Marko Lamberg – författare

"Den 5 augusti 1676 bränns Malin Matsdotter på bål, dömd för att vara häxa. Per Klingberg läser en nattsvart men viktig bok om ett av få bekräftade fall i Sverige där en människa har bränts levande."SvD

Häxmodern är historien om Malin Matsdotters tragiska öde, om hur hon föll offer för stockholmarnas jakt på häxor och deras rädsla för svart magi under sensommaren 1676. Den gamla avskyvärda finska trollpackan ”Rumpare-Malin” dömdes till att brännas levande – och hon var inte det enda offret för stadsbornas vrede. Bara en kort tid därefter började det gå upp för den kungliga kommissorialrätten att Malins och de andra ödessystrarnas domar, och hela den omfattande klappjakten, var resultatet av påtryckningar och lögner. Hundratals barn, ungdomar och pigor hade uppträtt med fabulerade vittnesmål i rätten – bland dem Malins egna döttrar.Boken, som bygger på ett omfattande källmaterial, lyfter fram ett mörkt kapitel i det tidigmoderna Sverige där bara en sanning var tillåten. Det handlar om hierarkier i gungning och bristen på rättsskydd, men också om rädslan för förtappelse och för det som var annorlunda.

"Per Klingberg läser en nattsvart men viktig bok om ett av få bekräftade fall i Sverige där en människa har bränts levande."SvD

"Skickligt och med stor detaljrikedom skriver Marko Lamberg, tidigare professor i Stockholms historia vid Stockholms universitet, om den masshysteri och häxjakt som ägde rum i huvudstaden 1676."BTJ

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med hisnande grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna. Vad är det speciella med just den här kyrkan? Kyrkorna är stadens äldsta byggnader, de äldsta är till och med äldre än staden. De har använts i 800 år och de är öppna för alla. Boken vänder sig till stockholmare, både nya och gamla, som är intresserade av att upptäcka sin stad och dess historia. Även för mera långväga gäster är boken avsedd att vara en välkomnande guide.

Stockholm har alltid lockat till sig människor som bara stannat tillfälligt i staden. Många har kommit som turister, eller för att arbeta eller studera en begränsad period. Andra, inte minst i senare tid, har kommit till Stockholm som flyktingar, och för en del av dem blir huvudstaden första anhalten på en resa mot ett nytt hem. Tillfälliga stockholmare handlar om några av dessa människor. Tidsperspektivet sträcker sig från 1400-talet till i dag, och vi får möta alltifrån diplomater och identitetsbytare till internationella konferensdeltagare, gästarbetare och flyktingbarn. Den kortvariga vistelsen kan se ut på många olika sätt, men ett har de tillfälliga stockholmarna gemensamt. De har fått möta en ny stad och dess invånare. Hur har de uppfattat staden och hur har staden uppfattat och bemött dem? Frågorna är tidlösa men också brännande aktuella i vår tids globala och mångkulturella värld där människors rörlighet är större än någonsin förr.

Prior to the Industrial Era, the geography of Europe posed problems, but also offered possibilities for the people living here. Distances created obstacles to communication and state formation, but at the same time, inhabitants and officials in peripheral areas gained room to pursue more independent action and allowing unique customs to flourish. In Physical and Cultural Space in Pre-industrial Europe the authors seek to answer how early modern Europeans rulers, officials, aristocrats, scholars, priests, and commoners perceived, utilized and organized the space around them. The geographic focus is on northern Europe, where distances played a more important role in society than in the densely populated areas of Southern Europe. Written by nineteen scholars of history, archaeology and ethnology, Physical and Cultural Space in Preindustrial Europe takes a multidisciplinary approach to European spaces of the past and the human agents within them.

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and mag­istrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Prior to the Industrial Era, the geography of Europe posed problems, but also offered possibilities for the people living here. Distances created obstacles to communication and state formation, but at the same time, inhabitants and officials in peripheral areas gained room to pursue more independent action and allowing unique customs to flourish. In Physical and Cultural Space in Pre-industrial Europe the authors seek to answer how early modern Europeans – rulers, officials, aristocrats, scholars, priests, and commoners – perceived, utilized and organized the space around them. The geographic focus is on northern Europe, where distances played a more important role in society than in the densely populated areas of Southern Europe. Written by nineteen scholars of history, archaeology and ethnology, Physical and Cultural Space in Pre-industrial Europe takes a multidisciplinary approach to European spaces of the past and the human agents within them.

Tukholmassa poltettiin vuonna 1676 noitana suomalainen nainen. Kun Malin Matsintytär 1600-luvulla muutti Pohjanmaalta Ruotsin suurvallan pääkaupunkiin, hän ei osannut arvata, miten elämä siellä tulisi päättymään. Tukholmassa vallinnut hysteerinen mustan magian pelko ja omien tyttärien valheelliset todistukset veivät Malinin lopulta noitaroviolle, eikä hän ollut ainoa - suomalaiset tunnettiin taikuutta harjoittavana kansana. Marko Lambergin teos herättää henkiin vuosisatojen takaisen oikeusmurhan ja synkkiin noitavainoihin vajonneen pääkaupungin, jossa kulkutaudeista nopein oli pelko.

Elävien ja edesmenneiden kohtaamiset ovat aina kutkuttaneet mielikuvitusta. Myös keskiajan kulttuurissa oli tilaa kummituksille, jotka tekivät vierailujaan rajan takaa. Eri puolilla Eurooppaa merkittiin muistiin kiehtovia kertomuksia, joissa esiintyy rauhattomia sieluja jalosukuisista valkeista rouvista ja kirkkoruhtinaista yksinkertaisiin paimeniin ja maalaisnaisiin. Toiset aaveet olivat väkivaltaisia tai ennustivat tuhoa ja kuolemaa, toiset taas olivat hyväntahtoisia tai itse johonkin rangaistukseen tuomittuja. Löytyypä joistain tarinoista ripaus huumoriakin pelon tunteen vastapainoksi.Teos sisältää edustavan valikoiman kertomuksia, jotka olivat aikoinaan tunnettuja Suomessa ja muualla Euroopassa mutta joista suurin osa vajosi unholaan sitä mukaa kuin keskiajan aatemaailmasta vieraannuttiin. Kokoelman on koonnut, suomentanut ja taustoittanut Marko Lamberg.FT Marko Lamberg on keskiajan kulttuuriin perehtynyt historiantutkija, joka on julkaissut lukuisia myöhäiskeskiaikaa ja uuden ajan alkua käsitteleviä teoksia.

Suomalaisessa kansanperinteessä painajaisella tarkoitettiin nukkujan päälle hyökkäävää olentoa, joka salpasi uhriltaan hengen. Painajaisen taustalla oli jokin pahantahtoinen toimija, kuten kateellinen naapuri tai loukattu vainaja, joka kulki öisin vahingoittamassa ihmisiä ja eläimiä. 1600-luvulla painajaisista kiinnostui myös oikeuslaitos, sillä ne liitettiin noituuteen.Pohjoiset painajaiset valottaa suomalaisten pahojen unien kiehtovaa kulttuurihistoriaa 600 vuoden ajalta ja nostaa esiin unien yhteyden oman aikansa tapahtumiin. Suomalaisia ovat öisin piinanneet arkisten huolien lisäksi niin helvetin näyt, sotien muistot ja pelko kuin Kyllikki Saaren ratkaisematon murhakin.Painajaiskuvauksilla on myös poliittinen puolensa: niitä on hyödynnetty opettavaisissa kertomuksissa, joilla on pidetty kansaa kurissa ja nuhteessa. Kuvaukset öisistä kauhuista ovat löytäneet tiensä taiteeseen ja populaarikulttuuriin - ja siten yhä uusien sukupolvien uniin.