Antalet kommunala partier har nästan fördubblats i Sverige sedan 1990-talet. De finns överallt i landet, i alla typer av kommuner. I Makt och missnöje studerar författarna dessa rörelser i ett historiskt perspektiv och menar att de inte kan avfärdas som tillfällighetsfenomen eller utryck för lokal populism. Nyetableringen av kommunala partier är tvärtom en av flera viktiga förändringar i det svenska partisystemet och författarna belyser här den spännande utvecklingen.

De nya partierna delar ett viktigt särdrag: de ger uttryck för djupt rotade geografiska identiteter som överensstämmer med gamla sockengränser, och med dessa i fokus blir det lokala missnöjet lätt att förklara. Författarna visar hur slitningar mellan olika kommundelar blandas med missnöje kring de etablerade partiernas agerande. I den jordmånen gror de nya partierna med energiskt engagemang i lokala frågor.

Bokens medverkande är historiker och statsvetare från universiteten i Karlstad och Göteborg och källmaterialet i deras fallstudier utgörs bland annat av väljarstatistik och intervjuer med aktiva politiker.

Antalet kommunala partier har nästan fördubblats i Sverige sedan 1990-talet. De finns överallt i landet, i alla typer av kommuner. I Makt och missnöje studerar författarna dessa rörelser i ett historiskt perspektiv och menar att de inte kan avfärdas som tillfällighetsfenomen eller utryck för lokal populism. Nyetableringen av kommunala partier är tvärtom en av flera viktiga förändringar i det svenska partisystemet och författarna belyser här den spännande utvecklingen.

De nya partierna delar ett viktigt särdrag: de ger uttryck för djupt rotade geografiska identiteter som överensstämmer med gamla sockengränser, och med dessa i fokus blir det lokala missnöjet lätt att förklara. Författarna visar hur slitningar mellan olika kommundelar blandas med missnöje kring de etablerade partiernas agerande. I den jordmånen gror de nya partierna med energiskt engagemang i lokala frågor.

Bokens medverkande är historiker och statsvetare från universiteten i Karlstad och Göteborg och källmaterialet i deras fallstudier utgörs bland annat av väljarstatistik och intervjuer med aktiva politiker.

Antalet kommunala partier har nästan fördubblats i Sverige sedan 1990-talet. De finns överallt i landet, i alla typer av kommuner. I Makt och missnöje studerar författarna dessa rörelser i ett historiskt perspektiv och menar att de inte kan avfärdas som tillfällighetsfenomen eller utryck för lokal populism. Nyetableringen av kommunala partier är tvärtom en av flera viktiga förändringar i det svenska partisystemet och författarna belyser här den spännande utvecklingen.

De nya partierna delar ett viktigt särdrag: de ger uttryck för djupt rotade geografiska identiteter som överensstämmer med gamla sockengränser, och med dessa i fokus blir det lokala missnöjet lätt att förklara. Författarna visar hur slitningar mellan olika kommundelar blandas med missnöje kring de etablerade partiernas agerande. I den jordmånen gror de nya partierna med energiskt engagemang i lokala frågor.

Bokens medverkande är historiker och statsvetare från universiteten i Karlstad och Göteborg och källmaterialet i deras fallstudier utgörs bland annat av väljarstatistik och intervjuer med aktiva politiker.