Matti Wiking Leino – författare

I början av 2000-talet samlades många lokalsorter av baljväxter och köksväxter in och dokumenterades i Fröuppropet inom Programmet för odlad mångfald, Pom. De presenterades i boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna: om Fröuppropets kulturarv som kom ut 2013. I denna uppdaterade upplaga beskrivs Fröuppropets sorter plus ytterligare hundra lokalsorter som återfunnits och bevaras på NordGen, genbanken för fröförökade grödor. Klint Karin i Delsbo och Kurt Jönsson i Tofta är två av de många personer som odlat och bevarat lokalsorter av köksväxter. Lokalsorter är växtsorter som bevarats inom en familj, släkt eller bygd och som har en historia. Berättelserna om sorterna är därför också en historisk beskrivning av tidigare odlingar och människorna bakom odlingarna. I ett vidare perspektiv berättar sorterna även om en del av trädgårdsodlingens kulturhistoria i Sverige. Vi kommer här nära husbehovsodlingen, den som bedrevs på torpen och i lantbruken, men också i städernas villaområden. Oftast var det kvinnor som odlade, men ibland även män. Här och var skymtar också 1900-talets handelsträdgårdar förbi. Denna bok hyllar alla de odlare som varit så villiga att genom årens lopp både bevara och dela med sig av sina fröer och berättelser. Författare är Matti Wiking Leino, agronom och kulturväxtforskare vid Stockholms universitet, Lena Nygårds, kulturvetare och projektledare för Fröuppropet samt Agneta Börjeson, agronom och ansvarig för fröförökade grödor inom Pom.

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C.F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

En liten akacia växer i orangeriet på Nordiska museets gård Julita i Sörmland. Ett frö i en glasburk i museets stora samling av fröprover från 1800-talet började gro tack vare en forskares nyfikenhet och envishet en sensation som väckte många frågor. Fröet växte till en buske och ur fröet växte också en berättelse om andra samlingar på glömda museer, om en resa till Egypten år 1856 och om Oskar Theodor Sandahl. Hans intresse för märkliga växter och djur förde akaciafröet till Sverige och genom brev och reseberättelser får vi insyn i hur tidens turister upplevde det främmande. Skildringen av hans resor och av hans liv som läkare och vetenskapsman i Stockholm ger 1800-talets frösamlingar och exotiska naturalier ett sammanhang. Matti Wiking Leino är agronom och doktor i genetik och växtförädling. Inom Nordiska museets forskningsprojekt »Historiskt växtmaterial« har han lockat fram både akacian och berättelsen ur en 150-årig dvala.