Tommy Lundström – författare

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Social barnavård är den del av socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att ge stöd, hjälp och skydd till socialt utsatta barn och familjer. I När samhället träder in analyseras den sociala barnavården på flera nivåer och utifrån olika perspektiv. Boken behandlar den sociala barnavårdens organisering, professionellas insatser, olika vårdformer samt berörda barns, ungas och familjers livssituation och perspektiv. I boken diskuteras också insatsers utfall och hur de kan undersökas. När samhället träder in vänder sig till studerande i socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor samt till yrkesverksamma inom socialt arbete och angränsande områden.

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) är en central del av den svenska välfärdsmodellen. De insatser som förmedlas där svarar mot behov som andra trygghetssystem inte förmår möta, och till stor del handlar arbetet om att erbjuda hjälp till utsatta grupper i samhället.

Författarna har studerat tre områden inom socialtjänsten i 100 svenska kommuner: barn och ungdom, försörjningsstöd och missbruk. De försöker identifiera trender och rörelser i socialt arbete – framför allt är det resurser och organisering som har stått i centrum för intresset och hur dessa faktorer påverkar insatserna.

Boken har både ett beskrivande och ett analytiskt anslag och vill fungera som utgångspunkt för diskussioner inom socialtjänsten om dess fortsatta utveckling och kopplingen till de socialpolitiska sammanhangen. Den vänder sig både till studerande vid socionomutbildningen och till yrkesverksamma inom socialtjänstens IFO.

Åke Bergmark är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet i Östersund och forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Tommy Lundström är professor i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Renate Minas är fi l.dr i socialt arbete och forskare vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Stefan Wiklund är fi l. dr i socialt arbete. Han har en forskartjänst vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Den här boken handlar om barns vardag – om hur det är att växa upp i Sverige i dag. Det finns ett stort behov av skildringar där barnets egen röst beskriver sin miljö och familjesituation. En viktig utgångspunkt i denna antologi har varit barnens perspektiv, att barnen själva ska få komma till tals, och flera kapitel bygger på intervjuer med barn.

Kapitelförfattarna är forskare inom socialt arbete, och det kanske gör att läsaren drar slutsatsen att boken bara skulle handla om utsatta barn, om barn som på olika sätt far illa. Tvärtom, här behandlas både det allmänna och det särskilda, både hur det är att växa upp i en vanlig familj (om det nu finns någon vanlig familj) och hur det är att växa upp i familjer med exempelvis missbruksproblematik.

I boken beskrivs aktuella förändringar i samhällets syn på barn och barnets plats i familjen. Här visas hur barn tar sin geografiska omgivning i besittning med dess möjligheter och begränsningar. Kärnfamiljen utgör inte längre den självklara familjetypen i praktiken. I dag existerar en rad andra familjeformer där föräldrar och barn möts under nya förutsättningar. Här diskuteras olika familjestrategier i hem med en ensamförälder. Hur förhåller sig föräldrarna till sin föräldrauppgift efter en skilsmässa? Och hur beskriver barn sin vardagstillvaro i familjehemmet?

Barns vardag riktar sig till studerande vid utbildningen i socialt arbete, till lärarutbildningarna, till yrkesverksamma inom fältet samt till alla som är intresserade av familjemönster i dagens samhälle.

Denna titel är en beställningsvara, vilket innebär att den trycks först när en order läggs. Leveranstid är 5-8 vardagar. I övrigt är det ingen skillnad mot andra tryckta böcker.