Marianne Törner – författare

Behovet av att skydda och hantera data på ett säkert sätt växer i takt med krav på ökad tillgänglighet till information i samhället. Den tekniska säkerheten har blivit allt bättre och försöken från obehöriga att komma åt information förflyttas – från luckor i systemens teknik till dess sociala svagheter. Därför utgör mänskligt beteende en allt vanligare grund för säkerhetsriskerna i vår tids informationssamhälle. Med utgångspunkt i samhälle, organisation och verksamhet ger boken förståelse för varför tekniska lösningar inte löser alla problem kring informationssäkerhet. Ett brett grepp tas om frågan – från strukturell nivå i det breda samhälls­perspektivet via den enskilda verksamheten och ända ner på individnivå. Boken beskriver arbetssätt, metoder och verktyg som hjälper verksamheter att möta nutida utmaningar inom informationssäkerhet. Informationssäkerhet och organisationskultur vänder sig till studenter och forskare som vill få insyn i området, och till yrkesverksamma som dagligen arbetar med informationssäkerhet i organisationer: beslutsfattare, stabsfunktionärer, ledningsansvariga, informations­säkerhetsansvariga, utvecklingsansvariga, upphandlare, verksamhets­samordnare och specialister.

- Vill du ha dom här? Min äldre bror sträckte fram en plastkasse halvfull med... ja, vad var det? - Vad är det? - Det är gamla brev som mamma tog hand om efter morfars död. En del är till mormor och morfar när de var i Amerika (i början av 1900-talet!). Så börjar historien som skildras i den här boken. Eller egentligen börjar historien förstås långt tidigare. Kassen innehöll delar av ett livs korrespondens, mellan olika generationer. Men några brev såg lite annorlunda ut. Vackert blågrå kuvert, adresserade med svart bläck, i den vackraste, sirliga skrivstil, till Miss Alfhild Danberg, Oakland, Carlifornia, Nordt-Amerika. Det första var poststämplat 1907. Alfhild och hennes syster utvandrade till Amerika i början av 1900-talet, och breven, som sträcker sig över flera decennier, är från deras familj. Breven för oss nära dessa människor och skildrar deras saknad efter sina kära, men också efter det hemland man lämnat. De skildrar också livets dramatik, och ger en inblick i vilken fullständigt omvälvande tid i svensk historia detta var, då under några få decennier nästan en fjärdedel av Sveriges befolkning lämnar landet. Detta får konsekvenser inte bara för dem som tar det stora steget, utan i hög grad även för dem som väljer att stanna – eller helt enkelt inte kommer iväg. För ”alla” tycks ha närt tanken! En del blev amerikaner, en del blev det aldrig. I berättelsen framträder Alfhild, hennes syskon, och framför allt hennes mor, i all sin bräckliga mänsklighet. Förbi susar historiska händelser, som de båda världskrigen, bygget av Golden Gate-bron och valet av Roosevelt som president. Historien handlar om författarens familj, men många människor i Sverige har en liknande historia, i dåtid genom förfäder som emigrerade till Amerika för över 100 år sedan. Eller i nutid, där det hägrande landet, där man hoppas kunna bygga en framtid för sig och sina barn, är Sverige. På ett påtagligt sätt blir historia relevant i nutid.