Riksantikvarieämbetet – författare

men i de barrskogsdominerade delarna av Sverige har de ofta ett förflutet som bondeskog, det vill säga skog som framförallt uppfyllde bondehushållens egna behov. Det kunde röra sig om trädklädd utmark kring byar och fäbodar såväl som trädklädda hagar på inägomark. Man ska inte

I norra och mellersta Sveriges inland har ända in i modern tid fäbodbruket spelat en avgörande roll för folkförsörjningen. Över hela skogslandet har säsongsbosättningar funnits, dit man fört kreaturen på skogsbete om sommaren. Än idag finns många gamla fäbodställen kvar, med gamla timmer- stugor på en öppen gräsvall i skogen.

Människans nyttjande av markerna har skrivits in i träd och buskar som i en levande historiebok. Spår av lövtäkt, bete och andra aktiviteter kan läsas i trädens och buskarnas växtsätt så länge de lever – ja, ibland till och med längre än så. Detta faktablad handlar om hur man kan känna igen och tolka sådana spår, men även om vad det betyder att en viss träd- eller buskart växer på en viss plats.

Odlade växter kan leva kvar i naturen långt efter att händerna som planterade och skötte dem är borta. Sådana kvarstående växter kan hjälpa oss att hitta platser där människor bott även när andra spår saknas. De kan också tillföra information som inte går att utläsa ur exempelvis huslämningar.

This book describes Sweden’s fifteen World Heritage sites. A World Heritage site is a site of special cultural or natural value that relates the history of the Earth and its people. The Royal Domain of Drottningholm became the first of Sweden’s World Heritage sites in 1991, and most recently the Decorated Farmhouses of Hälsingland were included in the UNESCO World Heritage List in 2012. We hope the book will spark an interest in finding out more and going to visit these fascinating places!

Förr var det främst konstvetare som intresserade sig för äldre parker i allmänhet och de pampiga slottsparkerna från 1600- och 1700-talen i synnerhet. Numera är intresset för dessa kulturmiljöer betydligt bredare. Bland annat har äldre park- och trädgårdsanläggningar börjat uppmärksammas för sin roll som biologiskt kulturarv.

Det biologiska kulturarvet utgör levande avtryck av mänsklig aktivitet. Konsten att förstå vad arter och biologiska strukturer berättar bygger på att man kombinerar biologisk kunskap med kunskap om människans användning av ekosystemen. Ofta tillför det ny kunskap om både biologi och historia. Allt kulturarv bär på berättelser om människan, vårt biologiska kulturarv är inget undantag. Detta faktablad beskriver en metod för hur man kan tolka biologiskt kulturarv och läsa av det levande kulturarvets rika berättelser. Några exempel illustrerar sedan hur det konkret kan gå till.

Kulturarvet i Sverige omfattar ett mångfacetterat bestånd av piporglar. Denna handbok har i första hand alla som på olika sätt har ansvar för vård och underhåll av piporglar skyddade enligt 4 kap. Kulturmiljölag (1988:950), före 2014-01-01 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (vanligen kallad KML) som målgrupp, men den kan även vara av glädje för förvaltare av andra piporglar, som inte omfattas av denna lag.

Denna broschyr riktar sig till aktörer som arbetar för att bevara, använda och utveckla en mångfald av kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet har under 2014–2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision för hur kulturmiljöarbetet bör utvecklas till 2030. Uppdraget har genomförts i samverkan med länsstyrelserna och i bred dialog med övriga berörda aktörer. Visionen syftar till att underlätta måluppfyllelsen av de politiska mål som berör kulturmiljöarbetet. Visionen ska öka medvetenheten om att kulturarv och kulturmiljö är viktiga delar i arbetet med ett hållbart inkluderande samhälle.

Överallt där människor levt eller färdats har vi påverkat växtligheten, medvetet eller indirekt. Floran kan därför berätta mycket om människans historia, om vi lär oss att tolka artförekomster och vegetation. Växtlighet finns nästan överallt under den gröna årstiden och blir ofta ett slags grundläggande språk för den som försöker förstå naturen. Detta Vårda väl-blad behandlar den ekologiska bakgrunden till att växterna kan vara ett långlivat biologiskt kulturarv, och presenterar några exempel på vilken slags information växterna kan förmedla. Det vänder sig till kulturmiljövårdare, naturvårdare och andra som är intresserade av att tolka naturen.

Vilken betydelse har kulturarv för den regionala tillväxten? Hur bidrar skötsel av kulturmiljöer till biologisk mångfald? Vad är kulturarvets roll för samhällsdeltagande och integration? I denna rapport visar Riksantikvarieämbetet med konkreta exempel hur kulturarv bidrar till en hållbar samhällsutveckling, på ett ekonomiskt, miljömässigt såväl som socialt plan.

Det kan finnas olika anledningar till att museer behöver gallra objekt ur sina samlingar. Museet kan vilja utveckla samlingarna och göra dem mer relevanta och överskådliga. Vissa objekt kan ha tillkommit utan medvetna val om vad som ska tas emot och sparas. Museet kan ha fått ett förändrat uppdrag eller en ny inriktning som påverkar vad man vill samla in och bevara. I en del fall kan museet ha fått ändrade förutsättningar för att kunna förvalta samlingarna på ett bra sätt. Gallring ingår som en integrerad del i en ansvarsfull samlingsförvaltning, men bör aldrig ske isolerat, okontrollerat och utan noggrann dokumentation. Gallringen bör vara en del av en övergripande utveckling för alla museets samlingar.

Idag leder ordet gärdesgård tankarna till endera stenmurar eller gärdesgårdar av trä, huvudsakligen av gran. Men i det gamla bondesamhället fanns det betydligt fler sätt än så att hägna in eller ut boskapen. Typiskt för sydligaste Sverige var olika former av ris- och flätgärden, det vill säga hägnader som byggts upp av grenar, kvistar, taggiga buskar eller andra röjningsrester. Det här Vårda väl-bladet handlar om flätgärdesgårdar, det vill säga hägnader som består av flätade konstruktioner. Förekomst och konstruktion av olika typer av risgärdesgårdar har beskrivits i Riksantikvarieämbetets Vårda väl-blad Risgärdesgårdar. Flätgärdesgårdar har troligen förekommit i varierande utsträckning i stora delar av landet, men skildringar och bilder är fåtaliga. Både ris- och flätgärdesgårdar är i princip helt försvunna i dagens kulturlandskap. Detta Vårda väl-blad beskriver hur flätgärdesgårdar kan ha sett ut och ger tips på hur man kan bygga upp nya.

Detta dokument riktar sig till museer i Sverige, med samlingar som innehåller mänskliga kvarlevor. Dokumentets syfte är att stödja museerna internt i organisationen och externt i kontakt med det omgivande samhället. Det är till för alla typer av museer, men olika museer kan stöta på olika frågeställningar beroende på organisationsform, samlingarnas storlek eller typ av samling. Alla museer bör därför sätta upp sina egna policydokument och rutiner som är anpassade för det egna museets behov och villkor. Även andra organisationer med museiliknande samlingar kan ha nytta av dokumentet.

Spectrum innehåller väl beprövade råd för de arbetsuppgifter som de flesta museer utför när de förvaltar sina samlingar. Vissa av dessa arbetsuppgifter utförs dagligen, som att flytta objekt eller uppdatera information om objektets placering. Andra utförs då och då, som att se över och uppdatera försäkringar. Dessa arbetsuppgifter kallas i Spectrum för processer och är 21 stycken till antalet. Råden som ges i Spectrum kan användas och anpassas när museer själva skriver ned sina egna policyer och arbetsrutiner för varje process.

Spectrum innehåller väl beprövade råd för de arbetsuppgifter som de flesta museer utför när de förvaltar sina samlingar. Vissa av dessa arbetsuppgifter utförs dagligen, som att flytta objekt eller uppdatera information om objektets placering. Andra utförs då och då, som att se över och uppdatera försäkringar. Dessa arbetsuppgifter kallas i Spectrum för processer och är 21 stycken till antalet. Råden i Spectrum kan användas och anpassas när museet skriver ned sina egna policyer och arbetsrutiner för varje process. I textversionen för en föreslagen arbetsrutin i Spectrumdokumentet listas information som kan behöva registreras, till exempel Benämning, Ankomstnummer och Kort beskrivning. I Spectrum kallas dessa för informationsenheter. De listas i informationsgrupper, till exempel Information om identifiering av objekt. I detta appendix till Spectrum 5.0 listas informationsenheterna i alfabetisk ordning med tillhörande råd för hur dessa informationsenheter kan registreras. Informationsenheterna listas också i informationsgrupper.

Miljömålssystemet inrättades 1999 med syfte att ge en samlad bild av det svenska miljöarbetet. Riksantikvarieämbetet är en av de 26 myndigheter som ska verka för att miljömålen uppnås. I samband med Riksantikvarieämbetets återrapportering av myndighetens miljömålsarbete 2015 åtog sig myndigheten att genomföra en kulturmiljööversikt. Denna rapport utgör första delen av två delrapporter och avser att kartlägga hur kulturmiljön kommer till uttryck inom befntlig miljömålsuppföljning och identifera kunskapsluckor. Resultaten kommer att ligga till grund för myndighetens fortsatta arbete med att utveckla uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd i delrapport två.

This document has been produced to assist Swedish museums with issues relating to the return of objects. Other organisations with museum collections may also find this information useful.

This document is aimed at museums in Sweden with collections that include human remains. The purpose of this document is to support museums internally within the organisation and externally in contact with the surrounding community. It has been compiled for museums of all types, but different museums may encounter different issues depending on the form of organisation or the size or types of collections. This is why every museum should set up its own policy documents and procedures suitable for its own museological needs and conditions. Other organisations with museum collections may also find this document useful.

Träd i offentliga miljöer, exempelvis på begravningsplatser, i alléer och parker är värdefulla ur många perspektiv. De kan ha höga natur- och kulturhistoriska värden och vara betydelsefulla för människors hälsa och livskvalitet. Det är vanligt att träd i offentliga miljöer behöver åtgärdas, exempelvis när skadade träd kan utgöra en risk för personer och egendom eller på grund av utrymmesbrist. För att underlätta detta arbete har flera myndigheter och organisationer tillsammans tagit fram handledningen Fria eller fälla. Syftet är att öka förståelsen för trädens olika värden och att stärka samarbetet över sektorsgränserna. Fria eller fälla 2.0 är en uppdatering av den första versionen (2014) och presenterar en ny modell för avvägning mellan olika intressen vid planering av åtgärder på träd. Handledningen vänder sig till handläggare av ärenden rörande träd. Den vänder sig också till beställare av trädvårdsåtgärder, trädfällningar och nyplanteringar samt till konsulter som arbetar med miljöer där det finns träd.