Oskar Sjöström – författare

Slaget vid Fraustadt är en av svensk krigshistorias mest spektakulära segrar. På morgonen den 3 februari 1706 mötte 10 000 svenska soldater under Karl XII:s general Carl Gustaf Rehnskiöld en dubbelt så stor sachsisk-rysk armé, som gått i ställning bakom en mur av fälthinder och kanoner utanför staden Fraustadt i Polen. När krutröken lagt sig hade karolinerna, med endast några hundra stupade, utplånat den överlägsne fienden. Segern var total och Karl XII:s fälttåg i Polen under det stora nordiska kriget var äntligen över.Hur lyckades Rehnskiöld och hans män nedgöra den mäktige fienden så fullständigt? Och vad hände egentligen med de tillfångatagna ryska soldaterna efter slaget – blev de verkligen massakrerade? Med hjälp av nyupptäckt källmaterial ger historikern Oskar Sjöström en radikalt ny bild av Sveriges största militära seger någonsin. Här berättar han med stor inlevelse om den svenske dragonen Zacharias Franc, den schweiziske stenhuggarlärlingen Christoph Gassman och en rad andra människor i de båda arméerna i en tid få Europa såg på den svenska stormakten med både bävan och förundran.

Den 3 februari 1706 kämpade runt 10 000 svenskar mot en dubbelt så stor sachsisk-rysk armé. När sammandrabbningen var över och mörkret sänkte sig över slagfältet var det rödfärgat av blodet från över 7 000 sachsare och ryssar som fått sätta livet till. Minst lika många hade tagits tillfånga. På den svenska sidan hade 400 man stupat. Segern vid Fraustadt var nära att avgöra hela det stora nordiska kriget, som Sverige utkämpade mellan 1700 och 1721. Resultatet hade då blivit ett helt annat än det som sedan inträffade: den svenska armén krossades av sina ryska motståndare vid Poltava 1709. Detta är den första boken som fokuserar på slaget vid Fraustadt. Författaren skildrar slaget från båda sidor. Här beskrivs händelserna som ledde fram till drabbningen och vad som skedde efter segern. Ett till stora delar nytt källmaterial gör det möjligt för Oskar Sjöström att ge en helt ny bild av slaget. Fraustadt 1706 är en välskriven bok som inte bara berikar dagens forskning, utan också slår hål på en rad myter. Skriven ur individens perspektiv förmedlar boken dessutom en oerhört stark närvarokänsla.

Gränsdragningen mellan det privata och det offentliga har fått ny aktualitet i svensk debatt, men är diskussionen typisk för just vår tid? En offentlig arena finns i alla samhällen där människor kan gå utanför sin egen dörr och därmed också en gräns mellan privat och offentligt som kan väcka diskussion och skapa konflikter. I Förmoderna offentligheter undersöker en grupp historiker och idéhistoriker hur gränserna drogs mellan den privata och den offentliga sfären under svensk tidigmodern tid. Vad betraktades som offentligt och hur såg den enskilda ämbetsmannens förhållande till det privata och det offentliga ut? Hur hanterade tjänstemännen offentlighetens gränser och hur uppfattades den enskilda aktörens agerande i den politiska offentligheten? I studiet av äldre tiders offentligheter framträder våra nutida ofta slentrianmässiga och ideologiskt präglade uppfattningar i ny belysning.