Ända sedan de första pionjärerna i mitten av 1900-talet började ifrågasätta de traditionella individualterapeutiska behandlingsmodellerna, har familjeterapin tilldragit sig ett växande internationellt intresse som ett sätt att arbeta med svåra problem hos barn och vuxna. Också i Norden har familjeterapin en lång historia. I våra dagar, när intresset för evidensbaserad behandling ökat, har familjeterapin visat sig minst lika effektiv som individuell behandling vid olika slags problematik. Ibland räcker det med familjeterapeutiska insatser, och andra gånger kan familjeterapi och individualterapi (som till exempel KBT eller psykodynamisk terapi) eller medicinering komplettera varandra.Lärobok i familjeterapi har på kort tid blivit ett standardverk i norska familje­terapiutbildningar. Boken redogör för familjeterapins olika skolbildningar och tillämpningsområden, och lägger särskild vikt vid det utvecklingspsykologiska perspektivet. Familjeterapins växande forskningsstöd uppmärksammas särskilt. Bokens författare, Astri Johnsen och Vigdis Wie Torsteinsson, är båda psyko­loger och familjeterapeuter, med lång erfarenhet inom norsk barnpsykiatri. De har båda tidigare varit redaktörer för den nordiska familjeterapitidskriften Fokus på familien.I denna svenska utgåva av Lärobok i familjeterapi ingår ett nyskrivet avsnitt om familjeterapin i Sverige och övriga Norden, författat av Magnus Ringborg. En gedigen, uppdaterad fördjupning av det familjeterapeutiska kunskapsfältet, nödvändig för en hållbar familjeterapeutisk praxis. Boken är ett måste på legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar med inriktning på familjeterapi.Johan Sundelin Leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare (UHÄ), PhD

Hur kan jag få ordning på ett familjesamtal, där alla pratar i mun på varandra?Eller tvärtom, när ingen verkar vilja ha lust att prata? Hur får jag till ett familjesamtal så att alla inbjudna verkligen känner att det var värt mödan att ta sig hit?Förändrande familjesamtal beskriver en samtalsmetod där man steg för steg mobiliserar en familj till att gemensamt gripa sig an problem som man tampas med. Det är en manual, en handbok, där man konkret ser hur ett familjesamtal kan gå till. Den innehåller exempel på svårigheter man kan råka in i och tips på hur man löser dem. Här finns också en genomgång av den hållning som en samtalsledare bör inta för att vara till störst hjälp.Denna tredje upplaga har utökats med avsnitt som beskriver tillämpningar inom psykosvård, socialtjänst och undervisning. Slutligen diskuteras förändrande familjesamtal som metod i förhållande till andra psykosociala och psykoterapeutiska arbetsmetoder.Förändrande familjesamtal är skriven för personal och studerande inom psykiatri, socialtjänst, vård- och omsorgsverksamhet som behöver arbeta tillsammans med familjer.”Om du vill lära dig att möta familjer som söker hjälp för sina problem och bara har tid att läsa en enda bok - läs den här!”Gisela Priebe, docent i psykologi vid Lunds universitet.”Boken bör bli en självklar del av kurslitteraturen i alla utbildningar som syftar till förståelse för det komplexa samspel som familjelivet utgör och speciellt de utbildningar som syftar till att möta familjer i olika nivåer av familjesamarbete”. Carl Göran Svedin, professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri.

Den tredje mars 1917, mitt under brinnande världskrig, går Jöns och Ninnie Ringborg från Norrköping ombord på MS Valparaiso för en sjöresa till Chile. Bakgrunden i Sverige är en resa från välstånd till ruin och vanära. I Chile bygger de en familj och hoppas på framtiden. De for till Chile är en berättelse som bygger på brev skickade över en period av sextio år. I intensiva ordväxlingar belyses exilens villkor, kampen för att kunna driva en affärsrörelse i ett nytt land, omsorgen om barnen, en obotlig sjukdoms ödesdigra påverkan och ett aldrig sviktande hopp om bättre tider.

Numret inleds med minnesord över den franska psykoanalytikern Chantal Talagrand Major, som avled den 27 juni i år. För första gången i svensk översättning publiceras den rysk-judiska psykoanalytikern Sabina Spielreins inflytelserika artikel »Destruktion som tillblivelsens orsak« från 1912. Per Magnus Johansson ger en introduktion till Spielreins liv och verk. Vi presenterar en översättning av Jean-Pierre Winters bok L’Avenir du père från 2019. Winter ställer sig frågan vad en far är idag och försöker formulera en aktuell psykoanalytisk synpunkt. Framställningen innehåller även en längre analys av Roberto Benignis film La vita è bella – Livet är underbart (1997). I »Drömmens estetik« undersöker Johannes Nordholm psykiatriska patienters konstnärliga verksamhet och dess betydelse för den speciella estetik som uppstod omkring sekelskiftet 1900, där en annan viktig faktor var Freuds tankar om drömmens mekanismer. Ola Sigurdson undersöker de teologiska dimensionerna i Fredrik Söderbergs konst. Petter Lindblad Ehnborg utforskar fotografiets funktion att dels fånga en undflyende verklighet, dels att påminna om tidigare generationers liv, hur också de har varit yngre och blivit äldre, för att nu inte längre finnas till. I essän »Is, öar och enslingar« tematiserar Pontus Kyander frågor om utanförskap och undergång i skärgårdsromaner skrivna av August Strindberg och Ulla-Lena Lundberg. ”Människans känsloliv är ett gränslöst tema i idéhistorien”, skriver Thomas Karlsohn i en introduktion till detta forskningsområde, som framför allt under efterkrigstiden fördjupats. Magnus Ringborg inleder ett Dylanblock med en cykeltur som Bob Dylan ska ha företagit i Dublin på James Joyces cykel. I ett transkriberat avsnitt av podden Vi snackar Dylan samtalar därefter Ringborg med Per Magnus Johansson om »Tight connection to my heart (Has anybody seen my love)« från 1985. Martin Nyströms lämnar också ett bidrag till Dylantemat.I en introduktion till en sonett av den italienska renässanspoeten Veronica Gambara (1485-1550) uppehåller sig Johan Linton vid ett antal venetianska fragment, delar av en värld där man tidigare trodde att dikten hörde hemma. Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal har översatt och introducerar fem dikter om det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 av Emily Dickinson (1830-1886).

Ända sedan de första pionjärerna i mitten av 1900-talet började ifrågasätta de traditionella individualterapeutiska behandlingsmodellerna, har familjeterapin tilldragit sig ett växande internationellt intresse som ett sätt att arbeta med svåra problem hos barn och vuxna. Också i Norden har familjeterapin en lång historia. I våra dagar, när intresset för evidensbaserad behandling ökat, har familjeterapin visat sig minst lika effektiv som individuell behandling vid olika slags problematik. Ibland räcker det med familjeterapeutiska insatser, och andra gånger kan familjeterapi och individualterapi (som till exempel KBT eller psykodynamisk terapi) eller medicinering komplettera varandra.Lärobok i familjeterapi har på kort tid blivit ett standardverk i norska familje­terapiutbildningar. Boken redogör för familjeterapins olika skolbildningar och tillämpningsområden, och lägger särskild vikt vid det utvecklingspsykologiska perspektivet. Familjeterapins växande forskningsstöd uppmärksammas särskilt. Bokens författare, Astri Johnsen och Vigdis Wie Torsteinsson, är båda psyko­loger och familjeterapeuter, med lång erfarenhet inom norsk barnpsykiatri. De har båda tidigare varit redaktörer för den nordiska familjeterapitidskriften Fokus på familien.I denna svenska utgåva av Lärobok i familjeterapi ingår ett nyskrivet avsnitt om familjeterapin i Sverige och övriga Norden, författat av Magnus Ringborg. En gedigen, uppdaterad fördjupning av det familjeterapeutiska kunskapsfältet, nödvändig för en hållbar familjeterapeutisk praxis. Boken är ett måste på legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar med inriktning på familjeterapi.Johan Sundelin Leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare (UHÄ), PhD

Hur kan jag få ordning på ett familjesamtal, där alla pratar i mun på varandra?Eller tvärtom, när ingen verkar vilja ha lust att prata? Hur får jag till ett familjesamtal så att alla inbjudna verkligen känner att det var värt mödan att ta sig hit?Förändrande familjesamtal beskriver en samtalsmetod där man steg för steg mobiliserar en familj till att gemensamt gripa sig an problem som man tampas med. Det är en manual, en handbok, där man konkret ser hur ett familjesamtal kan gå till. Den innehåller exempel på svårigheter man kan råka in i och tips på hur man löser dem. Här finns också en genomgång av den hållning som en samtalsledare bör inta för att vara till störst hjälp.Denna tredje upplaga har utökats med avsnitt som beskriver tillämpningar inom psykosvård, socialtjänst och undervisning. Slutligen diskuteras förändrande familjesamtal som metod i förhållande till andra psykosociala och psykoterapeutiska arbetsmetoder.Förändrande familjesamtal är skriven för personal och studerande inom psykiatri, socialtjänst, vård- och omsorgsverksamhet som behöver arbeta tillsammans med familjer.”Om du vill lära dig att möta familjer som söker hjälp för sina problem och bara har tid att läsa en enda bok - läs den här!”Gisela Priebe, docent i psykologi vid Lunds universitet.”Boken bör bli en självklar del av kurslitteraturen i alla utbildningar som syftar till förståelse för det komplexa samspel som familjelivet utgör och speciellt de utbildningar som syftar till att möta familjer i olika nivåer av familjesamarbete”. Carl Göran Svedin, professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri.

Den tredje mars 1917, mitt under brinnande världskrig, går Jöns och Ninnie Ringborg från Norrköping ombord på MS Valparaiso för en sjöresa till Chile. Bakgrunden i Sverige är en resa från välstånd till ruin och vanära. I Chile bygger de en familj och hoppas på framtiden. De for till Chile är en berättelse som bygger på brev skickade över en period av sextio år. I intensiva ordväxlingar belyses exilens villkor, kampen för att kunna driva en affärsrörelse i ett nytt land, omsorgen om barnen, en obotlig sjukdoms ödesdigra påverkan och ett aldrig sviktande hopp om bättre tider.

Numret inleds med minnesord över den franska psykoanalytikern Chantal Talagrand Major, som avled den 27 juni i år. För första gången i svensk översättning publiceras den rysk-judiska psykoanalytikern Sabina Spielreins inflytelserika artikel »Destruktion som tillblivelsens orsak« från 1912. Per Magnus Johansson ger en introduktion till Spielreins liv och verk. Vi presenterar en översättning av Jean-Pierre Winters bok L’Avenir du père från 2019. Winter ställer sig frågan vad en far är idag och försöker formulera en aktuell psykoanalytisk synpunkt. Framställningen innehåller även en längre analys av Roberto Benignis film La vita è bella – Livet är underbart (1997). I »Drömmens estetik« undersöker Johannes Nordholm psykiatriska patienters konstnärliga verksamhet och dess betydelse för den speciella estetik som uppstod omkring sekelskiftet 1900, där en annan viktig faktor var Freuds tankar om drömmens mekanismer. Ola Sigurdson undersöker de teologiska dimensionerna i Fredrik Söderbergs konst. Petter Lindblad Ehnborg utforskar fotografiets funktion att dels fånga en undflyende verklighet, dels att påminna om tidigare generationers liv, hur också de har varit yngre och blivit äldre, för att nu inte längre finnas till. I essän »Is, öar och enslingar« tematiserar Pontus Kyander frågor om utanförskap och undergång i skärgårdsromaner skrivna av August Strindberg och Ulla-Lena Lundberg. ”Människans känsloliv är ett gränslöst tema i idéhistorien”, skriver Thomas Karlsohn i en introduktion till detta forskningsområde, som framför allt under efterkrigstiden fördjupats. Magnus Ringborg inleder ett Dylanblock med en cykeltur som Bob Dylan ska ha företagit i Dublin på James Joyces cykel. I ett transkriberat avsnitt av podden Vi snackar Dylan samtalar därefter Ringborg med Per Magnus Johansson om »Tight connection to my heart (Has anybody seen my love)« från 1985. Martin Nyströms lämnar också ett bidrag till Dylantemat.I en introduktion till en sonett av den italienska renässanspoeten Veronica Gambara (1485-1550) uppehåller sig Johan Linton vid ett antal venetianska fragment, delar av en värld där man tidigare trodde att dikten hörde hemma. Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal har översatt och introducerar fem dikter om det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 av Emily Dickinson (1830-1886).