Richard Wessman – författare

Konkurrensskadelagen, som genomför EU:s skadeståndsdirektiv, innehåller bestämmelser om ersättning till följd av en överträdelse av konkurrensrätten. Utvecklingen inom EU går totalt sett i en skadeståndsfrämjande riktning. Anspråk på och tvister om skadestånd till följd av konkurrensbrott blir allt vanligare.

Konkurrensskaderätten grundas inte enbart på ändamålet reparation, utan genomsyras av betydelsefulla underliggande tankar om en central preventiv funktion. Möjligheten till eller risken för skadestånd bidrar till att motverka konkurrensbegränsande avtal och förfaranden. Områdets kommersiella betydelse är påtaglig. Målen rör ofta betydande belopp.

Denna lagkommentar utgör ett värdefullt tillskott till den än så länge begränsade litteraturen om konkurrensskadelagen. Kommentaren innehåller utförliga hänvisningar till skadeståndsdirektivet, lagförarbetena, rättspraxis och doktrin. Författarna, advokaterna Johan Karlsson, Richard Wessman och Trine Osen Bergqvist, har omfattande erfarenhet av konkurrens- och skadeståndsrättsliga frågor och tvister.

Detta verk utgör en andra upplaga av den kommentar till varumärkeslagen, som trädde i kraft den första juli 2011. Upplagan är en omarbetning och uppdatering av föregående utgåva från 2014, som har uppdaterats med ny rättspraxis, förändrad lagstiftning och relevanta hänvisningar till aktuell litteratur.

Sedan den första upplagan publicerades har rättsutvecklingen varit omfattande. På EU-nivå har 2015 års varumärkesdirektiv och 2017 års varumärkesförordning medfört betydande förändringar, vilket resulterade i att varumärkeslagen (2010:1877) anpassades till gällande EU-rätt den första januari 2019.

På nationell nivå har även flera ändringar sin grund i den nya domstolsordningen för immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål, som trädde i kraft den första september 2016. Därtill skärptes straffen för allvarliga fall av varumärkesintrång den första september 2020, då särskilda straffskalor infördes för uppsåtliga grova brott, med fängelse från sex månader upp till sex år.

Till följd av dessa reformer har en gedigen rättspraxis vuxit fram på såväl EU-nivå som nationell nivå. Patent- och marknadsöverdomstolen har etablerat sig som en central prejudikatbildande instans. Vidare har utländsk doktrin och praxis beaktats, exempelvis ett avgörande från brittiska Supreme Court.

Mot denna bakgrund syftar denna upplaga till att ge en uppdaterad vägledning utifrån såväl nationella som europeiska och internationella perspektiv.