Mira Teeman – författare
215 kr
Skickas
Om ett d.tt barn kunde minnas sitt liv, måste det te sig just så som Mira Teeman skildrar det med klara färger oförmedlat bredvid varandra, med de vuxna som förbiilande gudar som syns endast till hälften och med en andlöshet över allt, en väntan på att livet ska börja.
Så skrev Olof Lagercrantz i sin recension när han förutspådde att Mira Teemans författarskap borde bli betydande i den svenska litteraturen. Tyvärr kom verket i stället att bli ett av alla vittnesmål om Förintelsen som idag har fallit i glömska.
Teeman, som föddes 1926 i ód , var tretton år när Polen invaderades och nitton år när hon kom till Sverige. Då hade hon överlevt ód gettot, Bergen-Belsen och Auschwitz, men förlorat hela sin familj. I Sverige försörjde hon sig som laboratris, översättare och författare.
1956 debuterade hon på svenska med novellsamlingen Tre dagar innan. Ett namnlöst jag går på bio varje vecka, i protest efter de sex biolösa åren som krigstiden kallas. Där konfronteras hon med sitt förflutna i gettot och en välmenande, men naiv omgivning i Sverige. Via korta nedslag skildras en relativt idyllisk tillvaro innan krigets utbrott, den brutala övergången till livet i gettot och slutligen upplevelsen av ett välmenande, men oforstående Sverige. Det omedelbara och okonstlade tilltalet skapar en intim och drabbande betraktelse .ver barns utsatthet, tillvarons bräcklighet och skönheten i den septembermorgon då kriget inleddes. Utöver vittnesmålen om Förintelsen, återger Teeman även ett utraderat polsk-judiskt, vardagligt leverne under 1930- och 40-talet.
Trots positiva recensioner, av såväl Tre dagar innan som den senare romanen Lerbild av Rosa, har Teeman varit s. gott som helt frånvarande, både i forskningen om Förintelseöverlevande och det allmänna, litterära medvetandet. Tre dagar innan gavs ut 1956 på Albert Bonniers förlag och ges nu för första gången ut på nytt i serien Prosak Förgätmigej.
216 kr
Skickas
Men om livet vet ni inte mycket, allt är inte så som det står i böckerna. Jag har faktiskt varit med om ett och annat Ja, ja, kriget. Jag menar det normala, vuxna livet.
En klassisk Bildungsroman om två unga kvinnor som under en sommar finner sig själva? Eller en berättelse om komplex vänskap och en diasporaskildring om ett Sverige med obegriplig byråkrati, förakt och glasartat, förvånat avståndstagande? En intrikat brevroman där breven sällan är skrivna av den angivna avsändaren och mottagaren stundvis endast märks genom sin tystnad? Lerbild av Rosa är ett mångtydigt och svårdefinierat verk. Men framför allt är det en mycket säregen, personlig version av förintelselitteratur. En sak har de alla gemensamt; huvudpersonen Halina, den skenbart robusta Rosa, den unga änkan Dina och många av de ofta namnlösa männen: de har alla genomlevt andra världskriget och Förintelsen. Med Mira Teemans ord är de ensamma som har varit med om en krasch och funnit sig vara enda överlevande .
Mira Teeman (1926 2008) var bland de tidigaste att skildra Förintelsen i svensk skönlitteratur. Hon föddes i odz och var tretton år gammal när Polen invaderades. Efter att ha överlevt odzgettot, Bergen-Belsen och Auschwitz kom hon till Sverige med de vita bussarna. Drygt tio år efter sin första kontakt med det svenska språket debuterade hon med novellsamlingen Tre dagar innan (1956), som följdes av romanen Lerbild av Rosa (1958). Båda verken hyllades, men författarskapet kom sedan att falla i glömska. Prosak förlag publicerade 2023 en nyutgåva av Tre dagar innan, som fick lysande recensioner. Nu, på dagen 80 år efter att de vita bussarna först anlände till Sverige, ges även Lerbild av Rosa ut på nytt.