Martin Åberg – författare

Contributing an impressive historical basis for path dependency analysis and the role of social capital in newly established democracies, this book offers a fascinating and ground-breaking analysis of the role of social capital in the democratic context of Eastern Europe. Focusing on Poland and Ukraine, this book fills the literature gaps for integrated empirical and theoretical research with respect to post-Communist democratization, social capital vs. democratization theory, and the case study area of Central and Eastern Europe. Suitable for students from graduate level upwards in Central and Eastern European studies, political theory and history.

Contributing an impressive historical basis for path dependency analysis and the role of social capital in newly established democracies, this book offers a fascinating and ground-breaking analysis of the role of social capital in the democratic context of Eastern Europe. Focusing on Poland and Ukraine, this book fills the literature gaps for integrated empirical and theoretical research with respect to post-Communist democratization, social capital vs. democratization theory, and the case study area of Central and Eastern Europe. Suitable for students from graduate level upwards in Central and Eastern European studies, political theory and history.

I Politikern i svensk satir 1950-2000 får vi följa satirens gestaltningar av politikerrollen under fem decennier från efterkrigstidens folkhemsbygge fram till idag. Historikern Martin Åberg kan konstatera att bilden av beslutsfattarna har genomgått stora förändringar under de femtio år som hans studier omfattar. Under 1950-talet var det folkhemspampen som stod i fokus för den politiska satiren. Han var egenmäktig och självgod, men också folkligt förankrad och respekterad. Senare framträder en ny typ av politikerbild: välfärdsmanagern – cynisk, egennyttig och omoralisk i största allmänhet. Genom exempel från Grönköpings Veckoblad och tv-programmen Snacka om nyheter och Parlamentet visar Åberg hur dessa gestaltningar av beslutsfattaren hänger samman med viktiga förändringar i det svenska samhället.

At the start of the twentieth century, political parties had the potential to focus grass-roots interest in the development of modern, democratic nation-states. Yet all the new parties were met with suspicion across Europe, particularly among liberals. These popular misgivings and the way the liberals nevertheless managed to build a party are the subject of this book. In Swedish and German Liberalism, the historian Martin Åberg argues that because of liberalism’s individualistic traits, which left liberals less susceptible to political organization on a mass basis, party members had to come to an uneasy compromise between individual and collective action. Åberg compares two regions – Värmland in Sweden and Schleswig-Holstein in Germany – which historically both had a significant liberal presence. Despite its organizational shortcomings, liberalism in Sweden paved the way for the peaceful democratization of the state. In Germany, however, liberalism turned conservative, foreshadowing the extreme nationalism and Nazism that was to come. Åberg argues that the peculiarities of organizational behaviour go some way to explain the very different outcomes. Svensk informationstext: Vid tiden runt sekelskiftet 1900 började de moderna partisystemen falla på plats runt om i Europa. På många håll fanns dock en djupt rotad misstänksamhet mot politiska masspartier. De ansågs bl.a. medföra korruption, missämja och konflikter. Frågan bar också stark prägel av spänningen mellan individualism och kollektivt handlande. Särskilt inom sekelskiftets liberala rörelser var detta drag påtagligt. Inför eftervärlden framstår liberalerna också, inte bara i Sverige, som svagt organiserade sett i ljuset av det vi idag uppfattar som de ”normala” organisationsformerna för politiska partier. I Swedish and German Liberalism menar historikern Martin Åberg att denna bild anakronistisk. Svaret på frågan om liberalismens organisationsmönster bör sökas på ett djupare, ideologiskt plan – i 1800-talets avvägningar mellan individuellt och kollektivt handlande. Det mönster som författaren skönjer i boken är ingalunda unikt svenskt. I denna jämförande studie av Sverige och Tyskland visar Åberg, med hjälp av två regionala fallstudier, hur svensk och tysk liberalism uppvisade påfallande likheter med varandra när det gäller organisationsmönster.

Antalet kommunala partier har nästan fördubblats i Sverige sedan 1990-talet. De finns överallt i landet, i alla typer av kommuner. I Makt och missnöje studerar författarna dessa rörelser i ett historiskt perspektiv och menar att de inte kan avfärdas som tillfällighetsfenomen eller utryck för lokal populism. Nyetableringen av kommunala partier är tvärtom en av flera viktiga förändringar i det svenska partisystemet och författarna belyser här den spännande utvecklingen. De nya partierna delar ett viktigt särdrag: de ger uttryck för djupt rotade geografiska identiteter som överensstämmer med gamla sockengränser, och med dessa i fokus blir det lokala missnöjet lätt att förklara. Författarna visar hur slitningar mellan olika kommundelar blandas med missnöje kring de etablerade partiernas agerande. I den jordmånen gror de nya partierna med energiskt engagemang i lokala frågor. Bokens medverkande är historiker och statsvetare från universiteten i Karlstad och Göteborg och källmaterialet i deras fallstudier utgörs bland annat av väljarstatistik och intervjuer med aktiva politiker.

Vilka är de processer som omgestaltar det baltiska områdets stadslandskap, en av de mest dynamiska makroregionerna i det nutida Europa?Denna antologi närmar sig frågorna kring de baltiska städerna och den urbana omdaningen från ett flertal perspektiv. Översikter av ekonomi, infrastruktur, och historiska aspekter på området presenteras. Tonvikten läggs på de postsocialistiska städerna i de östra delarna av Baltikum, och i en serie av djupstudier gås St. Petersburg, Tallinn och Riga igenom i detalj.Boken vänder sig till geografer, historiker och de som har ett genuint intresse för utvecklingen i östra Europa och då speciellt för Baltikum. Författarna är historiker, geografer och vetenskapsmän från de baltiska staterna, Sverige och Polen.