Mats Kempe – författare

Hur gör djur, och var, när och varför? Kluriga frågor. Här tas ett smått samlat grepp om det bevingade, befenade och beklövade i biomassan, i form av ett mångstämmigt bestiarium.

Vad är jålven för djur, till exempel? Hur högt ljuder kaskelotens ”jaktklick”, månntro? Hur många gärdsmygar kan knö ihop sej i en starholk en smällkall vinter? Och varför blev det elefantuppror i Skänninge?

Korta och längre brokigheter i analogi med dom myllrande markerna. Högt och lågt, nära och fjärran. Så här antropocent på jorden.

*

Denna oumbärliga skrift är det första (bokliga) samarbetet mellan Mats Kempe och Peter Törnqvist – bägge sen länge på var sitt håll författare i diverse genrer: kortprosa, dikt, romaner och ... annat.

Barndomsvännen Patrick ber författaren Mats Kempe att skriva ner anteckningar om refrängsångaren och hawaiimusikern Al Bowllys liv. Förhoppningen är att de sedan ska påbörja arbetet med en gemensam roman om den idag i stort sett bortglömde artisten.

Det blir det sista brevet från Patrick. Ett brev som aldrig hinner besvaras. Förrän nu.

Den bokstavliga himlen är en självbiografisk roman om familjer, vänskap – och inte minst om musik, fjärilar och molnen på himlen som strategier för att hantera livet med en annorlunda och krävande mamma.

Samtidigt är det också en berättelse om en man som föds i slutet av 1800-talet, i nuvarande Moçambique, som sen turnerar över stora delar av Afrika, Asien, Europa och Amerika, och som på 1930-talet får sitt stora genombrott när BBC börjar direktsända kvällsmusik från de exklusiva dansrestaurangerna.

Al Bowlly blir Englands första riktiga popstjärna, men när han avlider, under ett av nazisternas bombanfall över London, så har resan mot den ofrånkomliga bortglömdheten redan påbörjats.

Ängslan över att inte räcka till som förälder, att det ska vara något fel på ens barn, känslan av hjälplöshet när ingen förstår ens oro är huvudtemat när Mats Kempe återvänder till novellformen. "Större delen av den arbetstiden pratade vi i stället om barn. Våra döttrar. Ja, vi har båda enkom döttrar. Två var. Hans sju och fyra. Mina tre och fem. Och han har ytterligare ett barn på väg. Kaffet i kopparna hade svalnat. Kollegieblocken låg lediga på laminatbordet. Och vi pratade om kärleken till dem - den vildsint starka. Oron. Skulden. Glädjen. Bristen. Och den egna lurande längtan efter bekräftelse som ofta letade sig in emellan - ställde sig i vägen." Mats Kempes nya noveller är berättade av några återkommande personer ur olika perspektiv. De flesta är föräldrar med barn på samma förskola. Till formen är texterna ganska olika, men de präglas allesammans av en psykologisk skärpa som har få motsvarigheter i svensk prosa i dag. Och de vävs samman till en drabbande bild av hur svårt det kan kännas att vara förälder i vår tid.

En familj. En plats. En återförening. Jens försöker skriva ned sin familjs historia, eller låta skapa den som en berättelse.Varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis. Den här familjen lever i skuggan av väntade katastrofer. Och när de till slut tycks stå inför en faktisk katastrof sluter de sig på nytt samman i familjens trygga cirkel. Men kan de möta varandra på riktigt?Mats Kempes roman kretsar kring de vardagliga relationernas skärningspunkter. Med till synes små medel söker sig berättelsen in i ett spänningsfält och bärs av ett tilltal med sällsynt lyskraft.

En familj. En plats. En återförening. Jens försöker skriva ned sin familjs historia, eller låta skapa den som en berättelse.Varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis. Den här familjen lever i skuggan av väntade katastrofer. Och när de till slut tycks stå inför en faktisk katastrof sluter de sig på nytt samman i familjens trygga cirkel. Men kan de möta varandra på riktigt?Mats Kempes roman kretsar kring de vardagliga relationernas skärningspunkter. Med till synes små medel söker sig berättelsen in i ett spänningsfält och bärs av ett tilltal med sällsynt lyskraft.

Det är en stilla, varm sommardag, lik alla de andra dagarna som Hans tillbringat på landet hos sina farföräldrar. Men ändå är inget längre sig riktigt likt.Hans har klivit över den skarpa gräns som går mellan barn och pubertet, terrängen är okänd och han ser sin omgivning i ett plågsamt skavande ljus. Det här är också farfars sista sommar, han har varit sjuk, och farmor och Hans vakar i smyg över honom.Varje scen i denna kortroman är fulladdad med närgångna psykologiska iakttagelser vilket ger berättelsen en vibrerande närvarokänsla.

Det är en stilla, varm sommardag, lik alla de andra dagarna som Hans tillbringat på landet hos sina farföräldrar. Men ändå är inget längre sig riktigt likt.Hans har klivit över den skarpa gräns som går mellan barn och pubertet, terrängen är okänd och han ser sin omgivning i ett plågsamt skavande ljus. Det här är också farfars sista sommar, han har varit sjuk, och farmor och Hans vakar i smyg över honom.Varje scen i denna kortroman är fulladdad med närgångna psykologiska iakttagelser vilket ger berättelsen en vibrerande närvarokänsla.

Allt är mycket välbekant och ändå är ingenting som vanligt i Mats Kempes nya berättelser.En litterär agent dyker upp på skolgården och erbjuder några tonåringar att vara med i en romanserie om vampyrer, ett mobboffer ruvar på sin hämnd när han upptäcker att lärarna förvarar små miniatyrkloner av eleverna i glasburkar i källaren på skolan, några ungdomar smittas av en mystisk sjukdom och förvandlas långsamt till fåglar.I Den Animerade Staden, där alla sjutton texterna utspelar sig, griper fiktionen in i människornas liv och försätter dem i besvärliga situationer, men de försöker värja sig och bryta sig fria, komma undan den som håller i pennan, författaren till historierna.Med blinkningar till fantastik och science fiction som blandas med plågsamt igenkännbara scener och miljöer skildrar Mats Kempe, som hyllats som en novellens mästare, känslan av att inte kunna kontrollera sitt liv, att någon annan skriver berättelsen om en själv.

Ängslan över att inte räcka till som förälder, rädslan att det ska vara något fel på ens barn och hjälplösheten när ingen riktigt förstår ens oro går som en röd tråd genom Mats Kempes bok.Novellerna präglas av samma psykologiska skärpa som gjort Mats Kempe till en av sin generations främsta prosaister i det kortare formatet, och de vävs samman till en drabbande bild av hur svårt det kan kännas av vara förälder i vår tid - eller barn, eller för den delen morbror.

Barndomsvännen Patrick ber författaren Mats Kempe att skriva ner anteckningar om refrängsångaren och hawaiimusikern Al Bowllys liv. Förhoppningen är att de sedan ska påbörja arbetet med en gemensam roman om den idag i stort sett bortglömde artisten.

Det blir det sista brevet från Patrick. Ett brev som aldrig hinner besvaras. Förrän nu.

Den bokstavliga himlen är en självbiografisk roman om familjer, vänskap – och inte minst om musik, fjärilar och molnen på himlen som strategier för att hantera livet med en annorlunda och krävande mamma.

Samtidigt är det också en berättelse om en man som föds i slutet av 1800-talet, i nuvarande Moçambique, som sen turnerar över stora delar av Afrika, Asien, Europa och Amerika, och som på 1930-talet får sitt stora genombrott när BBC börjar direktsända kvällsmusik från de exklusiva dansrestaurangerna.

Al Bowlly blir Englands första riktiga popstjärna, men när han avlider, under ett av nazisternas bombanfall över London, så har resan mot den ofrånkomliga bortglömdheten redan påbörjats.

Skilda spår är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2023. Den rymmer en studie av Lagerkvist och järnvägarna i Småland, en jämförande analys av Lagerkvists och Sven Fagerbergs motståndshållningar, en teologisk studie av diktarens gudsbegrepp utifrån dikterna i Aftonland och tolkningar av novellen ”En hjältes död”, av romanerna Bödeln och Dvärgen och av Lagerkvists ångestdiktning, tolkningar som på skilda sätt knyter samman diktarens samtid med vår tid och personliga erfarenheter.

Skilda spår rymmer bidrag av Lars Åke Augustsson, Majgull Axelsson, Jesper Berg, Mari Boström, Tobias Freeman, Martin Hellström, Mats Kempe, Maria Küchen och Niklas Rådström. Den rymmer även urval av Lars Welltons illustrationer till Pilgrim på havet och Lennart Peterssons fotografier från tv-inspelningen av Gäst hos verkligheten.

I april 1978 dog den engelska sångerskan Sandy Denny, 31 år gammal. Två år senare hade även hennes bror och mamma gått bort. De lämnade pappan Neil efter sig i en lägenhet i Wimbledon. Han överlevde sin familj med arton år. Detta är en roman om musik, litteratur, tennis och det sydengelska landskapet. Men också en berättelse om vad som kan göra livet värt att leva.

Mats Kempe är född 1966 i Stockholm och är verksam som författare, översättare och bibliotekarie. Han debuterade 1996 med novellsamlingen Jag minns aldrig mina drömmar. Tidigare har han arbetat som internationell sekreterare på Sveriges Författarförbund och är medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA.