Martina Moliis-Mellberg – författare

»Moliis-Mellberg debuterar med en styv och stilmedveten bok om identitet.« | Victor Malm, Expressen»Moliis-Mellberg skriver sig genom en utveckling som utmynnar i komplex och egen poesi.« | Aase Berg, DN»Att läsa henne [Moliis-Mellberg] påminner om hur det kan vara att läsa Anne Carson och Sara Stridsberg - halsbrytande, och med tankar som rör sig snabbare än ljuset. Att läsa det är aldrig krävande, bara befriande.« | Björn Kohlström, Bernur Cousteau - som till namn och yrke påminner om oceanografen och undervattensfotografen Jacques-Yves Costeau - identifierar sig så starkt med hajen att han försöker bli en. Ett flickjag älskar den brutala Alfa Cassiopeia, vars kropp är tatuerad med filtros, olivträd, änglatrumpet. Tillsammans driver de genom öknen på jakt efter banditer. Atlas försöker dölja sin vilsenhet där han står med himlen på sina axlar. Man kan tro att det är hans hjärta som slår, med det är bara ryggkotorna som glider.Martina Moliis-Mellbergs hyllade prosalyriska debut A (med de tre sviterna »Ad undas«, »Alfa Cassiopeia« och »Atlas«) är en starkt personlig undersökning av möjligheten att göra insidan till utsida och tvärtom. Boken tematiserar begäret att forcera en gräns - den mellan människa och djur, mellan sand och vatten, eller huden som skiljer människokroppar åt.MARTINA MOLIIS-MELLBERG är en finlandssvensk författare, född 1984 i Ekenäs. Numera är hon bosatt i Malmö. A är hennes debutbok.»Moliis-Mellberg gör det svåra lätt - och imponerar.« | Karin Nykvist, Sydsvenskan»Blixtrande prosalyrik som låter sig läsas om och om igen.« | Tommy Gunnarsson, Tidningen Kulturen»Språket är enkelt, samtidigt knivskarpt träffande i sin avskalade struktur.« Betyg 4 av 5 | Mats Linderoth, BTJ»Moliis-Mellberg skriver med en imponerande lätthet om gestalter som på ett eller annat vis försöker frigöra sig från livets tyngd eller olika sorters begränsningar.« | Petter Lindgren, Aftonbladet»Sviterna är som systrar och bröder, som föräldrar och barn, som älskande och som hela världens ensamhet.« | Catarina Salo, Svenska YLE»Det finns en smått oemotståndlig djärvhet i Martina Moliis-Mellbergs debut.« | Sebastian Johans, Ny tid

»Moliis-Mellberg debuterar med en styv och stilmedveten bok om identitet.« | Victor Malm, Expressen »Moliis-Mellberg skriver sig genom en utveckling som utmynnar i komplex och egen poesi.« | Aase Berg, DN »Att läsa henne [Moliis-Mellberg] påminner om hur det kan vara att läsa Anne Carson och Sara Stridsberg - halsbrytande, och med tankar som rör sig snabbare än ljuset. Att läsa det är aldrig krävande, bara befriande.« | Björn Kohlström, Bernur Cousteau - som till namn och yrke påminner om oceanografen och undervattensfotografen Jacques-Yves Costeau - identifierar sig så starkt med hajen att han försöker bli en. Ett flickjag älskar den brutala Alfa Cassiopeia, vars kropp är tatuerad med filtros, olivträd, änglatrumpet. Tillsammans driver de genom öknen på jakt efter banditer. Atlas försöker dölja sin vilsenhet där han står med himlen på sina axlar. Man kan tro att det är hans hjärta som slår, med det är bara ryggkotorna som glider. Martina Moliis-Mellbergs hyllade prosalyriska debut A (med de tre sviterna »Ad undas«, »Alfa Cassiopeia« och »Atlas«) är en starkt personlig undersökning av möjligheten att göra insidan till utsida och tvärtom. Boken tematiserar begäret att forcera en gräns - den mellan människa och djur, mellan sand och vatten, eller huden som skiljer människokroppar åt. MARTINA MOLIIS-MELLBERG är en finlandssvensk författare, född 1984 i Ekenäs. Numera är hon bosatt i Malmö. A är hennes debutbok. »Moliis-Mellberg gör det svåra lätt - och imponerar.« | Karin Nykvist, Sydsvenskan »Blixtrande prosalyrik som låter sig läsas om och om igen.« | Tommy Gunnarsson, Tidningen Kulturen »Språket är enkelt, samtidigt knivskarpt träffande i sin avskalade struktur.« Betyg 4 av 5 | Mats Linderoth, BTJ »Moliis-Mellberg skriver med en imponerande lätthet om gestalter som på ett eller annat vis försöker frigöra sig från livets tyngd eller olika sorters begränsningar.« | Petter Lindgren, Aftonbladet »Sviterna är som systrar och bröder, som föräldrar och barn, som älskande och som hela världens ensamhet.« | Catarina Salo, Svenska YLE »Det finns en smått oemotståndlig djärvhet i Martina Moliis-Mellbergs debut.« | Sebastian Johans, Ny tid

I sin hyllade debut A skrev Martina Moliis-Mellberg om att vara på fel sida av sig själv och om viljan att hitta rätt. I 7 handlar det istället om att fly. Om att försöka komma undan sig själv och sätta sitt hopp till en plats: havet. Till platser i havet. Till undervattensryggar, isolerade öar, Djupet.Går det att börja om? Går det att lämna sig själv? Vetenskapsmannen Lomonosov brottas med sin ensamhet. Karnevalkungen Witte brottas med sitt förflutna. Någon på en ö brottas med sin galenskap. Andromeda och Aiolos brottas med begäret och det som finns inom.7 är en hyllning till havet i sina olika skepnader: Atlanten, Östersjön, Stilla havet, Adriatiska havet, Norra Ishavet ... För det är bara havet som är fritt. Kanske. Jag hade tagit Ishavets största hemlighet och lämnat den ifrån mig. Varför hade jag gjort det? Mina handlingar var för mig plötsligt ofattbara. Jag var uppfylld av ånger och saknad. Kände hur kotorna vred sig där nere, utan vare sig kranium eller svans, kände det i hela kroppen.

Martina Moliis-Mellbergs debut består av tre prosalyriska sviter som påminner om kortfilmer:Ad undas, Alfa CassiopeiaochAtlas.Tillsammans formar sviterna en litterär undersökning av ett våldsamt varande, en upplevelse av att vara på fel sida om sig själv och att vilja ta sig till sin rätta sida.Jacques Cousteau gör allt för att förvandla sig till en haj, men det gör för ont när tänderna ska filas. Någon älskar en brutal hämnerska i en flickas kropp. Atlas rämnar - eller faller han på plats?Förstånd och yttre logik saknas i dessa tre berättelser, som återanvänder mytologiskt material och driver på med stoff ur en högst personlig sfär. Däremot är den inre logiken stark och bärande: A är en beskrivning av positioner i utanförskap - utanförskap i kraftig rörelse.Atlas, hur mår du egentligen? du ser så tyngd ut. är det för att vinden har vänt? för att sanden börjat lägga sig över skuldrorna? är det för att minnen väger mer när de pressar en mot marken?

Poeten Martina Moliis-Mellberg debuterar som barnboksförfattare med en bok full av rimliga och orimliga rim. Att gå hem från skolan kan vara en språklig upptäcktsfärd utan dess like om man liksom Elliot har ett huvud fullt av fantasier och en storasyster som går med på att stanna vid varje möjlig ordlek. Sanna Mander illustrerar lekfullt stadsmiljön med allt från yra vampyrer på café till en senior labrador som leder en hel scoutkår på villospår. När syskonen till slut når hemmet har skolväskan glömts kvar någonstans i stadsbilden. Kanske du kan hitta den?   I mitt lilla huvud inspirerar till fyndiga ordlekar och visuell upptäckarglädje. Boken är Moliis-Mellbergs och Manders första gemensamma.