Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Ryska revolutionen i svensk diplomatisk rapportering 1917-1919

Ryska revolutionen hör till de revolutioner som inte bara berört inrikes förhållanden i landet, utan i praktiken förändrat hela vår värld i grunden.

I Ett fruktansvärdt skräckvälde råder i Ryssland har Anna Pavlenko och Per Enerud sammanställt det svenska utrikesdepartementets rapportering från det första telegrammet om ohörsamhet mot tsaren i mars 1917 till det sista om de sovjetryska diplomaternas återvändande i februari 1919. I denna unika framställning får vi följa hur de svenska diplomaterna tvingas hantera situationen och vad som uppfattas som viktigt i dåets nu. Vi ser kunskapen om revolutionens processer växa, missförstånden, de falska förhoppningarna och de cyniska beräkningarna. Här och där kan politiska ambitioner anas om ett Sverige som inte är en perifer liten stat i utkanten av världen.

Denna samling dokument skildrar knappt två år av revolutionens faser och fasor, som de uppfattades på plats. Av ögonvittnen till historien.

Per Enerud är journalist och författare, tjänsteman vid EU:s utrikestjänst EEAS och tidigare utrikeskorrespondent i flera länder, bl.a. Ryssland och Mellanöstern. På Carlssons har han tidigare utgivit Låt oss dö som hjältar: Kvinnliga soldater i revolutionens Ryssland (2014) och Den farligaste av flyktingar: Paul Olberg antinazist, antikommunist och dissident i folkhemmet (2017).

Anna Pavlenko är översättare och lingvist, utbildad i svenska och nordiska språk vid Moskvas statliga universitet och har tidigare arbetat vid Sveriges ambassad i Moskva.

Jascha Golowanjuk var flykting, jude, homosexuell och en av våra första invandrarförfattare. I Det snöar i mitt hjärta möter vi hans erfarenheter av antisemitismen i Sverige, av homofobin och motviljan mot dem som inte passade in i folkhemmets trånga normer.

Samtidigt tog Golowanjuk till sig det svenska språket och var i årtionden en pålitlig försäljningssuccé för bokförlaget Wahlström & Widstrand. År efter år kom en "årets Golowanjuk" lagom till julhandeln, men lika säkert som säljframgångarna var den nedgörande kritiken. Golowanjuk tilldelades en roll som "främmande fågel". Osvensk som konstigt kaffe utomlands.

Under andra världskriget föraktades han som jude och utlänning av högern och pekades ut som ledare för en judisk, homosexuell flyktingliga. Han blev en måltavla för vänsterns kamp mot homosexualitet på 1950-talet. Under proggens era förlöjligades hans skildringar av blodtörstiga bolsjeviker. Hans liv i Sverige är en katalog över svenskt hat.

Golowanjuks liv skildrar ett judiskt öde i Europa, i Sverige. Ett främlingskap och en längtan efter kärlek och bekräftelse.

Per Enerud är frilansjournalist och författare med Ryssland och Östeuropa som specialområde. Han har varit korrespondent för Sveriges Television i Moskva och pressråd vid Sveriges ambassad i Ryssland. Han har även arbetat inom internationella organisationer i Georgien, Ukraina, Moldavien och Palestina. I sitt författarskap har Per Enerud intresserat sig för beröringspunkter mellan det ryska och det svenska: det svenska i Ryssland och det ryska i Sverige, både i historia och nutid. Han har sökt efter människorna vid dessa beröringspunkter. Vittnena till de rysk-svenska mötena och konflikterna. Det snöar i mitt hjärta är Per Eneruds fjärde bok på Carlsson Bokförlag.

"Denna bok av journalisten och Rysslandsspecialisten Per Enerud förklarar desinformation som fenomen och visar därtill med flera exempel hur Kreml använt desinformation under sovjettiden såväl som under Putin." (...) "De pedagogiska analyserna av texterna belyser desinformation som fenomen och ger läsaren verktyg för kritisk analys." (...) "En välskriven, bildande och högaktuell bok. Helhetsbetyg: 5" -Julie Hansen, BTJ-häftet nr 6, 2023.

Sedan det ryska militära angreppet inleddes vårvintern 2014 har Ukraina utsatts för våld och desinformation av en omfattning som är närmast ofattbar. Åtta år av lögner om landet har gjort att de verkar trovärdiga. Människorna i Moskva, Tomsk och Novgorod vill tro att de är på den goda sidan och blundar för ukrainarnas verklighet. Ditt hus är inte i ruiner. Dina grannar är inte döda. Ditt barn är inte skadat. Detta är exempel på bemötande från Putins anhängare när ukrainare vittnat om vad de har upplevt under de ryska attackerna.Per Enerud granskar här hur det ryska anfallet mot Ukraina motiveras och hur lögnen används som ett vapen i kriget. Noggrant avkodar han målet med den ryska maktens desinformationskampanjer, avslöjar den bakomliggande ideologin och varför Sverige så ofta förs fram som ett exempel på västvärldens stundande kollaps i rysk media.  Det här är inte ett krig är en storslagen uppgörelse med de ryska ledarnas lögner och hur de används för att behålla makten.Per Enerud är frilansjournalist och författare med Ryssland och Östeuropa som specialområde. Han har varit korrespondent för Sveriges Television i Moskva och pressråd vid Sveriges ambassad i Ryssland. Han har även arbetat inom internationella organisationer i Georgien, Ukraina, Moldavien och Palestina. På Carlssons utkom han senast med Det snöar i mitt hjärta. Jascha Golowanjuk berättaren som teg (2021).

"Som ett bidrag till förståelsen av vår tid är boken ett storverk" - Peter Kadhammar, Aftonbladet

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Ryska revolutionen i svensk diplomatisk rapportering 1917-1919

Ryska revolutionen hör till de revolutioner som inte bara berört inrikes förhållanden i landet, utan i praktiken förändrat hela vår värld i grunden.

I Ett fruktansvärdt skräckvälde råder i Ryssland har Anna Pavlenko och Per Enerud sammanställt det svenska utrikesdepartementets rapportering från det första telegrammet om ohörsamhet mot tsaren i mars 1917 till det sista om de sovjetryska diplomaternas återvändande i februari 1919. I denna unika framställning får vi följa hur de svenska diplomaterna tvingas hantera situationen och vad som uppfattas som viktigt i dåets nu. Vi ser kunskapen om revolutionens processer växa, missförstånden, de falska förhoppningarna och de cyniska beräkningarna. Här och där kan politiska ambitioner anas om ett Sverige som inte är en perifer liten stat i utkanten av världen.

Denna samling dokument skildrar knappt två år av revolutionens faser och fasor, som de uppfattades på plats. Av ögonvittnen till historien.

Per Enerud är journalist och författare, tjänsteman vid EU:s utrikestjänst EEAS och tidigare utrikeskorrespondent i flera länder, bl.a. Ryssland och Mellanöstern. På Carlssons har han tidigare utgivit Låt oss dö som hjältar: Kvinnliga soldater i revolutionens Ryssland (2014) och Den farligaste av flyktingar: Paul Olberg antinazist, antikommunist och dissident i folkhemmet (2017).

Anna Pavlenko är översättare och lingvist, utbildad i svenska och nordiska språk vid Moskvas statliga universitet och har tidigare arbetat vid Sveriges ambassad i Moskva.

Jascha Golowanjuk var flykting, jude, homosexuell och en av våra första invandrarförfattare. I Det snöar i mitt hjärta möter vi hans erfarenheter av antisemitismen i Sverige, av homofobin och motviljan mot dem som inte passade in i folkhemmets trånga normer.

Samtidigt tog Golowanjuk till sig det svenska språket och var i årtionden en pålitlig försäljningssuccé för bokförlaget Wahlström & Widstrand. År efter år kom en "årets Golowanjuk" lagom till julhandeln, men lika säkert som säljframgångarna var den nedgörande kritiken. Golowanjuk tilldelades en roll som "främmande fågel". Osvensk som konstigt kaffe utomlands.

Under andra världskriget föraktades han som jude och utlänning av högern och pekades ut som ledare för en judisk, homosexuell flyktingliga. Han blev en måltavla för vänsterns kamp mot homosexualitet på 1950-talet. Under proggens era förlöjligades hans skildringar av blodtörstiga bolsjeviker. Hans liv i Sverige är en katalog över svenskt hat.

Golowanjuks liv skildrar ett judiskt öde i Europa, i Sverige. Ett främlingskap och en längtan efter kärlek och bekräftelse.

Per Enerud är frilansjournalist och författare med Ryssland och Östeuropa som specialområde. Han har varit korrespondent för Sveriges Television i Moskva och pressråd vid Sveriges ambassad i Ryssland. Han har även arbetat inom internationella organisationer i Georgien, Ukraina, Moldavien och Palestina. I sitt författarskap har Per Enerud intresserat sig för beröringspunkter mellan det ryska och det svenska: det svenska i Ryssland och det ryska i Sverige, både i historia och nutid. Han har sökt efter människorna vid dessa beröringspunkter. Vittnena till de rysk-svenska mötena och konflikterna. Det snöar i mitt hjärta är Per Eneruds fjärde bok på Carlsson Bokförlag.

"Denna bok av journalisten och Rysslandsspecialisten Per Enerud förklarar desinformation som fenomen och visar därtill med flera exempel hur Kreml använt desinformation under sovjettiden såväl som under Putin." (...) "De pedagogiska analyserna av texterna belyser desinformation som fenomen och ger läsaren verktyg för kritisk analys." (...) "En välskriven, bildande och högaktuell bok. Helhetsbetyg: 5" -Julie Hansen, BTJ-häftet nr 6, 2023.

Sedan det ryska militära angreppet inleddes vårvintern 2014 har Ukraina utsatts för våld och desinformation av en omfattning som är närmast ofattbar. Åtta år av lögner om landet har gjort att de verkar trovärdiga. Människorna i Moskva, Tomsk och Novgorod vill tro att de är på den goda sidan och blundar för ukrainarnas verklighet. Ditt hus är inte i ruiner. Dina grannar är inte döda. Ditt barn är inte skadat. Detta är exempel på bemötande från Putins anhängare när ukrainare vittnat om vad de har upplevt under de ryska attackerna.Per Enerud granskar här hur det ryska anfallet mot Ukraina motiveras och hur lögnen används som ett vapen i kriget. Noggrant avkodar han målet med den ryska maktens desinformationskampanjer, avslöjar den bakomliggande ideologin och varför Sverige så ofta förs fram som ett exempel på västvärldens stundande kollaps i rysk media.  Det här är inte ett krig är en storslagen uppgörelse med de ryska ledarnas lögner och hur de används för att behålla makten.Per Enerud är frilansjournalist och författare med Ryssland och Östeuropa som specialområde. Han har varit korrespondent för Sveriges Television i Moskva och pressråd vid Sveriges ambassad i Ryssland. Han har även arbetat inom internationella organisationer i Georgien, Ukraina, Moldavien och Palestina. På Carlssons utkom han senast med Det snöar i mitt hjärta. Jascha Golowanjuk berättaren som teg (2021).

"Som ett bidrag till förståelsen av vår tid är boken ett storverk" - Peter Kadhammar, Aftonbladet

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.