Margareta Bäck-Wiklund – författare

Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet. I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar.

Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids- eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det ”nya” fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet.

Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar.

Boken riktar sig till studerande i socialt arbete, sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och inom andra sektorer av det samhällspolitiska området.

Margareta Bäck-Wiklund (red) är professor i socialt arbete med inriktning på familjepolitik och modernt föräldraskap vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Thomas Johansson (red) är professor i socialpsykologi och verksam vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet med inriktning på familjesociologi och mansforskning.

Båda har tidigare publicerat en rad böcker och artiklar inom sina områden.

Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt områdena socialt arbete och sociologi men även inom psykologi och etnologi: Maren Bak, Helene Brembeck, Gunilla Halldén, Sven Hessle, Margareta Hydén, Ingrid Höjer, Anders Möller, Karin Zetterqvist Nelson, Eva Nyberg, Lars Plantin, Christine Roman, Kristina Larsson Sjöberg och Jan Trost .

Den moderna förälderns lott är att ständigt reflektera över sig själv – som förälder, som partner, som könsvarelse osv. Värderingarna hemma och på jobbet är olika, kraven från båda håll är alltid stora och kvinna och man förväntas leva jämlikt. Föräldrar i dag känner sig splittrade och otillräckliga. I denna mångtydiga situation måste vardagen fungera. Det är då de traditionella rollerna kommer till användning igen, men på nya villkor.

De flesta i vårt land säger sig stå bakom ett jämställdhetsideal, men hur lever vi egentligen i praktiken? Den här boken lyfter fram familjen som en plats där jämlikheten sätts på undantag. Boken består av två delar. Den första handlar om den svenska välfärdsstaten i ett familjeperspektiv och kulturella föreställningar kring kvinnligt och manligt. Teorier om familj, kön och föräldraskap i det moderna samhället presenteras och problem inom den empiriska forskningen diskuteras.

I del två analyseras hur vardagen ter sig för ett trettiotal unga barnfamiljer som författarna följt under mer än två år. Resultatet visar hur svenska föräldrar ser på bland annat barnuppfostran, hem- och lönearbete, kvinnligt respektive manligt. Samtliga föräldrar sätter upp barnens bästa som det viktigaste målet i sina liv, men mödrarna väljer andra sätt att förverkliga det än fäderna. I ett särskilt avsnitt analyseras moderskapet. Där framträder det dåliga samvetet som ett tidens tecken och att säkerhet i modersrollen nästan alltid förutsätter en trygg förankring på arbetsmarknaden.

Margareta Bäck Wiklund är professor i socialt arbete med inriktning på familjepolitik vid Göteborgs universitet. Birgitta Bergsten är fil. dr i socialt arbete och är högskolelektor vid Vårdhögskolan i Göteborg.

Den här boken handlar om barns vardag – om hur det är att växa upp i Sverige i dag. Det finns ett stort behov av skildringar där barnets egen röst beskriver sin miljö och familjesituation. En viktig utgångspunkt i denna antologi har varit barnens perspektiv, att barnen själva ska få komma till tals, och flera kapitel bygger på intervjuer med barn.

Kapitelförfattarna är forskare inom socialt arbete, och det kanske gör att läsaren drar slutsatsen att boken bara skulle handla om utsatta barn, om barn som på olika sätt far illa. Tvärtom, här behandlas både det allmänna och det särskilda, både hur det är att växa upp i en vanlig familj (om det nu finns någon vanlig familj) och hur det är att växa upp i familjer med exempelvis missbruksproblematik.

I boken beskrivs aktuella förändringar i samhällets syn på barn och barnets plats i familjen. Här visas hur barn tar sin geografiska omgivning i besittning med dess möjligheter och begränsningar. Kärnfamiljen utgör inte längre den självklara familjetypen i praktiken. I dag existerar en rad andra familjeformer där föräldrar och barn möts under nya förutsättningar. Här diskuteras olika familjestrategier i hem med en ensamförälder. Hur förhåller sig föräldrarna till sin föräldrauppgift efter en skilsmässa? Och hur beskriver barn sin vardagstillvaro i familjehemmet?

Barns vardag riktar sig till studerande vid utbildningen i socialt arbete, till lärarutbildningarna, till yrkesverksamma inom fältet samt till alla som är intresserade av familjemönster i dagens samhälle.

Denna titel är en beställningsvara, vilket innebär att den trycks först när en order läggs. Leveranstid är 5-8 vardagar. I övrigt är det ingen skillnad mot andra tryckta böcker.

Vad är ett gott föräldraskap, och hur känns det att bli diskvalificerad som förälder? Hur påverkas man av att växa upp i en ”godkänd” familj, respektive att tvingas söka efter vuxna förebilder? Vad händer när familjebanden sträcker sig utanför landets gränser? Den här boken visar hur makt och styrning utövas och verkar i för socialarbetare välkända situationer.Vår samtid präglas av en mångfald ideal och värderingar kring familjen, några med traditionens signum, andra nya och utmanande. Inte heller välfärdsstatens grundläggande värderingar – som trygghet, jämlikhet, frihet och självbestämmande – är längre entydiga och självklara. Praktiskt socialt arbete innebär oundvikligen att ställas inför olika dilemman och motsatta intressen, men beslut måste fattas och insatser övervägas. Tanken i boken är inte att ge några definitiva svar eller att söka sanningen, utan att belysa hur normer sam- eller motverkar i vardagliga situationer. Socialarbetare behöver utveckla en reflexiv kompetens och fundera över frågan: Hur fostrar samhället familjen i dag?Om författarnaRedaktörer är Helena Johansson, fil. dr, och Margareta Bäck-Wiklund, professor em. i socialt arbete med inriktning på familjepolitik, båda vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Övriga författare: Mona Franséhn, Ingrid Höjer, Ing-Marie Johansson, Charlotte Melander, Monica Nordenfors, Karin Röbäck och Therése Wissö.