Mattias Fyhr – författare

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

När John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in lanserades i början av 2000-talet framstod det i tv-sofforna och på kultursidorna som om genren föddes med detta nyskrivna verk. Så var det naturligtvis inte, men skräcklitteraturen har länge förbisetts när litteraturhistoriska översiktsverk har skrivits. Med sitt pionjärarbete Svensk skräcklitteratur fyller litteraturforskaren Mattias Fyhr nu denna lucka.

I detta första band – Bårtäcken över jordens likrum – behandlar han med sedvanlig noggrannhet och stor ämneskunskap skräcktraditionen från medeltiden fram till mitten av 1800-talet. Med en blandning av litteraturhistoria och litteraturanalys presenterar och diskuterar Fyhr verk av bland andra kung Gustaf III, som inte bara grundade Svenska Akademien utan också skrev ett eget skräckdrama; nationalskalden Erik Johan Stagnelius, som vid sidan av sitt kanoniserade författarskap ägnade sig åt skräck; Anna Maria Lenngren samt den orättvist bortglömde författaren Constans Pontin.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen. Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i svensk utgåva.

Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet.

Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I De mörka labyrinterna definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764–1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.