Petra Herzfeld Olsson – författare

EU:s sammanhållning är satt på sitt hittills svåraste prov. I den ekonomiska krisens spår ser vissa medlemsländer arbetslösheten stiga dramatiskt och tvingas till kraftiga neddragningarna i välfärden. I andra medlemsländer går krisen relativt obemärkt förbi. Otryggheten och skillnaderna på Europas arbetsmarknad utgör grogrund för nationalism och främlingsfientlighet. Krav hörs på en mer restriktiv migrationspolitik. Samtidigt står Europa, med sin åldrande befolkning, inför en allvarlig demografisk och välfärdspolitisk utmaning. Många hävdar därför att EU:s konkurrenskraft och tillväxt på sikt måste bygga på en kraftigt ökad arbetskraftsinvandring. Den här boken behandlar dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande framtidsfråga för EU. Vilka konsekvenser har den stigande arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för migrationspolitiken i Europa? Klarar EU att hantera de motsättningar som följer av att vissa medlemsländer trappar upp sin argumentation för nationella särlösningar? Kommer den fria rörligheten och EU:s gemensamma arbetsmarknad att kunna upprätthållas? Räcker tilliten mellan EU-länderna för att enas om ett gemensamt regelverk kring arbetskraftsinvandringen, som på en gång tillvaratar migranternas rättigheter och löser unionens långsiktiga demografiska problem?

Författarna kommenterar Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Lagkommentaren är nyskriven, aktuell och anknyter till relevant praxis. I Del 1 kommenteras paragraferna 1-32. Lagens resterande paragrafer kommer att behandlas i en andra del.

I och med internationaliseringen har svensk rätt genomgått stora förändringar, något som blivit alltmer påtagligt och konkret sedan millennieskiftet. Internationaliseringen av det rättsliga landskapet gör också att rättsväsendet allt oftare konfronteras med folkrätten. Den grundläggande frågan om folkrättens ställning i svensk rätt handlar om demokrati och om makten över rätten.Den här boken är ett sätt att bidra till att ett samlat och systematiskt samtal uppstår mellan såväl praktiskt som teoretiskt verksamma jurister om hur folkrätten tillämpas, och bör tillämpas, i svensk rätt.Bokens bidrag rör följande områden: folkrätt, migrationsrätt, miljörätt, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt, skatterätt, arbetsrätt, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, medicinsk rätt, straffrätt, svenska domsrättsregler, totalförsvarsrätt och europarätt. Den vänder sig till alla som har ett intresse för mötet mellan svensk rätt och internationell rätt och är särskilt lämplig för juristutbildningar och för professionsutbildningar där mänskliga rättigheter ingår samt för forskning.