Maija Runcis – författare

Att skydda barn från övergrepp och dåliga familjemiljöer utgör en del i byggandet av det goda samhället och välfärdsstaten. Sedan 1920-talet har 6 000´7 000 barn tvångsomhändertagits av myndigheterna varje år. Makten över barnen handlar om de föräldrar som ansetts olämpliga och deras kamp för att behålla sina barn. Olika intressen står mot varandra, både samhället och föräldrarna anser sig ha rätt att tolka vad som är barnets bästa, men samhället har lagen på sin sida. Boken spänner över en tidsperiod som börjar på 1920-talet och slutar 1968 ? ur ett samhällsperspektiv en period av stora förändringar. Utvecklingen sträcker sig från fattigsamhället till formandet av folkhemmet och välfärdsstaten. Samhällets intresse är riktat mot den goda familjen och familjens uppgift att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. När föräldrarna inte lever upp till dessa skyldigheter och barnets utveckling och välfärd är i fara, ingriper samhället enligt barnavårdslagarna, med kontroll och övervakning av familjen. På så sätt har staten genom åren utövat en slags ”kvalitetskontroll” av föräldraskapet. Barnens intresse blir en förhandlingsfråga mellan experterna inom barnavårdsfältet och föräldrarna, medan barnen själva sällan kommer till tals. Maija Runcis bok Makten över barnen är uppföljaren till den mycket uppmärksammade boken Steriliseringar i folkhemmet (1997).

Educational media has been a contested arena in the creation and communication of the Swedish welfare system it was an important instrument of modernization. In Neither Fish nor Fowl historians Bengt Sandin and Maija Runcis have a close look on how the educational broadcasting was negotiated between government agencies, public inquiries, political and professional interests. The state authori

Educational media has been a contested arena in the creation and communication of the Swedish welfare system – it was an important instrument of modernization. In Neither Fish nor Fowl historians Bengt Sandin and Maija Runcis have a close look on how the educational broadcasting was negotiated between government agencies, public inquiries, political and professional interests. The state authorities, civil society organizations, educators and journalists had strong opinions about the role of educational broadcast media that reflected a desire to form the future. Educational programmes were also part of a public service system which increasingly emphasized its independence from state control. But was broadcast education to be a part of public service, a government agency or something else a red herring? This study provides insights into the struggle over the role of educational media and the political communication in the welfare state. Svensk text: Utbildningsradion etablerades och växte i betydelse under 1900-talet. Snart blev den en viktig arena för budskap som skulle främja framväxten av det svenska välfärdssystemet. Radio- och tv-media var kraftfulla instrument för moderniseringen av Sverige och olika aktörer fick möjlighet att nå ut till en stor publik med sina budskap. I Neither Fish nor Fowl tittar historikerna Bengt Sandin och Maija Runcis närmare på utbildningsprogrammen, de statliga instanserna, allmänhetens inlägg, och de politiska och professionella intressena kring UR. Myndigheter, lärare, intresseorganisationer och journalister hade en egen önskan om att kunna forma framtiden och alla starka åsikter om utbildningsprogrammens roll. Men utbildning i etermedia var en del av public service och en stridsfråga blev huruvida utbildnings­programmen skulle förbli en del av public service som betonas då det gällde andra medier, en statlig instans eller något mittemellan ? Författarna blottlägger i sin studie kampen om utbildningsprogrammens roll och den politiska diskussionen i välfärdsstaten.

Folkbildning har varit en väsentlig del i den svenska välfärdsmodellen. Men trots att Sverige blev ett invandrarland redan efter andra världskriget dröjde det ända till slutet av 1960-talet innan invandrarna uppmärksammades i utbildningsprogrammen. 1967 producerade skolradion den första radioserien i folkbildningssyfte som vände sig till både svenskar och invandrare. Främlingsfientlighet och intolerans betraktades i programmen som den enskilde och "enfaldige" svenskens problem - en anomali i samhället. den generella svenska invandrarpolitiken lyftes istället fram som generös, tolerant och solidarisk.

Utbildning i radio och tv har spelat en central roll i moderniseringen av samhället, och olika intressen har fått chansen att nå ut till en stor publik med sina budskap. Skolradion krympte kunskapsklyftorna, etablerade nya pedagogiska ramar och formade nya ämnesområden, och förändringens vågor nådde även den obligatoriska skolan. I den här boken ser författarna utbildningsprogrammen i radio och tv som en politisk förhandlingsarena och frågar sig bland annat om det var möjligt att inom samma programverksamhet inrymma både granskande journalistik och utbildning. De skriver om förhandlingen mellan staten och marknaden om utbildning i public service en förhandling som har pågått sedan 1960-talet. Var fanns friheten inom statens hägn eller utanför? Studien kastar nytt ljus över diskussionen om public service och mediemarknadens omgestaltning.