Olof Ljungström – författare
228 kr
Skickas
"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda." - Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.
De intellektuellas förräderi? handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.
Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.
Innehåll: Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?" Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?" Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket" Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik" Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland" Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen" Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet" Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i Dagsposten 1941 till 1945" Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna" Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk" Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958" Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna" Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"
159 kr
Skickas
287 kr
Tillfälligt slut
Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer?
I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör.
Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet
Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).