Per I. Gedin – författare

I denna illustrerade biografi över Carl Larsson ger Per I. Gedin en levande och till stora delar ny bild av Sveriges mest populära konstnär. Från den svåra uppväxten, till de lyckliga åren i den franska konstnärsidyllen i Grèz, till storhetstiden i Sverige – som dock innebar lika mycket motstånd som framgång.

Människan Carl Larsson framträder i hela sin komplicerade personlighet, i ungdomsårens radikalism och de senare årens grubbel och kamp. Vi får följa konstnären Carl Larssons utveckling till vår största monumentalmålare och samtidig storproducent av lyckliga familjeidyller.

Livet med hustrun Karin och deras gemensamma verksamhet som epokgörande heminredare i Sundborn skildras ingående, liksom deras livslånga kärlek till varandra. 1890-talets enastående kulturliv med författare, konstnärer och kulturpersonligheter bildar en effektfull bakgrund till skildringen.

I ”Bäste bokförläggare!” tar Per I. Gedin, förläggare sedan mer än fyrtio år, med oss bakom kulisserna på ett förlag – långt ifrån bilden av den framgångsrike förläggaren och hans berömda författare. Här berättas om blandningen av de vitt skilda sfärer som en förläggare rör sig i, med allt från slarviga tryckerier och nyckfulla bokhandlare till negativa eller uteblivna recensioner och oförstående bibliotekarier. Med författarna kan det vara ett harmoniskt samarbete, men lika ofta dispyter om honorar, omslag, annonsering, friexemplar och ändringar i texten. Boken baseras på brev till förlaget, från berömdheter som García Márquez och Ulf Lundell men också från förhoppningsfulla debutanter.

August Strindbergs intåg i slutet av 1870-talet i den svenska litteraturen är som en stormvind som sopar bort all tristess och gråhet. Det är en trumpetstöt som får en helt ny litteratur att blomma. Nu läggs grunden till en litterär utveckling som sedan kallats för den svenska guldåldern.

Karl Otto Bonnier (1856-1941) är den förläggare som står i centrum för denna unika utveckling. Han har sedan ungdomen drömt om att få bli en "litteraturens örtagårdsmästare". Han blir inte bara Strindbergs förläggare utan även Heidenstams, Frödings, Selma Lagerlöfs och Hjalmar Söderbergs. Det är en tid fylld av dramatik och strider. Oscar II:s konservativa samhälle har svårt att acceptera den nya friheten i litteraturen med de friska angreppen mot religionen, moralen och det patriarkaliska samhället.       Strindberg åtalas för hädelse och Fröding för omoral. Förläggarna, Karl Otto och hans far Albert Bonnier, blir smutskastade och förtalade av de reaktionära kretsarna – inte minst för att de tillhör en judisk familj. Vid sekelskiftet 1900, när Karl Otto Bonnier blir ensam ägare av Albert Bonniers förlag står han dock som segrare. Hans firma är en av Sveriges mest framgångsrika, grunden är lagd till det som hundra år senare är en av Nordens största mediekoncerner.

Under 1900-talet är Bonniers obestridda som det ledande skönlitterära förlaget i Norden. Karl Otto Bonnier, och hans söner Tor, Åke och Kaj blir förläggare, och ofta vänner, till de flesta av våra stora författare från Hjalmar Bergman och Pär Lagerkvist till Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson. Karl Otto Bonnier har ett starkt personligt förhållande till alla – även om det kan gnistra till i hans kritik av deras böcker.       Litteraturens örtagårdsmästare är en skildring där en familjs öden är tätt sammanvävda med deras företag. Per I. Gedin har haft en unik tillgång till familjen Bonniers privata arkiv, med tusentals brev från familjemedlemmarna. Där avslöjas både sammanhållning i svåra stunder och strider mellan olika familjemedlemmar. Framgångar avlöses av kriser, lyckliga år varvas med både inre oenighet och yttre förföljelser. Litteraturens örtagårdsmästare är både en bred familjekrönika och en svensk kulturhistoria.

Det finns en plats som kanske mer än någon annan symboliserar berättandets konst i Sverige. Nämligen Nedre Manilla på Djurgården i Stockholm.Karl Otto och Lisen Bonnier uppförde huset efter Ragnar Östbergs ritningar 1910, tänkt som både ett hem åt dem och en samlingsplats för familjen.Numera är det mest känt för sitt omfattande porträttgalleri av en stor del av den svenska författarkåren, ett "Hall of Fame". Det fanns en lucka en Albert Bonniers Förlags 175-åriga historia, historien om Nedre Manilla, om tillkomsten och vad som utspelat sig i det intagande huset. Det råder denna initierade och stilfullt formgivna bok bot på, tack vare Per I Gedins unika kunskaper om både förlagshistorien och familjen Bonnier.Boken finns även i engelskspråkig utgåva.

Våren 1888 utkommer en diktsamling, Vallfart och vandringsår, av den okände författaren Verner von Heidenstam. Den förändrar i ett slag den svenska litteraturens utseende. Nu inleds 1890-talets guldålder – snart debuterar Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf, Erik Axel Karlfeldt och Hjalmar Söderberg. Heidenstam blir den nya författargenerationens självklara ledare. Han är charmfull, spirituell och eftersökt i alla sällskap – inte minst av damerna. Heidenstam är rastlöst verksamhet på alla fronter. Han grundar Författareföreningen, skapar en ledande liberal kulturtidning i Svenska Dagbladet och deltar i debatter i pressen. Men framförallt är han skald – älskad av nya generationer och angripen av det oskarianska etablissemanget, med Svenska Akademien i spetsen. Hans liv är dramatiskt och fyllt av paradoxer. Han lever i många år utomlands samtidigt som han är den nya fosterlandskänslans främste skald, han ger den växande arbetarrörelsen dess främsta kampsång, samtidigt som han helst lever aristokratiskt tillbakadragen på slott och herrgårdar. Och han längtar efter ett stilla harmoniskt liv samtidigt som han gifter och skiljer sig tre gånger och därtill får en utomäktenskaplig son.

Tidigare opublicerade brev och dagboksanteckningar kastar ett nytt sken över vår siste nationalskald, denna märkliga person som var en beundrad kulturell ledargestalt men också förtalad och förföljd. Här visas hur hans storartade litterära verk är lika levande nu som då, och skildringen av hans kärleks- och vänskapsförhållanden ger en gripande bakgrund till hans författarskap. Per I. Gedins medryckande engagemang och starka inlevelse gör hans heltäckande biografi över Heidenstam och hans tid till ett läsäventyr.

"När Per I. Gedin skriver sina memoarer blir det till en i långa stycken gripande bild av honom själv och bokbranschen."Helsingborgs Dagblad

Per I. Gedin bestämde sig tidigt för att bli bokförläggare. Efter studieåren i Uppsala kom han till Bonniers förlag, där han snart blev bokklubbschef och gav ut Aldusserien - Sveriges första kvalitetspocketböcker. Senare återvände han till pocketböckerna och skapade MånPocket, alltjämt Sveriges ledande pocketutgivare.På det anrika förlaget Wahlström & Widstrand fick han möjlighet att bygga upp en bred skönlitterär utgivning. Han blev förläggare och vän till många av tidens betydande författare som Jan Fridegård, Olof Lagercrantz, Per Wästberg, Joseph Heller, Solsjenitsyn, Tage Danielsson, Hans Alfredson och många andra.I sin memoarbok berättar han livfullt och dramatiskt om barndomen i ett judiskt, intellektuellt hem i 30-talets Berlin, om krigsåren i Stockholm och om äventyrliga resor på spaning efter författare i Ryssland och Afrika. Och med sin mångåriga erfarenhet ger han spännande inblickar i bokmarknadens förändring och i ett liv med böcker och författare.

"Hans minnen, hans karaktäristik av sig själv och andra är pregnanta, skarpa i konturerna, tydliga i omdömena ... Med sin spänstiga stil, sin fackmässiga skärpa och sin allmänkulturella bredd borde Förläggarliv ha förutsättningar att bli en läst memoar också långt utanför förlags- och författarkretsar." Göteborgs-Posten

"Han har varit med om det mesta och bästa och dessutom själv spelat en framträdande roll i den nyskapande delen av böckernas värld. Det här är med andra ord kulturhistoria." Nerikes Allehanda

Nominerad till Augustpriset 2003

"...en ytterst rikhaltig, välskriven och väldokumenterad bok." Svenska Dagbladet

August Strindbergs intåg i slutet av 1870-talet i den svenska litteraturen är som en stormvind som sopar bort all tristess och gråhet. Det är en trumpetstöt som får en helt ny litteratur att blomma. Nu läggs grunden till en litterär utveckling som sedan kallats för den svenska guldåldern.Karl Otto Bonnier (1856-1941) är den förläggare som står i centrum för denna unika utveckling. Han har sedan ungdomen drömt om att få bli en "litteraturens örtagårdsmästare". Han blir inte bara Strindbergs förläggare utan även Heidenstams, Frödings, Selma Lagerlöfs och Hjalmar Söderbergs. Det är en tid fylld av dramatik och strider. Oscar II:s konservativa samhälle har svårt att acceptera den nya friheten i litteraturen med de friska angreppen mot religionen, moralen och det patriarkaliska samhället.Strindberg åtalas för hädelse och Fröding för omoral. Förläggarna, Karl Otto och hans far Albert Bonnier, blir smutskastade och förtalade av de reaktionära kretsarna – inte minst för att de tillhör en judisk familj. Vid sekelskiftet 1900, när Karl Otto Bonnier blir ensam ägare av Albert Bonniers förlag står han dock som segrare. Hans firma är en av Sveriges mest framgångsrika, grunden är lagd till det som hundra år senare är en av Nordens största mediekoncerner.Under 1900-talet är Bonniers obestridda som det ledande skönlitterära förlaget i Norden. Karl Otto Bonnier, och hans söner Tor, Åke och Kaj blir förläggare, och ofta vänner, till de flesta av våra stora författare från Hjalmar Bergman och Pär Lagerkvist till Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson. Karl Otto Bonnier har ett starkt personligt förhållande till alla – även om det kan gnistra till i hans kritik av deras böcker.Litteraturens örtagårdsmästare är en skildring där en familjs öden är tätt sammanvävda med deras företag. Per I. Gedin har haft en unik tillgång till familjen Bonniers privata arkiv, med tusentals brev från familjemedlemmarna. Där avslöjas både sammanhållning i svåra stunder och strider mellan olika familjemedlemmar. Framgångar avlöses av kriser, lyckliga år varvas med både inre oenighet och yttre förföljelser. Litteraturens örtagårdsmästare är både en bred familjekrönika och en svensk kulturhistoria.

"Det är en strålande tidskrönika Per Gedin har skrivit. Man ser huvudpersonen i en så rik miljö att han plötsligt själv träder fram." Sydsvenska Dagbladet

"...gedigen guldgruva om Bonnierklanen." Norrköpings Tidningar

"...mer än en levnadsbeskrivning...en hel epoks merkantila och kulturella liv."Svenska Dagbladet

Isaac Grünewald (1889–1946) växte upp i extrem fattigdom i en judisk familj med tretton barn på Söder i Stockholm. Tidigt sparade han ihop till enkelt målarmaterial och sågs redan som femtonårig som ett konstnärligt löfte. Nitton år gammal befann han sig i Paris som elev till Henri Matisse. De målningar han ställde ut i Stockholm två år senare bemöttes med okvädingsord och nedsättande recensioner. Isaac Grünewald hade börjat sin bana som ledande modernist.

Även om den svenska publiken hade svårt att acceptera Grünewalds djärva nyskapande konst blev han snart en framstående medlem av det europeiska avantgardet, och idag räknas han som en av 1900-talets stora svenska konstnärer.

Per I. Gedin skildrar livfullt människan och konstnären Grünewald i såväl motgång som framgång: hur måleriet blev en livslång kamp där han aldrig blev nöjd och ständigt sökte nya vägar, det komplicerade äktenskapet med Sigrid Hjertén, de återkommande antisemitiska förföljelserna och de många konflikter som var en del av Grünewalds liv; hans orättfärdiga fängelsestraff och plötsliga och förtidiga död.

Isaac Grünewald är en av Sveriges färgstarkaste och mest omtalade konstnärer. Trots detta har det inte funnits någon heltäckande biografi förrän nu. Här tecknas hans dramatiska liv i en rikt illustrerad volym.

Belönad med Stora Fackbokspriset 2018

När Per I. Gedin planerade "När Sverige blev modernt" var hans avsikt att skriva en biografi över den framstående konsthistorikern Gregor Paulsson (1889–1977). Denne var dock inte bara verksam som konsthistoriker, utan hade tidigt en målsättning, inspirerad av Ellen Key, "att gå i samhällets tjänst". Detta genomförde han med en sådan kraft och målmedvetenhet att han kom att påverka Sveriges samhällsbyggnad för ett halvt sekel framåt.

August Brunius (1879–1926) var den första professionella svenska kritikern. Tiden mellan 1902 och 1926 då Brunius var verksam är en oerhört händelserik tid i Sveriges kulturhistoria. Inom måleriet avlöstes de stora nationalromantikerna av expressionisterna; inom arkitekturen växer Det Nya Stockholm fram. Brunius är där och rapporterar och kritiserar.

"Per I. Gedin skriver med akribi om det tidiga 1900-talets kulturdebatter, en så gott som uteslutande manlig arena. Här är författaren i sitt esse och läsningen är som att färdas i tidsmaskin till en svunnen värld av starka åsikter om estetik. Märkligt är att några av formuleringarna som då var gängse i dag – mer än ett sekel senare – får en återklang i Sverigedemokraternas kulturpolitiska statements eller hos Arkitektupproret."

– Clemens Poellinger, Svenska Dagbladet

August Brunius (1879–1926) var den första professionella svenska kritikern. Tiden mellan 1902 och 1926 då Brunius var verksam är en oerhört händelserik tid i Sveriges kulturhistoria. Inom måleriet avlöstes de stora nationalromantikerna av expressionisterna; inom arkitekturen växer Det Nya Stockholm fram. Brunius är där och rapporterar och kritiserar.

"Per I. Gedin skriver med akribi om det tidiga 1900-talets kulturdebatter, en så gott som uteslutande manlig arena. Här är författaren i sitt esse och läsningen är som att färdas i tidsmaskin till en svunnen värld av starka åsikter om estetik. Märkligt är att några av formuleringarna som då var gängse i dag – mer än ett sekel senare – får en återklang i Sverigedemokraternas kulturpolitiska statements eller hos Arkitektupproret."

– Clemens Poellinger, Svenska Dagbladet

I ”Bäste bokförläggare!” tar Per I. Gedin, förläggare sedan mer än fyrtio år, med oss bakom kulisserna på ett förlag – långt ifrån bilden av den framgångsrike förläggaren och hans berömda författare. Här berättas om blandningen av de vitt skilda sfärer som en förläggare rör sig i, med allt från slarviga tryckerier och nyckfulla bokhandlare till negativa eller uteblivna recensioner och oförstående bibliotekarier. Med författarna kan det vara ett harmoniskt samarbete, men lika ofta dispyter om honorar, omslag, annonsering, friexemplar och ändringar i texten. Boken baseras på brev till förlaget, från berömdheter som García Márquez och Ulf Lundell men också från förhoppningsfulla debutanter.

Litteraturen i verkligheten är Per I. Gedins insiktsfulla bok om förlagsvärlden, berättad inifrån. Gedin ger en levande skildring av den svenska förlagshistorien blandat med kritik och framåtblickar. Boken betraktats som ett standardverk och har länge använts som kurslitteratur på svenska universitet och högskolor."Gedin driver sina teser med energi och bravur. Han sänder upp ett sprakande fyrverkeri av fakta, siffror, citat, referenser och generaliseringar som upplyser hela himlen."Åke Lundqvist Dagens Nyheter"Gedin sätter in en hel genre i ett historiskt, ekonomiskt och socialt sammanhang, med en lärdom och kringsyn av ovanliga mått […] som genrehistoria och sakkunnig redovisning av romanens öden i dagens och gårdagens samhälle har Gedins bok utomordentliga kvaliteter."Karl Åke Kärnell, Svenska Dagbladet"Per Gedin ger oss en kunnig, gedigen historisk tillbakablick över bokmarknadens historia, uppkomsten av en läsande och bokkonsumerande allmänhet och bokens förvandling till vara."P.O. Enquist Expressen

Litteraturen i verkligheten är Per I. Gedins insiktsfulla bok om förlagsvärlden, berättad inifrån. Gedin ger en levande skildring av den svenska förlagshistorien blandat med kritik och framåtblickar. Boken betraktats som ett standardverk och har länge använts som kurslitteratur på svenska universitet och högskolor."Gedin driver sina teser med energi och bravur. Han sänder upp ett sprakande fyrverkeri av fakta, siffror, citat, referenser och generaliseringar som upplyser hela himlen."Åke Lundqvist Dagens Nyheter"Gedin sätter in en hel genre i ett historiskt, ekonomiskt och socialt sammanhang, med en lärdom och kringsyn av ovanliga mått […] som genrehistoria och sakkunnig redovisning av romanens öden i dagens och gårdagens samhälle har Gedins bok utomordentliga kvaliteter."Karl Åke Kärnell, Svenska Dagbladet"Per Gedin ger oss en kunnig, gedigen historisk tillbakablick över bokmarknadens historia, uppkomsten av en läsande och bokkonsumerande allmänhet och bokens förvandling till vara."P.O. Enquist Expressen