Ngugi Wa Thiong'o – författare

Självbiografisk barndomsskildring om krig & kolonialism

»Ngugi wa Thiong'o bär upp alla de dilemman en samtida afrikansk författare konfronterar i form av - ibland oförsonliga - politiska och språkliga strömningar.« John Updike, The New Yorker

När Kenya blir självständigt 1963 kommer inte den förändring som befolkningen hoppas på. Många av den nya tidens makthavare offrar idealen för personlig vinning, och när tre industripampar dör i en mordbrand blir efterspelet ett slags genomlysning av landets alla drömmar och besvikelser. Fyra misstänkta sitter häktade: läraren Munira, bordellmadamen Wanja, före detta frihetskämpen Abdulla och fackföreningsmannen Karega. De har alla motiv till hämnd, och deras livsberättelser bildar en mäktig fresk över brott och straff i Kenyas historia. Politiska misslyckanden och personliga nederlag griper in i varandra. Det personliga ansvaret bryts mot svek och ovillkorliga historiska processer. En blomma av blod från 1977 betraktas som en av de viktigaste romaner som skrivits på den afrikanska kontinenten.

NGUGI WA THIONG'O [f. 1938] är en kenyansk författare och dramatiker. Hans första romaner skrevs under namnet James Ngugi. Senare skulle han återta sitt födelsenamn och med sitt författarskap på olika sätt ta ställning för de afrikanska minoritetsspråken. Han skriver sedan länge på hemspråket gikuyu och översätter själv sina böcker till engelska.

Tystlåtne Mugo är i allas ögon en frihetshjälte. En gång ska han ha lett en hungerstrejk i ett brittiskt koncentrationsläger under självständighetskampen. Varför grips han då av sådan vånda när han tillfrågas om att hålla tal vid firandet av Kenyas självständighet? Om icke vetekornet sammanlänkar olika historier kring tiden för Kenyas frihetskamp på femtiotalet. En roman om medlöperi, förräderi och sviken kärlek, men också om mod och en obändig frihetsvilja, av den i Nobelprissammanhang ofta omnämnde Ngugi wa Thiong'o. I översättning av Torsten Hansson och med ett nyskrivet förord av författaren och litteraturvetaren Stefan Helgesson.

NGUGI WA THIONG'O [f. 1938] är en kenyansk författare och dramatiker. Hans första romaner skrevs under namnet James Ngugi. Senare skulle han återta sitt födelsenamn och med sitt författarskap på olika sätt ta ställning för de afrikanska minoritetsspråken. Kråkornas herre [Wizard of the Crow, 2006], som innebar en återkomst till romanen efter tjugo års tystnad, skrevs på hemspråket gikuyu och översattes sedan till engelska av författaren själv.

»En vemodig och stark berättelse om motståndskamp och nederlag, kärlek och sorg.« | Pia Bergström, Aftonbladet

»Hos Ngugi wa Thiong'o väcks historia till liv. Med Om icke vetekornet växer hans redan stora betydelse.« | The Guardian

»Det är inte bara den smärtsamma verklighetsbakgrunden som gör wa Thiong'os romaner till starka läsupplevelser, det är också hans förmåga att berätta. Den bildrika och samtidigt återhållsamma prosan, hur han låter mig komma så nära sina uppdiktade personer att jag tycker mig känna deras andedräkt. Den absoluta närvaron i miljöskildringarna.« | Sydsvenskan

»Ngugi wa Thiong'o har med textens hjälp givit glödande liv åt en tid och en plats så att man ett halvt sekel senare, i en annan del av världen, får vara med.«  | Maria Schottenius, DN

»Ngugi wa Thiong'o har med textens hjälp givit glödande liv åt en tid och en plats så att man ett halvt sekel senare, i en annan del av världen, får vara med.« DN

»En av de verkligt stora skildrarna av människan och kolonialismens gift. Återutgivningarna är en välsignelse.« Expressen

Två kvinnor och två män på väg till Imorog för att delta i »Djävulens fest«. På bussen berättar de sina historier för varandra, alla på något vis präglade av orättvisorna i det postkoloniala Kenya. En roman om våld och förtryck men också om en okuvlig framtidstro mot alla odds - om revolutionär potential. Den i Nobelprissammanhang ofta omnämnde Ngugi wa Thiong'o skrev boken i kenyanskt fängelse. I översättning av Alexander Muigai och med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Stephan Larsen.

NGUGI WA THIONG'O [f. 1938] är en kenyansk prosaförfattare och dramatiker, uppmärksammad för såväl sin romankonst som för den politiska radikaliteten i hans perspektiv på Afrika. Djävulen på korset [1980] skrevs på modersmålet gikuyu och är tillägnad alla kenyaner som bekämpar den nykoloniala imperialismen.

»Ngugi wa Thiong'o skildrar mycket skickligt det postkoloniala tillståndet. Han öppnar fönstret till en annan verklighet, till en annan upplevelse.« Dagens Bok

»Liknar ingenting jag läst. Att författaren ofta nämns i Nobelpris-spekulationer är lätt att förstå.« End of a Werther

»Djävulen på korset är en av århundradets stora romaner. « Tribune

Självbiografisk barndomsskildring om krig & kolonialism

»En skimrande memoarbok. Ngugi wa Thiong'os kritik blir än skarpare genom den friska iakttagelse som präglar de gripande och inkännande minnesbilderna.« | Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet

Han är osäker på vilket barn i ordningen han är, möjligen faderns tjugofjärde. Men han är sin mors femte, det vet han. En dag berättar hon att hans stora dröm går i uppfyllelse - han ska få börja i skolan. Men han måste lova henne en sak: att alltid göra sitt bästa. Pakten med modern tar den unge pojken från byn Limuru och ut i den stora världen. Men 1940-talet är en våldsam tid. Den brittiska kolonialmaktens grepp om Kenya hårdnar och Mau-Mau-gerillan intensifierar kampen för nationell självständighet. Men för skolpojken handlar det också om att ha råd med ett par skor, vilket är villkoret för släppas in på gymnasiet. Och såväl kriget som behovet av fotbeklädnad når långt in i den fattiga familjen där hemma. I denna självbiografiska barndomsskildring från 2010 berättar den världsberömda författaren om en uppväxt under krig och kolonialism erfarenheter som gör att han på 1970-talet börjar skriva på sin hembys språk och byter namn till - Ngugi wa Thiong'o.

Ngugi wa Thiong'o [f. 1938] är en kenyansk författare och dramatiker. Sina första romaner skrev han på engelska under namnet James Ngugi. Senare återtog han sitt födelsenamn och började på olika sätt ta ställning för de afrikanska minoritetsspråken. Han skriver sedan länge på hemspråket gikuyu och översätter själv sina böcker till engelska.