, ekonomisk och sexuell frigörelse. Skål!