En dotter uppvuxen i fred och folkhem undrar över sin tyska mamma Marthas barndom och familj under andra världskriget. Genom intervjuer där Marthas berättelser framträder börjar dottern steg för steg ta reda på mer – om synen på barn i Nazityskland, om sin okända morfar från Dresden och om vad som egentligen hände med hans syster som ingen verkar veta något om. Tre helt olika verkligheter utan beröring med varandra växer fram: den medaljbelönade marinofficerens, den avhumaniserade anstaltspatientens och det ovetande barnets verklighet av propaganda och skräck.

Marthas museum är ett dokumentärt och poetiskt fragmentarium om att söka bitar av sin familjehistoria, om minnets många lager och nödvändigheten i att bryta tystnader. En bok om att bli översvämmad av det förflutna och att försöka hitta en fri plats att berätta ifrån – ett språk för det språklösa. 

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

Helga Krooks nya diktsamling utgörs av tre separata sviter: Flod, Blad och Klänningar. Om dikterna i Flod cirklar kring ett minnesarbete som börjar med en enda människa och slutar med oändligt många, kretsar dikterna i Blad kring frågan om ordens grund i en kärlek utan annan plats än i orden. Om Klänningaröppnar sig för ett samtal mellan levande och döda, är det mot en outtalad bakgrund av mytiska berättelser och reella katastrofer som verkar i oss. Finns det en klänning kanske själen inte bränner kroppen. Finns det en marionett kan den tala men kanske inte gå.

Samtidigt med dessa sviter utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks essäsamling Hur många gånger kan en historia dö.

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast en box med böcker av fem fiktiva författare, Minnesrörelser 2015. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet.

Essän Var är din syster består av anteckningar i olika tidsplan som bildar en resa genom böcker, minnen, filmer och dikter från Dresden och Pirna till Terezin, före detta koncentrationslägret Theresienstadt. Författaren följer floden Elbe uppströms förbi tjeckiska gränsen.

"Jag började skriva den här texten för att jag måste förstå den större historien kring historien om min gammelfaster Ilse från Dresden och tystnaden kring henne som sträckte sig in i min barndom, ända in i mina drömmar."  

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast dikten Sjö 2021. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. År 2021 tilldelades hon Vinterpriset av Samfundet De Nio.

Utmattade är dokumentär dikt där fragment av historier, inre syner och samtal med färdtjänstförare från olika delar av världen möter varandra. Varifrån hämtar vi vår motståndskraft när vi blir sjuka av stress och kanske inte ens får sjukersättning? Vad betyder en inre trädgård där vad som helst kan hända? Hur nära är vi varandra?

Helga Krook är poet, essäist och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast essän Var är din syster 2022 samt, som medredaktör, stödantologin Dikter: En antologi för Ukraina. Hon undervisar även i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Hon har tilldelats Vinterpriset av Samfundet De Nio och Kallebergerstipendiet av Svenska Akademien.

Hur kan minnen gestaltas, eller förtigas, offentligt? Hur kan vi leva vidare om inte varje förföljd och dödad människa blir inskriven i någons minne och i en kollektiv hågkomst? Hur verkar oberättade historier och minnen i oss genom flera generationer? Det är några av de frågor som följt poeten Helga Krook alltsedan arbetet med en avhandling i litterär gestaltning från 2015 med minnet i centrum.

Författaren har nu sammanställt en samling essäer från 2010-talet som är fristående från varandra men på skilda sätt berör frågor om minne, tystnad och berättande, i synnerhet mot bakgrund av nazismens brott under andra världskriget. Det kan handla om olika sorters arkiv och om hur vissa arkiv, såväl i verkligheten som i fiktionen, kan bjuda motstånd mot glömska och terror. Det kan handla om en judisk begravningsplats som inte går att hitta. Om en drömd poet som blir vägvisare i ett övergivet katakombsystem. Om hur bilden av den man frånkänt allt människovärde konstrueras i nazistiska propagandafilmer och hur ansiktet talar. Om en snett placerad blå glasvägg mitt i Berlin.

Minnets rörelser fortsätter in i nuet, skriver författaren i sitt förord, in i en samtid där antidemokratiska och rasistiska ideologier åter vinner mark. Att minnas och berätta är akut, både i dag och för framtiden.

Samtidigt med dessa essäer utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks sviter: Flod Blad Klänningar.

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast en box med böcker av fem fiktiva författare, Minnesrörelser 2015. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet

En dotter uppvuxen i fred och folkhem undrar över sin tyska mamma Marthas barndom och familj under andra världskriget. Genom intervjuer där Marthas berättelser framträder börjar dottern steg för steg ta reda på mer – om synen på barn i Nazityskland, om sin okända morfar från Dresden och om vad som egentligen hände med hans syster som ingen verkar veta något om. Tre helt olika verkligheter utan beröring med varandra växer fram: den medaljbelönade marinofficerens, den avhumaniserade anstaltspatientens och det ovetande barnets verklighet av propaganda och skräck.

Marthas museum är ett dokumentärt och poetiskt fragmentarium om att söka bitar av sin familjehistoria, om minnets många lager och nödvändigheten i att bryta tystnader. En bok om att bli översvämmad av det förflutna och att försöka hitta en fri plats att berätta ifrån – ett språk för det språklösa. 

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

Helga Krooks nya diktsamling utgörs av tre separata sviter: Flod, Blad och Klänningar. Om dikterna i Flod cirklar kring ett minnesarbete som börjar med en enda människa och slutar med oändligt många, kretsar dikterna i Blad kring frågan om ordens grund i en kärlek utan annan plats än i orden. Om Klänningaröppnar sig för ett samtal mellan levande och döda, är det mot en outtalad bakgrund av mytiska berättelser och reella katastrofer som verkar i oss. Finns det en klänning kanske själen inte bränner kroppen. Finns det en marionett kan den tala men kanske inte gå.

Samtidigt med dessa sviter utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks essäsamling Hur många gånger kan en historia dö.

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast en box med böcker av fem fiktiva författare, Minnesrörelser 2015. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet.

Essän Var är din syster består av anteckningar i olika tidsplan som bildar en resa genom böcker, minnen, filmer och dikter från Dresden och Pirna till Terezin, före detta koncentrationslägret Theresienstadt. Författaren följer floden Elbe uppströms förbi tjeckiska gränsen.

"Jag började skriva den här texten för att jag måste förstå den större historien kring historien om min gammelfaster Ilse från Dresden och tystnaden kring henne som sträckte sig in i min barndom, ända in i mina drömmar."  

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast dikten Sjö 2021. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. År 2021 tilldelades hon Vinterpriset av Samfundet De Nio.

Utmattade är dokumentär dikt där fragment av historier, inre syner och samtal med färdtjänstförare från olika delar av världen möter varandra. Varifrån hämtar vi vår motståndskraft när vi blir sjuka av stress och kanske inte ens får sjukersättning? Vad betyder en inre trädgård där vad som helst kan hända? Hur nära är vi varandra?

Helga Krook är poet, essäist och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast essän Var är din syster 2022 samt, som medredaktör, stödantologin Dikter: En antologi för Ukraina. Hon undervisar även i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Hon har tilldelats Vinterpriset av Samfundet De Nio och Kallebergerstipendiet av Svenska Akademien.

Hur kan minnen gestaltas, eller förtigas, offentligt? Hur kan vi leva vidare om inte varje förföljd och dödad människa blir inskriven i någons minne och i en kollektiv hågkomst? Hur verkar oberättade historier och minnen i oss genom flera generationer? Det är några av de frågor som följt poeten Helga Krook alltsedan arbetet med en avhandling i litterär gestaltning från 2015 med minnet i centrum.

Författaren har nu sammanställt en samling essäer från 2010-talet som är fristående från varandra men på skilda sätt berör frågor om minne, tystnad och berättande, i synnerhet mot bakgrund av nazismens brott under andra världskriget. Det kan handla om olika sorters arkiv och om hur vissa arkiv, såväl i verkligheten som i fiktionen, kan bjuda motstånd mot glömska och terror. Det kan handla om en judisk begravningsplats som inte går att hitta. Om en drömd poet som blir vägvisare i ett övergivet katakombsystem. Om hur bilden av den man frånkänt allt människovärde konstrueras i nazistiska propagandafilmer och hur ansiktet talar. Om en snett placerad blå glasvägg mitt i Berlin.

Minnets rörelser fortsätter in i nuet, skriver författaren i sitt förord, in i en samtid där antidemokratiska och rasistiska ideologier åter vinner mark. Att minnas och berätta är akut, både i dag och för framtiden.

Samtidigt med dessa essäer utger Bokförlaget Korpen Helga Krooks sviter: Flod Blad Klänningar.

Helga Krook är poet och översättare. Hon debuterade med diktsamlingen Bildvägg 1997 och utgav senast en box med böcker av fem fiktiva författare, Minnesrörelser 2015. Hon undervisar i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet