Maggie Nelson – författare

*Vald till en av 2016 års bästa böcker i DN: »Memoarer att bära med sig som en skatt.«*

»Varför kan inte all litteratur tänka? Eller skit samma förresten, för det kan ju den här.« | JENNY HÖGSTRÖM, AFTONBLADET KULTUR, om vad som var bäst under året som gått.

»En rakt igenom sensationell bok. Jag läste den med känslan av att för första gången stöta på en riktigt stor, samtida tänkare.« | MADELAINE LEVY, SVD

»Fantastisk läsning!« | YUKIKO DUKE

Argonauterna upprepar inte de vanliga formerna för kärleks­historier och memoarer. I stället låter författaren sin egen berättelse framträda i dialoger med de etablerade teorierna i ämnen som kärlek, begär, identitet, kön, sexualitet, äktenskap och barnuppfostran, på ett sätt som synliggör gränserna för vad kärlek tillåts vara.  I centrum för berättelsen finns författarens relation till konstnären Harry Dodge, som under bokens gång påbörjar testosteroninjektioner. Vi följer hur berättaren genomgår en graviditet. Likt argonauternas skepp Argo i den grekiska mytologin, som bit för bit byts ut under resans gång men likväl behåller sitt namn och sin identitet, klargör Nelson hur kärleken villkoras av ständig förändring - och hur all förändring villkoras av kärlek. Maggie Nelsons Argonauterna har jämfört med Roland Barthes och Susan Sontags mest banbrytande verk. Kritiker världen över har hyllat den som ett mästerverk.Här i svensk översättning av Karin Lindeqvist.

MAGGIE NELSON [f. 1973] är en amerikansk författare, poet, essäist och forskare, bosatt i Los Angeles. Med Blått [Bluets, 2009] gjorde hon sig ett namn i hemlandet, innan hon slog igenom internationellt med den sedermera flerfaldigt prisbelönta memoarboken Argonauterna [The Argonauts, 2015]. Utöver dessa har Maggie Nelson skrivit tre essäböcker och fyra diktsamlingar. Till vardags undervisar hon i kreativt skrivande på California Institute of the Arts.

»Det är självbiografiskt, men ingen memoarbok. Det är en essä, men ändå alltför löst hållen för att sorteras in i den genren. Det är lyriskt men inte poesi. Argonauterna är helt enkelt 150 sidor genreöverskridande briljans. Vad det gäller såväl tankegods som formuleringskonst.« | HANNA JEDVIK, GP

»Jag läser Maggie Nelson och finner en utväg ur vår tids låsta identitetsdebatt.« | JENNY ACHENBRENNER, SVD

»Nelsons fantastiska essä om kärlek, moderskap och kroppar är en skarp uppgörelse med binäritet och identitetshets som gör läsaren både lycklig och bildad.« | LI ERIKSDOTTER ANDERSSON, SKÅNSKA DAGBLADET, väljer årets bästa böcker.

»Nelson dödar gamla ingrodda föreställningar om kön, äktenskap och sexualitet, med poesi, intellektuell fräckhet och en hjärtklingande ärlighet.« | VANITY FAIR

»Maggie Nelson är en av de hetaste författarna i USA just nu, en av de skarpaste och spänstigaste tänkarna i sin generation. Musikalisk, polyfonisk; fruktbar, generös den här boken bör vara självklar i hyllan hos varje människa som begär något, och särskilt ifall detta begär är lika med frihet.« | The Guardian

»En tankebok, en ekokammare för färgcitat från många århundraden, en bok om knullande, ett långsamt utvecklande av det som hände mellan jaget och duet, en beskrivning av smärtan och hur svår den är att komma över.« | Ellen Mattson, GP»Nelson är på en massa sätt djupt originell. Jag vet nog ingen annan författare som formulerar skarpa, kritiska resonemang så vackert som hon. « | Kristofer Folkhammar, Aftonbladet

»Kritikern Viola Bao har åstadkommit en lysande översättning, där den amerikanska vardagsprosan, det poetiska och det ibland mer akademiska språket lever lyckliga tillsammans. Det återspeglar nog också Maggie Nelsons egenart: klarheten i det drömska.« | Malin Ullgren, DN

Maggie Nelson är en av USA:s just nu mest hyllade författare. Genombrottet i hemlandet kom med Blått [Bluets], en hybrid mellan poesi och essä; en lyrisk, filosofisk och inte minst självutlämnande undersökning av lidelsen och lidandet, av kärlekens och önskningarnas tillkortakommanden allt reflekterat genom färgen blå. Färgens kulturhistoria, dess konnotationer, läror, etymologier, metaforer, betraktas genom den personliga berättelsens prisma, samtidigt som textväven är sprängfull med referenser till klassisk litteratur; Johann Wolfgang Goethe, Ludwig Wittgenstein, Gertrude Stein, Novalis med flera.

Här i svensk översättning av kritikern och litteraturvetaren Viola Bao.

MAGGIE NELSON är en amerikansk författare, poet och forskare, bosatt i Los Angeles. Förutom Bluets har hon skrivit den prisbelönta Argonauterna [The Argonauts, 2015]; utgiven på Modernista i Karin Lindeqvists översättning, samt böcker som Red Parts: A Memoir och The Art of Cruelty: A Reckoning. Förutom att vara författare undervisar Nelson på CalArts (California Institute of the Arts).»Kritikern Viola Bao har åstadkommit en lysande översättning, där den amerikanska vardagsprosan, det poetiska och det ibland mer akademiska språket lever lyckliga tillsammans. Det återspeglar nog också Maggie Nelsons egenart: klarheten i det drömska.« | Malin Ullgren, DN»De roliga iakttagelserna, de skarpa slutsatserna, de glimrande ingivelserna det är vad som förblir mitt slutgiltiga intryck. För efter nästan varje text kan du stanna upp och tänka: Det var som fan!"« | Björn Kohlström, Bernur

»Maggie Nelson kan vara en av de mest sinnesvidgande författare samtidslitteraturen har att erbjuda.« | Therese Eriksson, Västerbottens-Kuriren