Martina Lowden – författare

På ett pansarskepp i guld, med en pistol riktad mot stjärnorna, bärgar Martina Lowden det nya millenniets spleen för framtiden. Hennes debut Allt [2006] är ett moderskepp för metallhjärtan, rödvinshjärtan, dandyhjärtan och lejonhjärtan, för bortsprungna katter, anapester och herdinnor. »M« glömmer bara vad hon själv vill glömma. Hon för dagbok, listar och sorterar; saker hon läst, drömt, stickat, shoppat. Hon klipper antika fragment och nätbloggar, blandar samtidslyrik med löpsedlar, riktar stora brev till döda diktare, rimmar »ovisor« och jagar tiden med små sagor. MARTINA LOWDEN är född 1983 och bor i Stockholm. Dagboksromanen Allt hyllades som en klassiker från allra första utgivningsdag, och tilldelades såväl Borås Tidnings debutantpris som Katapultpriset. »Det finns en självklarhet hos Martina Lowden som jag avundas henne. Beväpnad med post-it-lappar beklottrade med vittra citat från vittra författare kan hon skåpa ut den samtida lyriken, den samtida prosan och samtiden över huvud taget.« JONAS TRENTE, DAGENS NYHETER »Vad betyder denna komplexitet? Antingen att jag just har beskrivit en blivande klassiker, eller en alldeles ovanligt omöjlig bok.« HANNA HALLGREN, AFTONBLADET »Något av det mest upplivande, roliga och intelligenta jag har läst på länge.« EVA JOHANSSON, SVENSKA DAGBLADET »Här finns meningar och stycken som är så genialiska att man vill spara dem i en liten låda, kunna ta fram och minnas eller visa andra.« NORRA VÄSTERBOTTENS TIDNING

På ett pansarskepp i guld, med en pistol riktad mot stjärnorna, bärgar Martina Lowden det nya millenniets spleen för framtiden. Hennes debut Allt [2006] är ett moderskepp för metallhjärtan, rödvinshjärtan, dandyhjärtan och lejonhjärtan, för bortsprungna katter, anapester och herdinnor. »M« glömmer bara vad hon själv vill glömma. Hon för dagbok, listar och sorterar; saker hon läst, drömt, stickat, shoppat. Hon klipper antika fragment och nätbloggar, blandar samtidslyrik med löpsedlar, riktar stora brev till döda diktare, rimmar »ovisor« och jagar tiden med små sagor. MARTINA LOWDEN är född 1983 och bor i Stockholm. Dagboksromanen Allt hyllades som en klassiker från allra första utgivningsdag, och tilldelades såväl Borås Tidnings debutantpris som Katapultpriset. »Det finns en självklarhet hos Martina Lowden som jag avundas henne. Beväpnad med post-it-lappar beklottrade med vittra citat från vittra författare kan hon skåpa ut den samtida lyriken, den samtida prosan och samtiden över huvud taget.« JONAS TRENTE, DAGENS NYHETER »Vad betyder denna komplexitet? Antingen att jag just har beskrivit en blivande klassiker, eller en alldeles ovanligt omöjlig bok.« HANNA HALLGREN, AFTONBLADET »Något av det mest upplivande, roliga och intelligenta jag har läst på länge.« EVA JOHANSSON, SVENSKA DAGBLADET »Här finns meningar och stycken som är så genialiska att man vill spara dem i en liten låda, kunna ta fram och minnas eller visa andra.« NORRA VÄSTERBOTTENS TIDNING

»Ett rop i extas och skräck. Ren poetisk genialitet.« | THE NEW YORK TIMES »Genet skapar en egen värld som ofta översvämmas av en brinnande skönhet. En mörkt högtidlig glans som inte mycket i den moderna litteraturen kan tävla med.« | BENGT HOLMQVIST Tjuven och kärleken skrevs i fängelse 1942, på den bruna papp som fången Jean Genet förväntades göra påsar av. Romanens hjälte och hjältinna är Divine, som introduceras med sin död och begravning. Innan hon dog, av lungsot, levde hon i en vindskupa med utsikt över Montmartres kyrkogård. Hit tog hon sina älskare från Paris undre värld; ett persongalleri ur Genets eget liv. Berättarstilen är beat för de dömda. Genet inverterar kristen moral med helgonförklaringar av mördare och hallickar. Ondska bemöts med en poetisk kärlek som aldrig förklarar sig. Det är världens räddning enligt Genet, tvetydigt benämnd: une marche vers l'homme. Notre-Dame des Fleurs [1943] är en av den franska litteraturens största klassiker. Här i översättning av Nils Kjellström och med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden. JEAN GENET [1910-1986] var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet och essäist. Vid sidan av sitt författarskap var han politisk aktivist och stödde den algeriska befrielserörelsen, vistades i månader i palestinskt flyktingläger i Jordanien, samt besökte Svarta pantrarna i USA.

Nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden till Jean Genets Tjuven och kärleken.Om Tjuven och kärleken av Jean Genet:  »Genet skapar en egen värld som ofta översvämmas av en brinnande skönhet. En mörkt högtidlig glans som inte mycket i den moderna litteraturen kan tävla med.« | BENGT HOLMQVIST Tjuven och kärleken skrevs i fängelse 1942, på den bruna papp som fången Jean Genet förväntades göra påsar av. Romanens hjälte och hjältinna är Divine, som introduceras med sin död och begravning. Innan hon dog, av lungsot, levde hon i en vindskupa med utsikt över Montmartres kyrkogård. Hit tog hon sina älskare från Paris undre värld; ett persongalleri ur Genets eget liv. Berättarstilen är beat för de dömda. Genet inverterar kristen moral med helgonförklaringar av mördare och hallickar. Ondska bemöts med en poetisk kärlek som aldrig förklarar sig. Det är världens räddning enligt Genet, tvetydigt benämnd: une marche vers l'homme. Notre-Dame des Fleurs [1943] är en av den franska litteraturens största klassiker. Här i översättning av Nils Kjellström och med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden. JEAN GENET [1910-1986] var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet och essäist. Vid sidan av sitt författarskap var han politisk aktivist och stödde den algeriska befrielserörelsen, vistades i månader i palestinskt flyktingläger i Jordanien, samt besökte Svarta pantrarna i USA.

Martina Lowdens förord till den andaktsfulle visslaren av Gösta Oswald.

Lars Andersson om en magikers korgflätande Alan Asaid märker ut svårtydda ord Tage Aurell går längs en gammal landsväg Linda Beel utforskar museets materialitet Jesper Brygger ser möjligheter genom ett fönster Martin Engberg lyssnar till texten Helena Fagertun outgråter Helga Krook berättar om berättande Anja Nachaum om minne, jord och kropp Zac O’Yeah drar paralleller mellan Indiana Jones och Mo Yan Amalie Smith för samman celldelning och tvåsamhet Anja Høvik Strømsted om att fånga vildsvin Maria Zennström om sin pappa och landet han levde i; Ida Linde om Eduardo Galeanos Fotbollen – vilken historia, Martina Lowden om Jila Mossaeds Ett ljud som bara jag kan, Jonas Rasmussen om Ursula Andkjaer Olsens Det 3. årtusindes hjerte, Steve Sem-Sandberg om Gerald Murnanes Korntäppa, Lidija Praizovic om Nina Bouraouis Enstörig