Mats Parner – författare

I den här lilla volymen har jag samlat tre kultur- och matematikhistoriska essayer, alla skrivna under förra hälften av år 2011:Virtuoser med blick för talens magi den första texten behandlar några av tidernas främsta sifferjonglörer, minnesmästare och huvudräknare (mental calculators ) från när och fjärran. Den legendomsusade indiern Srinivasa Ramanujan Aiyangar (1887-1920) har ägnats särskild uppmärksamhet. Savant-syndrom och Asperger-syndrom är ännu ett tema i samma uppsats, i det avsnittet med engelsmannen Daniel Tammet som huvudrollsinnehavare. I En tragisk hjälte i 1830-talets Frankrike, den andra studien, gör jag ett försök att porträttera Évariste Galois (1811-1832), en gosse som aldrig fick uppleva sin 21-årsdag men ändå räknas som en av matematikens supernovor. Egendomligt nog sammanföll Galois tid på jorden med Konungens av Rom dvs. med kejsar Napoleons ende (inomäktenskaplige) sons: också han levde mellan 1811 och 1832. Évariste G:s märkliga öde har fängslat mig i årtionden, och inför hans 200-årsdag (25 oktober) tog jag chansen att i all anspråkslöshet följa hans snåriga vägar genom livet. Hon drömde om frihet och drömde om lycka, slutligen, är ännu ett personporträtt, reserverat för rysk-svenskan Sofya Vasilievna Kovalevskaya (1850-1891). Under sina åtta år i Sverige och som lärare och professor vid Stockholms Högskola gick hon under namnet Sonja Kovalevsky, och hon gick, trots sorger och olyckor, med huvudet buret högt, med ädelt sinne och med ett varmt klappande hjärta. En själ av eld och en själ av tankar! I ett förargelseväckande och polemiskt förord diskuterar jag bl. a matematikundervisningen i 2000-talets svenska grund- och gymnasieskolor. Mellan raderna skissar jag här på ett förslag till en annan inriktning och en klokare undervisningsstrategi, en strategi i överensstämmelse med ämnets matematikens egen historiska utveckling.Mats Parner

Sommaren 2011 gav jag ut tre längre essayer under samlingstiteln Virtuoser med blick för talens magi (Books on Demand). Inriktningen var kultur-, matematik- och personhistorisk.Nu kommer ytterligare tio läsövningar av varierande längd och med väsensskilt innehåll. Ett par av de korta utkasten har tidigare i modifierad form publicerats i Värmlands Folkblad, medan de vidlyftigare studierna bara förekommit i VF som brottstycken eller inte alls. I Ordförande Maos och Vår Herres rekryter, som är den nya volymens klart längsta text, ställs politisk och religiös extremism mot varandra men framför allt intill varandra. Jag exemplifierar med 1968 års rebellrörelse i Stockholm/Uppsala och med 1930-talets besynnerliga Korpelaväckelse i Tornedalen. Klokt är att läsa denna essay och den närmast följande om Kamrat Gotfred och hans Frontäpplen i direkt anslutning till varandra. De hör intimt samman. Det är inte människovärdigt att ge upp! är en uppsats med viss akademisk touche, vilket inte betyder att den är svårläst. I första hand behandlar den Alva Myrdals insatser som pedagogisk reformator och skolpolitiker och i andra hand ´de myrdalska familjefejderna´ mellan å ena sidan paret Alva & Gunnar och å den andra sonen Jan. Texten kan också, i vart fall på marginalen, läsas som ett inlägg i vår egen tids infekterade skoldebatt. Den avslutande essayen, Armod, genialitet och lungsjukdom, är den enda strikt matematikhistoriska. Där försöker jag porträttera Niels Henrik Abel (1802-29) från Kristiansands biskopsstift i Sydnorge, en städse oförvitlig gosse, som dessvärre aldrig blev annat än ung. Jämte Galois och Sonja Kovalevsky är Abel min favoritmatematiker (om nu detta uttryck tillåts mig). Allmänt kan man säga att denna bok innehåller en serie representativa utsnitt av mitt essayskrivande under i synnerhet de tre-fyra senaste åren. Efter röda och sammanhängande trådar söker den nitiske läsaren förgäves. Det bekymrar mig högst måttligt alldenstund som de blå trådarna i än högre grad torde lysa med sin frånvaroMats Parner