Parvin Ardalan – författare

Föreställ dig ett museum år 2050. I staden, i glesbygden eller någonstans däremellan. Vilka är där? Vad upplever de? Kommer de att komma tillbaka? Den här boken handlar om dem, om framtidens besökare och deras förväntningar, beteenden och drömmar. Riksutställningar har bett 17 visionärer från olika expertområden att närma sig framtiden utifrån sina perspektiv, som rymmer alltifrån vår tids normkritik till megatrender som digitalisering, automatisering och urbanisering. Kartan de tecknar visar hur museernas uppdrag att spegla nutiden, minnas historien och öppna dörrar mot framtiden har potential att spela en central roll genom de kommande decenniernas samhällsförändringar. Att sjunga långsiktighetens och minnets lov, och samtidigt befinna sig i ständig rörelse, är en utmaning. I denna antologi står det klart att det är med besökaren i centrum som utmaningen behöver bemötas.

Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal.

Att inkludera handlar inte om att beskriva den ogripbara egenskap som utgör 2050 års publik, utan om att skapa och hantera många olika och vidsynta plattformar. Den strategiska inställningen måste vara att mångfaldsarbete inte är ett projekt med en början och ett slut utan en väsentlig del av museernas övergripande strategiska arbete.Parvin Ardalan är journalist och medborgarrättsaktivist som 2007 tilldelades Olof Palme-priset för sin kamp för kvinnors och mäns lika rättigheter i Iran.*Denna text publicerades ursprungligen som ett kapitel i antologin Museerna och besökarna 2050 : en framtidsantologi från Riksutställningar (8tto förlag), red. Karin Henriksson och Evelina Wahlqvist.

Föreställ dig ett museum år 2050. I staden, i glesbygden eller någonstans däremellan. Vilka är där? Vad upplever de? Kommer de att komma tillbaka?Den här boken handlar om dem, om framtidens besökare och deras förväntningar, beteenden och drömmar. Riksutställningar har bett 17 visionärer från olika expertområden att närma sig framtiden utifrån sina perspektiv, som rymmer alltifrån vår tids normkritik till megatrender som digitalisering, automatisering och urbanisering.Kartan de tecknar visar hur museernas uppdrag att spegla nutiden, minnas historien och öppna dörrar mot framtiden har potential att spela en central roll genom de kommande decenniernas samhällsförändringar.Att sjunga långsiktighetens och minnets lov, och samtidigt befinna sig i ständig rörelse, är en utmaning. I denna antologi står det klart att det är med besökaren i centrum som utmaningen behöver bemötas.Medverkande skribenter i denna antologi: Keith Wijkander, Johanna Koljonen, Barakat Ghebrehawariat, Pernilla Glaser, Wilhelm Agrell, Evelina Wahlqvist, Sergei Muchin, Anne Bamford, Nicklas Lundblad, Tove Alderin, Charles Esche, Lennart Wallander, Kristina Höök, Jarmo Laaksolahti, Bo-Erik Gyberg, Jenny Lantz och Parvin Ardalan.

Varje år blir tusentals människor inlåsta på något av Migrationsverkets förvar. En del har bott länge i Sverige, andra är näst intill nyanlända. De har inte begått brott. De vet inte hur länge de kommer att vara inlåsta. De vet bara att myndigheterna förbereder deras deportation.Det här är deras berättelser. Om vanmakt, rädsla och maktmissbruk. Men också om hopp och solidaritet. Flyktingfängelser är ett avslöjande dokument om en för de flesta okänd sida av Sverige och kan läsas som en uppmaning till en verkligt solidarisk flyktingpolitik. Redaktörerna har träffat ett hundratal förvarstagna och vill med denna antologi ge röst åt några av dem som med stöd av lagen tystas, förvaras och skickas iväg.Jurister, aktivister, anhöriga och forskare kommer också till tals. Läsaren lär känna förvarens praktik och historia och får ta del av konkreta exempel på motstånd.Ulrika Andersson, Elinor Hermansson, Lina Myritz och Tove Stenqvist är aktiva i asylrättsrörelsen sedan många år. Efterord av Parvin Ardalan, författare, journalist och människorättsaktivist från Iran som varit fristadsförfattare i Malmö.