Mats Jansson – författare

Om gruppbostäder för vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning.

I den bästa av världar beskriver vad som behövs för att en gruppbostad för vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning ska fungera så att både boende och personal trivs och utvecklas. Om du ansvarar för en sådan gruppbostad, som enhetschef, stöd- eller omsorgspedagog, LSS-handläggare eller politiker, då är den här boken nödvändig läsning.

Författarna har sedan 1990-talet varit i tät kontakt med gruppbostäder. De har sett verksamheter där situationen varit kaotisk och svårhanterlig, men också sådana som genomsyrats av positiva attityder och god kvalitet. Gemensamt för de senare har varit att de hela tiden medvetet arbetat med att utveckla sin kompetens.

Lena Nylander är läkare och specialist i allmän psykiatri. Hon var en av de första i Sverige som arbetade med och forskade om autism inom vuxenpsykiatri. I sitt arbete i region Skånes VUB-team har hon haft kontakt med många LSS-boenden. Lena har en son som bor i en gruppbostad.

Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och redaktör för Tidningen Autism. Han har lång erfarenhet av arbete i gruppbostad, daglig verksamhet, gymnasiesärskola och som handledare och utbildare i verksamheter som möter autism.

"I en gruppbostad ska boende och personal trivas och anhöriga känna tillit. Vår övertygelse är att det är möjligt – det behöver inte vara svårt."

/Lena Nylander och Mats Jansson

Fotografins födelse på 1800-talet var en avgörande händelse i de visuella konsternas historia -- en medieteknologisk omvälvning som förändrade förutsättningarna också för litterärt skapande. Litteraturens och fotografins fortsatta samverkan kom att sätta djupa spår i fältet för konstnärlig produktion under 1900- och 2000-talen. Några av dess uttryck och effekter diskuteras i Att skriva med ljus, där svenska, danska och norska författare rör sig från fotografen Nadars memoarer till filmskaparen Wim Wenders fototexter med nedslag hos bland andra Gertrude Stein, André Breton, Ivar Lo-Johansson, Asger Jorn och Elias Canetti.  

Medverkande författare: Björn Billing · Jørgen Bruhn · Johan Gardfors · Mats Jansson · Thomas Hvid Kromann · Kristoffer Noheden · Nils Olsson · Sonia Lagerwall · Unni Langås · Mikael van Reis · Hans Kristian Rustad · Louise Wolthers · Niclas Östlind

Poeten, prosaisten och tecknaren Folke Dahlberg (1912--1966) vistades och verkade under större delen av sitt liv i norra Vätterns kustlandskap. Vad betyder ett landskap och vad innebär det att gestalta landskapet konstnärligt? Dahlbergs bildkonstnärliga och litterära framställning av landskap är förknippade med hans vara i världen. Landskapet är förvisso den fysiska värld Dahlberg lever i men också den text han avkodar och läser med sitt konstnärskap. Från den utgångspunkten resonerar Mats Jansson i denna rikt illustrerade bok om landskapets mångbottnade betydelse i Dahlbergs verk.

Folke Dahlberg fick sitt genombrott först som bildkonstnär med en utställning 1945. Som författare hade han från mitten av 1930-talet strävat för att få publicera en bok, men det dröjde till 1948 med samlingsvolymen Cartesiansk dykare. Den försenade debuten gjorde honom litteraturhistoriskt hemlös. Dahlberg hamnade ur fas med sådant som brukar kallas strömningar och perioder i litteraturhistorien. Mats Jansson frilägger Dahlbergs väg mot offentligheten och gör tematiska nedslag i hans rikt fasetterade konstnärskap, som väcker frågor om surrealism, landskap, minne, melankoli, natur.  

Mats Jansson är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har skrivit böcker om T. S. Eliot i svensk kritik och poesi, 1940-talets svenska litteraturkritik, poeten och målaren Sven Alfons och framställningssättet ekfras i svensk poesi från 1800-talet och framåt.

I den dikt som beskriver en målning relateras två olika konstarter till varandra. Vad händer i detta möte mellan skilda teckensystem och medier? Hur omvandlar dikten målningen? Med vilka språkliga grepp och verkningsmedel sker detta?

Den tekniska termen för en sådan litterär bildbeskrivning är det grekiska ordet ekfras som har sitt ursprung i den antika retoriken. I Poetens blick undersöker Mats Jansson den svenska bildbeskrivande poesin från romantiken fram till och med modernism och senmodernism. Boken innehåller en teoretisk introduktion till ekfrasbegreppet och mynnar ut i ett resonemang om begreppets egenart. Däremellan möter man en räcka textanalyser som visar hur detta litterära framställningssätt fungerar och vad det betyder hos författare som Erik Lindegren, Folke Isaksson, Gunnar Harding, Birgitta Lillpers och Lotta Lotass.

Mats Jansson är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har tidigare på Symposion publicerat Tradition och förnyelse. Den svenska introduktionen av T.S. Eliot (1991) samt översatt och kommenterat Eliots litteraturkritik i Om kritik (2002). Han har på samma förlag utgett Kritisk tidsspegel (1998), om den svenska litteraturkritiken under modernismens genombrottsskede på 1940-talet, och Den siste barden. Ord och bild hos Sven Alfons (2005). Han har också redigerat och gett ut ett flertal antologier på svenska och engelska.