Maria Hansson – författare

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv.

Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet.

* * *

The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume.

The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

I denna essäbok presenteras tre olika aspekter av den mytomspunna 1800-talsförfattaren Victoria ­Benedictsson. Maria Hansson utgår från det internationella genombrottet i 1880-talets skandinaviska litteratur där författare som Ibsen och  Strindberg belyste äktenskapliga problem i dramatik och ­romaner, medan Benedictsson i stället använde folktron i myter och sagor för att hävda sig som kvinnlig författare. Eva Öhrström tar upp salongskulturens historia för att visa vad som hände när Benedictsson lämnade lilla Hörby för att besöka Stockholms kulturkretsar. Litteraturprofessor Yvonne Leffler visar i en tredje litteratursociologisk studie på det stora internationella intresset för Victoria Benedictsson.  

Majan gick ut i köket där kattmaten fanns och satte sig på golvet för att äta. Samtidigt höjde hon blicken och tittade upp mot köksbordet. - Hjälp!Majan frös fast i sin rörelse. På köksbordet låg det en stor, rund, orange sak med svarta ihåliga ögon och en bred mun som såg ut att skratta och som det dessutom lyste ur. Majan blev rädd och sprang tillbaka in i sovrummet.  - Vakna Räven! Det ligger ett stort läskigt monster på köksbordet!  Hur går det egentligen till när två katter bestämmer sig för att fira halloween? Om du vill veta det - följ med Räven och Majan ut i oktobermörkret och se vilka äventyr de stöter på under sin kväll.Halloween med Räven och Majan är den andra boken om de två katterna. Här får vi följa deras upptåg och äventyr under halloween medan vi i den första boken, Räven och Majan, får veta hur de två katterna blev kompisar och hamnade i samma familj. 

Victoria Benedictsson, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf anses som några av våra största författare. Ändå har deras verk och status ständigt ifrågasatts. Hur kunde en kvinnlig författare göra sin röst hörd i slutet av 1800-talet när hon inte fick verka i det offentliga rummet? Några av de kvinnliga författarna ifrågasatte det gamla samhället i hopp om en bättre framtid.

I Osynliga band visar Maria Hansson hur Benedictsson, Leffler och Lagerlöf använde folktron som en mask bakom vilken de kunde formulera sin samhällskritik. De såg folktron både som ett erkännande av en gemensam kultur och som ett vapen i kampen för nya idéer om ett jämställt samhälle. Därmed kringgick de också kritik, eftersom fantastiska inslag ur nordisk folktro var kompatibla med kritikernas föreställningar om en kvinnlig estetik.

Maria Hansson är svensk lektor och forskare i litteraturvetenskap på skandinavistikinstitutionen vid Sorbonne i Paris. Hon undervisar dessutom i svenska vid Svenska institutet i Paris. Hon disputerade 2019 och har medverkat i en rad franska antologier med studier om det fantastiska ur ett genus­vetenskapligt och samhällskritiskt perspektiv. Osynliga band är en omarbetning av hennes franska doktorsavhandling.