Petra Carlsson Redell – författare

Om Sápmi, identitet och andlighet

Svenska kyrkans vitböcker om relationerna till det samiska folket fyller över tusen sidor med smärtsamma vittnesmål och historiska fakta. Att ta avstånd från de fasansfulla händelserna i historien är en ganska enkel sak, att utmana ens egna identitet och grundläggande föreställningar om världen är betydligt svårare.

Finns det en plats där samisk och majoritetssvensk kultur kan mötas? Den frågan ställer sig Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi, i sin bok Marken, andligheten. Boken öppnar med att skildra hur artisten Sofia Jannok symboliskt återtar sitt land, som hennes morföräldrar tvångsförflyttats från. För hur hade det varit om förfäderna faktiskt hade satt en flagga i jorden, skulle de nordiska länderna i så fall idag ha varit fyra?

Samtidigt är det något som skaver: flaggan på fjälltoppen är kolonisatörens språk. För samerna finns ingen tydlig skiljelinje mellan människa och natur, det är något intimt förbundet talande är hur ordet Sápmi betecknar både området och människorna som lever där.

Marken, andligheten är en personligt rannsakande berättelse som behandlar frågor om identitet, andlighet, koloniala strukturer och människans förhållningssätt till naturen. Men det är också en allmängiltig beskrivning av en längtan och ett sökande efter andra sätt förstå världen och att hitta sin egen plats i den.

PETRA CARLSSON REDELL är präst och professor i systematisk teologi, uppvuxen i Östersund och bosatt i Stockholm. Hon har tidigare bland annat skrivit boken Gråstensteologi en kultur med svedda vingar lär sig landa (2023).

Sagt om boken:

"Viktigt, välskrivet och angeläget med en tydlig forskarblick på fakta och en öppenhet för att undersöka på vilken grund värderingar vilar." Sveriges Radio, Naturmorgon i P1

"Även om sidorna inte är så många (170) är innehållet i Marken, andligheten omfångsrikt. Petra Carlsson Redell belyser också förhållanden som troligen är föga kända bland folk i allmänhet. Boken förmedlar omfattande kunskaper om samisk kultur, och jag tror att få läsare kan förbli likgiltiga eller ointresserade av bokens levande framställning kring samefolkets situation som urfolk och minoritet i Sverige." Tidningen Dagen

"Redell utforskar med stor intellektuell skärpa hur vi idag kan förhålla oss till det förflutnas övergrepp. Hon visar dessutom tydligt hur problemet i hög utsträckning fortsätter genom samtida tankestrukturer och gällande lagstiftning. En av bokens stora förtjänster är Redells ärliga uppgörelse med sig själv och sitt eget förhållningssätt, där hon gör avvägningar mellan sitt intresse för det samiska och risken för kulturell appropriering." Bibliotekstjänst

"Marken, andligheten är, trots att den är tunn, innehållsrik och fylld av viktig kunskap. Den är genuint utmanande, ja, säkerligen provocerande för många samtidigt som den öppnar för nya möjligheter. Som en bra bok ska vara." Svensk Kyrkotidning

Theological thought has long been focused on the meaning to be found in our existence, but it has tended to neglect what it might offer to those seeking how to prolong and improve our physical existence in this world. In conversation with twentieth-century materialist art and thought, this book presents a radical theology that engages directly with the political and ecological issues of our time.

The book introduces a new thinker to the theological sphere, Russian avantgarde artist Liubov Popova (1889–1924). She was a woman acknowledged for her artistic and intellectual talent and yet is never discussed in relation to the twentieth-century thinkers with whom her ideas have obvious connections. Popova’s art and thought are discussed together with thinkers like Walter Benjamin, Donna Haraway, Gilles Deleuze and Paul Tillich, along with ecotheological and theopolitical perspectives. Inspired by the activist creativity of avantgarde art, the book’s final chapter, playfully yet with deadly seriousness, presents a manifesto for radical theology today.

This is a work of theological activism that demonstrates the benefit of allowing new voices into the conversations around art, spirituality and our planet. As such, it will be of keen interest to academics in Theology, Religion and the Arts and the Philosophy of Religion.

Theological thought has long been focused on the meaning to be found in our existence, but it has tended to neglect what it might offer to those seeking how to prolong and improve our physical existence in this world. In conversation with twentieth-century materialist art and thought, this book presents a radical theology that engages directly with the political and ecological issues of our time.

The book introduces a new thinker to the theological sphere, Russian avantgarde artist Liubov Popova (1889–1924). She was a woman acknowledged for her artistic and intellectual talent and yet is never discussed in relation to the twentieth-century thinkers with whom her ideas have obvious connections. Popova’s art and thought are discussed together with thinkers like Walter Benjamin, Donna Haraway, Gilles Deleuze and Paul Tillich, along with ecotheological and theopolitical perspectives. Inspired by the activist creativity of avantgarde art, the book’s final chapter, playfully yet with deadly seriousness, presents a manifesto for radical theology today.

This is a work of theological activism that demonstrates the benefit of allowing new voices into the conversations around art, spirituality and our planet. As such, it will be of keen interest to academics in Theology, Religion and the Arts and the Philosophy of Religion.

Michel Foucault wrote prolifically on many topics including, art, religion, and politics. He also eloquently articulated how power structures are formed and how they also might assist resistance and emancipation. This book uses the hermeneutical lens of Foucault’s writings on art to examine the performative, material, and political aspects of contemporary theology.

The borderland between philosophy, theology, and art is explored through Foucault’s analyses of artists such as Diego Velázquez, Édouard Manet, René Magritte, Paul Rebeyrolle, and Gerard Fromanger. Here special focus is placed on performativity and materiality—or what the book terms the mystery of things. At successive junctures, the book discovers a postrepresentational critique of transcendence; an enigmatic material sacramentality; playful theopolitical accounts of the transformative force of stupidity and nonsense; and political imagery in motion enabling theological interpretations of contemporary collectives such as Pussy Riot and the Sisters of Perpetual Indulgence. In conversation with contemporary thinkers including Catherine Keller, Louise-Marie Chauvet, John Caputo, Daniel Barber, Mark C. Taylor, Jeffrey W. Robbins, and Mattias Martinson, the book outlines this source of inspiration for contemporary radical theology.

This is a book with a fresh and original take on Foucault, art, and theology. As such, it will have great appeal to scholars and academics in theology, religion and the arts, the philosophy of religion, political philosophy, and aesthetics.

Michel Foucault wrote prolifically on many topics including, art, religion, and politics. He also eloquently articulated how power structures are formed and how they also might assist resistance and emancipation. This book uses the hermeneutical lens of Foucault’s writings on art to examine the performative, material, and political aspects of contemporary theology.

The borderland between philosophy, theology, and art is explored through Foucault’s analyses of artists such as Diego Velázquez, Édouard Manet, René Magritte, Paul Rebeyrolle, and Gerard Fromanger. Here special focus is placed on performativity and materiality—or what the book terms the mystery of things. At successive junctures, the book discovers a postrepresentational critique of transcendence; an enigmatic material sacramentality; playful theopolitical accounts of the transformative force of stupidity and nonsense; and political imagery in motion enabling theological interpretations of contemporary collectives such as Pussy Riot and the Sisters of Perpetual Indulgence. In conversation with contemporary thinkers including Catherine Keller, Louise-Marie Chauvet, John Caputo, Daniel Barber, Mark C. Taylor, Jeffrey W. Robbins, and Mattias Martinson, the book outlines this source of inspiration for contemporary radical theology.

This is a book with a fresh and original take on Foucault, art, and theology. As such, it will have great appeal to scholars and academics in theology, religion and the arts, the philosophy of religion, political philosophy, and aesthetics.

Om Sápmi, identitet och andlighet

Svenska kyrkans vitböcker om relationerna till det samiska folket fyller över tusen sidor med smärtsamma vittnesmål och historiska fakta. Att ta avstånd från de fasansfulla händelserna i historien är en ganska enkel sak, att utmana ens egna identitet och grundläggande föreställningar om världen är betydligt svårare.

Finns det en plats där samisk och majoritetssvensk kultur kan mötas? Den frågan ställer sig Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi, i sin bok Marken, andligheten. Boken öppnar med att skildra hur artisten Sofia Jannok symboliskt återtar sitt land, som hennes morföräldrar tvångsförflyttats från. För hur hade det varit om förfäderna faktiskt hade satt en flagga i jorden, skulle de nordiska länderna i så fall idag ha varit fyra?

Samtidigt är det något som skaver: flaggan på fjälltoppen är kolonisatörens språk. För samerna finns ingen tydlig skiljelinje mellan människa och natur, det är något intimt förbundet talande är hur ordet Sápmi betecknar både området och människorna som lever där.

Marken, andligheten är en personligt rannsakande berättelse som behandlar frågor om identitet, andlighet, koloniala strukturer och människans förhållningssätt till naturen. Men det är också en allmängiltig beskrivning av en längtan och ett sökande efter andra sätt förstå världen och att hitta sin egen plats i den.

PETRA CARLSSON REDELL är präst och professor i systematisk teologi, uppvuxen i Östersund och bosatt i Stockholm. Hon har tidigare bland annat skrivit boken Gråstensteologi en kultur med svedda vingar lär sig landa (2023).