Pernilla Leviner – författare

Denna bok syftar till att hjälpa studenter som är nya på juristprogrammet att förhålla sig kritiskt och kreativt till material som jurister hänvisar till genom att förklara varje rättskällas styrkor och svagheter samt hur rättskällorna samverkar. Boken behandlar:

• Författningar

• Prejudikat (rättspraxis)

• Förarbeten

• Handelsbruk

• Analogier och motsatsslut

• Soft law, vägledningar och råd

• Juridisk litteratur

• Utländsk rätt

• Rättsprinciper

På neonatalavdelningarna i Sverige vårdas såväl fullgångna nyfödda som för tidigt födda barn. Anpassningen till livet efter födelsen är en omfattande fysiologisk omställning, som leder till att var tionde nyfött barn har behov av neonatalvård. I denna tredje reviderade upplaga av Neonatologi har boken indelats i fem delar för att beskriva de olika aspekterna av neonatalvård beroende på barnets sjukdomstillstånd.Del 1 fokuserar på den prenatala utvecklingen och omställningen vid födelsen. I del 2 och 3 beskrivs det för tidigt födda barnets och det fullgångna barnets specifika tillstånd. Fördjupat fokus på hur olika organsystem som hjärnan, hjärtat, lungan, njurar, urinvägar, tarmar m.fl. påverkas vid för tidig födelse, vid missbildningar eller vid komplikationer under graviditet och förlossning hos fullgångna beskrivs i del 4. Den sista delen, del 5, innehåller kapitel om praktisk neonatalvård till exempel patientnära diagnostik, transporter, organisation av vårdkedjan inom neonatalvården och uppföljning av barn som erhållit neonatalvård. Slutligen finns det ett kapitel om rättsliga och etiska ramar i neonatalvården.Neonatologi vänder sig i första hand till studenter på läkarprogrammet samt läkare under specialistutbildning. Även sjuksköterskor under specialistutbildning rekommenderas denna bok. Yrkesverksamma i hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med nyfödda barn, exempelvis dietister, fysioterapeuter, farmaceuter och psykologer kan också ha nytta av att läsa denna uppdaterade bok.

Barnkonventionen gäller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. Att införliva barnkonventionen i svensk rätt var ett led i att stärka barns rättigheter och ett förtydligande av att konventionen ska beaktas i alla åtgärder som berör barn. Nu har mer än fem år gått sedan inkorporeringen vilket väcker frågan om vilket genomslag barnkonventionen som svensk lag egentligen fått.

Kapitlen i Barnkonventionen i svensk rätt: genomslag i lagstiftning och rättstillämpning handlar om hur barnkonventionen påverkat såväl lagstiftning som rättstillämpning. Ett flertal rättsområden såsom medicinsk rätt, utbildningsrätt, kommunalrätt, familjerätt, socialrätt, migrationsrätt, folkrätt, straffrätt och arbetsrätt behandlas.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan forskare med koppling till Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Centret är ett nav för forskning i ämnet barnrätt och samlar forskare från flera vetenskapliga discipliner.

Boken är tänkt att användas i universitetsutbildningar på både grund- och avancerad nivå samt i utbildningar för praktiker som i sin verksamhet kommer i kontakt med frågor om barnkonventionen. Med fördel läses boken tillsammans med den under 2020 utgivna Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter.

Child-friendly Justice assesses how the UN Convention on the Rights of the Child has affected the development of child law and the promotion of children’s rights in the past twenty-five years. Its 24 studies probe a broad variety of issues relating to children’ s contact with civil, administrative and criminal justice systems, the protection of child integrity and their right to participation, information and proper representation.The contributors - all experts on child-related matters - represent international organisations, academia and NGOs. They provide a clear picture of the origins of the current problems in realising child-friendly justice, and they discuss possible solutions.

Lever Sverige upp till Barnkonventionens krav i fråga om barns rätt till skydd mot brott och utsatthet i sina hemmiljöer? Har socialtjänsten som ytterst ansvarig barnskyddsmyndighet de rättsliga förutsättningarna att skydda barn? Hur förhåller sig föräldrars rätt som vårdnadshavare och rätt till privat- och familjeliv till barns rättigheter – särskilt en trygg uppväxt – och principen om barnets bästa?

Samhällets barnskyddsansvar aktualiserar komplexa rättsliga frågor om grundläggande rättigheter för både barn och föräldrar. Syftet med denna avhandling är att belysa dessa frågor genom att analysera socialtjänstens barnskyddsansvar utifrån ett rättsvetenskapligt perspektiv där både reglering och tillämpning granskas. Undersökningen visar att regleringen uppställer höga mål kring barns livsvillkor och krav att barn ska skyddas från våld och utsatthet i sina hem, men att socialtjänsten inte ges tydliga verktyg och befogenheter att realisera dessa mål. Socialtjänsten lämnas med vaga och osäkra rättsliga verktyg och ett starkt betonande av att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavare. Detta leder till en rättslig praktik där fokus snarare ligger på samförstånd med och motivation av föräldrar än utredning rörande vilka barn som behöver samhällets stöd och skydd.

I avhandlingen föreslås en genomgripande översyn av barnskyddsregleringen, där komplexiteten innefattande barns och föräldrars potentiellt motstående intressen lyfts fram. För att stärka barns position och rättsliga ställning föreslås bl.a. att Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt, att ökade krav ställs på fullgoda beslutsunderlag samt en tydligare uppdelning mellan frivillighet och tvång, där barn ges ökade möjligheter att företrädas av oberoende företrädare under barnskyddsutredningen.