Niklas Söderberg – författare

Det finns inget konceptuellt grepp bakom den här boken. Niklas Söderberg har sagt att han ville göra en gammaldags dikstamling en som mer än uttrycker en viss idé eller genomför en viss form, snarare avspeglar en tidsräcka för honom, och platserna i denna tid. Dikter, som likt dagarna, skiljer sig åt i såväl form, ton och funktion. En del långt syftande, existentiella, andra dagsländor, bruksdikter. Stora frågor såväl som futtiga, och futtiga stora frågor. Niklas Söderberg är född 1964 på Gotland och i Malmö. Han debuterade 1994 med Något om omvägar, och har givit ut ytterligare tre diktsamlingar sedan dess.

Om debutsamlingen Något om omvägar (ellerströms) från 1995 i mycket handlade om hemön Gotland, med lika delar naturlyrik och existentiella frågor om hemhörighet och utsatthet, så hämtar denna bok inspiration från den nuvarande hemstaden Malmö en stad som på de flesta sätt är Gotlands motsats: flackt oöverskådlig och oklar över väderstrecken (havet ligger i nordväst!), och sedan decennier stadd i förvandling från arbetarstad till något annat, är Malmö ett slags koncentrat av Sverige. Författaren menar själv att hans arbete är avgjort politiskt, men kanske inte i sedvanlig mening. Snarare än att beskriva ett visst klassperspektiv eller framföra en ideologisk agenda, så beskriver Söderbergs dikter en rörelse genom olika slags språknivåer, högt som lågt; ordvitsar såväl som filosofi ska axiom. Jag uppfattar det som realism världen adresserar mig på oändligt många språk. Hur ska jag då kunna svara på ett enda sätt? Dessutom, alltför konsekvent genomförd poesi liknar lätt design allt den gör är att föra det betryggande till nya höjder.

"Kanske är det som Jesper Svenbro påstår i en intervju i BLM från 1976, att antiken har “fungerat som en spegel där olika samhällen känt igen sig själva”. Nr. 5–6 av Lyrikvännen prövar detta påstående på olika sätt och visar att det antika varit – och fortfarande är – en generator av nya och oväntade möjligheter för poesin." Ur numrets ledare.