Marie Mandelmann – författare

Det går en grön våg genom Sverige. Allt fler odlar sin trädgård, sina grönsaker och sin längtan efter ett mer jordnära och meningsfullt liv. Att skapa något själv i en värld där allt finns att köpa färdigt.

På 70-talet kom John Seymours klassiska bok Självhushållning. Det var med den i handen som Gustav och Marie Mandelmann började sitt liv som självhushållare och lärde sig hur man plöjer en åker, plockar en kyckling och bygger en gärdesgård. Nu driver de gården Djupadal på Österlen - småskaligt och ekologiskt. De odlar säd, grönsaker, frukt och blommor, de håller kor, får, grisar, ankor, gäss och höns och de driver ett gårdscafé. Allt som är möjligt producerar de själva eller tager vad de haver på gården eller runtomkring.

Självhushållning på Djupadal är en handbok för alla som drömmer om att odla och ha djur, som kanske redan har en gård eller bara lockas av ett liv bortom storskaligheten. Det är på samma gång en personlig betraktelse och en användbar och faktaspäckad bok - baserad på egna kunskaper och erfarenheter - om allt som finns att göra på en liten gård från tidiga våren till djupa vintern.Foto: Marie Mandelmann. Teckningar: Tora Mandelmann.

Ur kapitlet Tidiga våren: Odla i kallbänk och varmbänk - Bygga växthus - De yngre äppelträden och vattensorkarna - Pyssla om de äldre fruktträden - Beskärning av unga äppelträd - Beskära vinstockarna - Se över stängsel - Vårda landskapet - Fårens högdräktighet - Hur har det gått för vitlöken? - Bland bredsådder och champinjonlådor - Plantjord och sticklingsjord - Samla tång - Potatisgroddning - Vända komposten - Som man bäddar får man skörda - Titta till bina.

Hos Mandelmanns på Djupadal tas allt från åkrar och i grönsaksland, i ladugårdar och hönshus, växthus och bikupor till vara och förädlas. Spannmål, grönsaker, bär, frukt, kött, mjölk och honung blir bröd, pasta, must, inläggningar, smör, ost, yoghurt, grytor, korv, omelett, godis – och mycket mer. Recepten är prövade och omprövade, använda och älskade i ett självhushåll där årstiderna styr vilken mat som står på bordet och vad som lagras i skafferi och jordkällare. Välkommen att smaka, både i boken och i verkligheten!

Det är nu över tjugo år sedan vi flyttade till den fyrlängade gården Djupadal – som länge fört en slumrande tillvaro – och väckte den till nytt liv med barn, växthus, kronärtskockor, solrosor, dammar, aprikosträd, grisar, lamm, bordercollies och mjölkkor. Märkligt var det att upptäcka att det mesta som vi odlade smakade så gott. Hur kunde det komma sig? Var det de kalkrika lätta jordarna? Eller alla mineralerna i det friska källvattnet som porlade fram ur sanden? De många soltimmarna och de långa varma höstarna här nära havet? Eller bara ekologisk självhushållarmagi? Eller rentav allt på en gång?