Mats Hayen – författare

Se Stockholms historia i ansiktet!  

Pigor, grosshandlare, militärer, fabriksarbeterskor, adelsdamer, sjömän. Kring 1860 utbryter cartomani i Stockholm. Ny teknik revolutionerar bildvärlden och porträttfotografiets guldålder inleds. Ateljéer öppnar över hela staden och visitkortsalbum blir högsta mode. Visitkort sprids under korta artighetsbesök som en del av borgerskapets sociala liv. Porträtten manifesterar den moderna epokens ideal och urbana identiteter. Samtidigt blir kameran ett verktyg i myndigheters strävan att övervaka och kontrollera.  

Porträtten har bevarats på Stadsmuseet i Stockholm. Fyrahundratusen ansikten. Lika många levnadsöden. I forskningsprojektet Stadens ansikten lyfts tiotusentals glasnegativ för första gången från magasinshyllan och in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få bilderna att berätta?  

I denna rikt illustrerade antologi delar forskare och experter med sig av arbetet med porträtten som material och som ingång till vardagsliv, sociala relationer och nya sätt att se sig själv och andra i ett föränderligt sekel. I Stadens ansikten förenas slutarögonblicket och hela livsspannet, den enskilda människans öde och den omvälvande modernitetens avtryck i staden.    

Boken är ett resultat av projektet Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1870-1930, som finansierats av Vetenskapsrådet 2021-2025.

Körkarlen

Ett brutalt dubbelmord i en tävlingsbil under Kungliga Automobilklubbens stora vintertävling 1920 blir början på en jakt efter en mystisk körkarl, en chaufför vars identitet länge gäckar polisen i Stockholm.

Samtidigt utbryter oroligheter i Tyskland, mellan röda socialister och paramilitära frikårer, som via förgreningar in i Sverige slår tillbaka mot den mystiske körkarlen och uppenbarar en större fara än den som hotar Sverige från bolsjevismens Ryssland.

I bakgrunden pågår inspelningen av Victor Sjöströms berömda stumfilm Körkarlen, vars revolutionerande filmteknik bildar den fond mot vilken urladdningen mellan de motstående krafterna i Stockholm briserar. Huvudpersoner är kriminalfotografen Peter Faust och journalisten Elsa Thornborg.

Jazzgossen

Sommaren 1922 gör Karl Gerhards kuplett Jazzgossen succé i Stockholm. Nattlivet i huvudstaden har återhämtat sig med kraft efter krigsåren och den nya jazzmusiken får dansgolven att gunga.

På Ceders salonger i det gamla Nationalpalatset ger jazz, smuggelsprit och kokain en stunds verklighetsflykt för de nöjeslystna, samtidigt som djärva planer tar form bakom jazzklubbens låsta dörrar.

När en kriminalkommissarie hittas dränkt i brännvin, drivande i en eka i Stockholms skärgård, leder spåren mot Stockholms undre värld. Och mot Tyskland; där en hemlig organisation med våld slår till mot den sköra demokratin i Weimarrepubliken.

I Jazzgossen fortsätter berättelsen om journalisten Elsa Thornborg och kriminalfotografen Peter Faust.

En stad i rus. Det är februari 1926.

På Grand Hôtel Royals vilda Militärmaskeradbal vinner Henrietta Petersen – den ökända Madame X –tävlingen om bästa maskeraddräkt.

Under balen kommer journalisten Elsa Thornborg och hennes man, kriminalfotografen Peter Faust, en hemlighet på spåren. Någon vill smuggla in tyska vapen i landet. När strejkbrytare i Västmanland en vecka senare utsätts för ett brutalt sprängattentat börjar jakten på en undflyende politisk sabotör.

Till slut löper alla dolda trådar samman – i ett spektakulärt bilbombsmord på Pipersgatan.

Madame X är en fiktiv fantasi om Piperska smällen.

Sommaren 1922 gör Karl Gerhards kuplett Jazzgossen succé i Stockholm. Nattlivet i huvudstaden har åter - hämtat sig med kraft efter krigsåren och den nya jazzmusiken får dansgolven att gunga.

På Ceders salonger i det gamla Nationalpalatset ger jazz, smuggelsprit och kokain en stunds verk - lighetsflykt för de nöjeslystna, samtidigt som djärva planer tar form bakom jazzklubbens låsta dörrar.

När en kriminalkommissarie hittas dränkt i brännvin, drivande i en eka i Stockholms skärgård, leder spåren mot Stockholms undre värld. Och mot Tyskland; där en hemlig organisation med våld slår till mot den sköra demokratin i Weimarrepubliken.

Huvudpersoner är kriminalfotografen Peter Faust och journalisten Elsa Thornborg.

Med slev och lod, hammare och vattenpass, handens kraft och avancerad ingenjörskonst byggdes Stockholms stadshus. Ragnar Östbergs arkitektoniska mästerverk är sedan invigningen midsommaraftonen 1923 en älskad märkesbyggnad i Stockholm, mäktig och mystisk. Historien om dess tillkomst har berättats många gånger men aldrig som i Vi som byggde Stadshuset.  

Genom Stadsmuseets unika tidsdokument får vi här kika in bakom fasaderna på Stadshuset och följa dess tillblivelse. Historiker Mats Hayen tolkar bilder ur en fotosamling som visar arbetslaget och den faktiska byggnationen. Bilderna sätts samman med röster ur det förflutna genom intervjuer från 1970-talet med flera av dem som ingick i bygglaget. Följ med på en resa från 1911 till 1923 med bilder du aldrig tidigare sett och röster du aldrig förut hört. Möt de som byggde Stadshuset: murare, kafébiträden, modellsnickare, smeder, cementarbetare, målare, springpojkar, konstväverskor, stuckatörer och ett Stockholm för 100 år sedan. 

Ett brutalt dubbelmord i en tävlingsbil under Kungliga Automobilklubbens stora vintertävling 1920 blir början på en jakt efter en mystisk körkarl, en chaufför vars identitet länge gäckar polisen i Stockholm.Samtidigt utbryter oroligheter i Tyskland, mellan röda socialister och paramilitära frikårer, som via förgreningar in i Sverige slår tillbaka mot den mystiske körkarlen och uppenbarar en större fara än den som hotar Sverige från bolsjevismens Ryssland.I bakgrunden pågår inspelningen av Victor Sjöströms berömda stumfilm Körkarlen, vars revolutionerande filmteknik bildar den fond mot vilken urladdningen mellan de motstående krafterna i Stockholm briserar.