Lotta Fernstål – författare

De enda historiska källor som finns tillgängliga om romer och resande i Sverige är äldre texter som nästan uteslutande är skrivna utifrån majoritetssamhällets synvinkel. Källorna är ofta ensidiga, fyllda av fördomar och missuppfattningar och innehållet kan uppfattas som smärtsamt och sårande. För att kunna skriva om romsk och svensk historia kan dessa dokument ändå innehålla viktig och användbar information.

I Ett lapptäcke av källor undersöker Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius äldre samlingar och sätter fokus på insamlarna. De granskar kritiskt materialens tillkomst och användandet av dem, och belyser därmed den kulturarvsproduktion som samlingarna är en del av. Författarna lyfter även fram nytt, tidigare förbigånget källmaterial i vilka romer och resande själva berättar om sina liv och livsvillkor detta i dialog med insamlarna vid arkiven i en inspelning från 1950-talets Småland och i två nedtecknade levnadsberättelser.

Författarna gör närläsningar och kontextualiserande studier av arkivmaterial vid bland annat Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet samt i viss mån föremål ur museisamlingar. Arbetet är teoretiskt förankrat i forskningsfälten Romani studies, kritiska kulturarvsstudier, arkivstudier och folkloristik med inriktning mot frågor om kunskapsproduktion och insamling.

År 1780 lämnade prästen Christfrid Ganander in en uppsats om ”de så kallade Tattare eller Zigeuner” till Kungliga Vitterhetsakademien i Stockholm. Den var ett bidrag till en årlig tävling i historia och var skriven för hand med snirklig stil. Nu blir hans försök att finna romernas härkomst och historia för första gången tillgänglig för en bredare publik i både transkriberad form och moderniserad språkdräkt.

Christfrid Ganander levde och verkade som präst i Finland, då en del av Sverige. Han genomsökte historisk litteratur om de människor som han omväxlande kallar ”tattare” och ”zigenare”. Han hade även studerat och samtalat med dem, och visste att de själva kallade sig musta kansa, på finska ”det svarta folket”. Deras språk, romani chib, fångade hans intresse, och i uppsatsen har han listat romska ord och fraser och diskuterar språkets grammatik.

Skriften ger en unik glimt av romsk kulturhistoria och språk under slutet av 1700-talet, och en inblick i fördomar mot romer och villkor som romer levt under. Forskarna Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius sätter i bokens inledning in uppsatsen i sitt tidsmässiga sammanhang, och belyser författarens reflektioner över folkgruppen och deras leverne vilka är färgade av såväl nyfikenhet som fördömanden.

Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius har tillsammans drivit flera projekt som rör romsk historia, med utgångspunkt i arkeologi, etnologi och arkivmaterial. Bland annat har de som redaktörer gett ut antologin Romska liv och platser. Berättelser om att leva och överleva i 1900-talets Sverige (2018).