I den här lilla volymen har jag samlat tre kultur- och matematikhistoriska essayer, alla skrivna under förra hälften av år 2011:Virtuoser med blick för talens magi den första texten behandlar några av tidernas främsta sifferjonglörer, minnesmästare och huvudräknare (mental calculators ) från när och fjärran. Den legendomsusade indiern Srinivasa Ramanujan Aiyangar (1887-1920) har ägnats särskild uppmärksamhet. Savant-syndrom och Asperger-syndrom är ännu ett tema i samma uppsats, i det avsnittet med engelsmannen Daniel Tammet som huvudrollsinnehavare. I En tragisk hjälte i 1830-talets Frankrike, den andra studien, gör jag ett försök att porträttera Évariste Galois (1811-1832), en gosse som aldrig fick uppleva sin 21-årsdag men ändå räknas som en av matematikens supernovor. Egendomligt nog sammanföll Galois tid på jorden med Konungens av Rom dvs. med kejsar Napoleons ende (inomäktenskaplige) sons: också han levde mellan 1811 och 1832. Évariste G:s märkliga öde har fängslat mig i årtionden, och inför hans 200-årsdag (25 oktober) tog jag chansen att i all anspråkslöshet följa hans snåriga vägar genom livet. Hon drömde om frihet och drömde om lycka, slutligen, är ännu ett personporträtt, reserverat för rysk-svenskan Sofya Vasilievna Kovalevskaya (1850-1891). Under sina åtta år i Sverige och som lärare och professor vid Stockholms Högskola gick hon under namnet Sonja Kovalevsky, och hon gick, trots sorger och olyckor, med huvudet buret högt, med ädelt sinne och med ett varmt klappande hjärta. En själ av eld och en själ av tankar! I ett förargelseväckande och polemiskt förord diskuterar jag bl. a matematikundervisningen i 2000-talets svenska grund- och gymnasieskolor. Mellan raderna skissar jag här på ett förslag till en annan inriktning och en klokare undervisningsstrategi, en strategi i överensstämmelse med ämnets matematikens egen historiska utveckling.Mats Parner

I den här lilla volymen har jag samlat tre kultur- och matematikhistoriska essayer, alla skrivna under förra hälften av år 2011:Virtuoser med blick för talens magi den första texten behandlar några av tidernas främsta sifferjonglörer, minnesmästare och huvudräknare (mental calculators ) från när och fjärran. Den legendomsusade indiern Srinivasa Ramanujan Aiyangar (1887-1920) har ägnats särskild uppmärksamhet. Savant-syndrom och Asperger-syndrom är ännu ett tema i samma uppsats, i det avsnittet med engelsmannen Daniel Tammet som huvudrollsinnehavare. I En tragisk hjälte i 1830-talets Frankrike, den andra studien, gör jag ett försök att porträttera Évariste Galois (1811-1832), en gosse som aldrig fick uppleva sin 21-årsdag men ändå räknas som en av matematikens supernovor. Egendomligt nog sammanföll Galois tid på jorden med Konungens av Rom dvs. med kejsar Napoleons ende (inomäktenskaplige) sons: också han levde mellan 1811 och 1832. Évariste G:s märkliga öde har fängslat mig i årtionden, och inför hans 200-årsdag (25 oktober) tog jag chansen att i all anspråkslöshet följa hans snåriga vägar genom livet. Hon drömde om frihet och drömde om lycka, slutligen, är ännu ett personporträtt, reserverat för rysk-svenskan Sofya Vasilievna Kovalevskaya (1850-1891). Under sina åtta år i Sverige och som lärare och professor vid Stockholms Högskola gick hon under namnet Sonja Kovalevsky, och hon gick, trots sorger och olyckor, med huvudet buret högt, med ädelt sinne och med ett varmt klappande hjärta. En själ av eld och en själ av tankar! I ett förargelseväckande och polemiskt förord diskuterar jag bl. a matematikundervisningen i 2000-talets svenska grund- och gymnasieskolor. Mellan raderna skissar jag här på ett förslag till en annan inriktning och en klokare undervisningsstrategi, en strategi i överensstämmelse med ämnets matematikens egen historiska utveckling.Mats Parner