När John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in lanserades i början av 2000-talet framstod det i tv-sofforna och på kultursidorna som om genren föddes med detta nyskrivna verk. Så var det naturligtvis inte, men skräcklitteraturen har länge förbisetts när litteraturhistoriska översiktsverk har skrivits. Med sitt pionjärarbete Svensk skräcklitteratur fyller litteraturforskaren Mattias Fyhr nu denna lucka.

I detta första band – Bårtäcken över jordens likrum – behandlar han med sedvanlig noggrannhet och stor ämneskunskap skräcktraditionen från medeltiden fram till mitten av 1800-talet. Med en blandning av litteraturhistoria och litteraturanalys presenterar och diskuterar Fyhr verk av bland andra kung Gustaf III, som inte bara grundade Svenska Akademien utan också skrev ett eget skräckdrama; nationalskalden Erik Johan Stagnelius, som vid sidan av sitt kanoniserade författarskap ägnade sig åt skräck; Anna Maria Lenngren samt den orättvist bortglömde författaren Constans Pontin.

När John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in lanserades i början av 2000-talet framstod det i tv-sofforna och på kultursidorna som om genren föddes med detta nyskrivna verk. Så var det naturligtvis inte, men skräcklitteraturen har länge förbisetts när litteraturhistoriska översiktsverk har skrivits. Med sitt pionjärarbete Svensk skräcklitteratur fyller litteraturforskaren Mattias Fyhr nu denna lucka.

I detta första band – Bårtäcken över jordens likrum – behandlar han med sedvanlig noggrannhet och stor ämneskunskap skräcktraditionen från medeltiden fram till mitten av 1800-talet. Med en blandning av litteraturhistoria och litteraturanalys presenterar och diskuterar Fyhr verk av bland andra kung Gustaf III, som inte bara grundade Svenska Akademien utan också skrev ett eget skräckdrama; nationalskalden Erik Johan Stagnelius, som vid sidan av sitt kanoniserade författarskap ägnade sig åt skräck; Anna Maria Lenngren samt den orättvist bortglömde författaren Constans Pontin.

När John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in lanserades i början av 2000-talet framstod det i tv-sofforna och på kultursidorna som om genren föddes med detta nyskrivna verk. Så var det naturligtvis inte, men skräcklitteraturen har länge förbisetts när litteraturhistoriska översiktsverk har skrivits. Med sitt pionjärarbete Svensk skräcklitteratur fyller litteraturforskaren Mattias Fyhr nu denna lucka.

I detta första band – Bårtäcken över jordens likrum – behandlar han med sedvanlig noggrannhet och stor ämneskunskap skräcktraditionen från medeltiden fram till mitten av 1800-talet. Med en blandning av litteraturhistoria och litteraturanalys presenterar och diskuterar Fyhr verk av bland andra kung Gustaf III, som inte bara grundade Svenska Akademien utan också skrev ett eget skräckdrama; nationalskalden Erik Johan Stagnelius, som vid sidan av sitt kanoniserade författarskap ägnade sig åt skräck; Anna Maria Lenngren samt den orättvist bortglömde författaren Constans Pontin.