Staffan Laestadius – författare

Den sjätte september var Nordpolen isfri och de laddade ned flygfoton och en filmsnutt över Oden liggande på N 90° i ett isfritt hav. De filmade navigatorskärmen som visade hur Oden cirklade runt polen. Det var förunderligt tyst i samlingsrummet. En isfri nordpol var inget man firade med champagne. Om något var detta det globala klimatnödlägets ultimata indikator.

Denna bok om klimatomställningens avgörande år inleds 2026 vid Nordpolen och sträcker sig fram till slutet av 2037. Genom nedslag i en nära framtid skildras klimatkrisens utmaningar, såväl de politiska som de vardagliga.Staffan Laestadius är nationalekonom och professor emeritus i industriell utveckling vid KTH. Genom att se bortom dagens polarisering och fästa blicken stadigt på det vi faktiskt kan påverka ger han oss kraft att bryta handlingsförlamningen, som individer och nation.  

Klimatförändringarna går allt snabbare. CO2-halten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare  än någonsin. Användningen av fossila bränslen minskar inte. Utsläpp av växthus­gaser ökar. Det gör även vår konsumtion av internationella flygresor, kött och bränsleslukande person­bilar. Trots detta fortsätter klimatfrågan att vara en fråga med låg prioritet. Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?

De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.

In an increasingly globalised world, paradoxically regional innovation clusters have moved to the forefront of attention as a strategy for economic and social development. Transcending international success cases, like Silicon Valley and Route 128, as sources of lessons, successful high tech clusters in niche areas have had a significant impact on peripheral regions. Are these successful innovation clusters born or made? If they are subject to planning and direction, what is the shape that it takes: top down, bottom up or lateral?

In an increasingly globalised world, paradoxically regional innovation clusters have moved to the forefront of attention as a strategy for economic and social development. Transcending international success cases, like Silicon Valley and Route 128, as sources of lessons, successful high tech clusters in niche areas have had a significant impact on peripheral regions. Are these successful innovation clusters born or made? If they are subject to planning and direction, what is the shape that it takes: top down, bottom up or lateral?

Kimatförändringarna går allt snabbare. Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. Sverige är ett litet land och vårt svenska kolberoende märks knappt i den globala statistiken. Vad kan då göras i Sverige för att vända utvecklingen? Redan idag finns den teknik som behövs för att inleda avvecklingen av det kolberoende som kännetecknar vårt samhälle.

I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras. All förändring kräver ett initiativ så är det inom politiken såväl som inom ekonomin. I en värld där allt fler oroar sig över utvecklingen är ett svenskt initiativ viktigt för att bryta det internationella dödläget. Det är en stor struktur­omvandling som väntar oss alla.

Trots 30 år av internationella förhandlingar blir klimatkrisen allt djupare. Vi har i bästa fall ett decennium på oss att undvika en katastrof. Men finns det något hopp när inte ens Parisavtalets klimatmål ligger i närheten av att uppfyllas?

I en serie essäer undersöker Staffan Laestadius , professor emeritus i Industriell utveckling vid KTH, vad som är nödvändigt, vad som ännu är möjligt och vad vi redan kan i skapandet av ett postfossilt samhälle. Kan de gränser som planeten sätter upp för vårt handlande förenas med liberalismens tankar om mänsklig frihet och med föreställningen om ständig ekonomisk tillväxt? Kan vi förlita oss på teknikutvecklingen när ny teknik ofta handlar om att reparera de skador vi redan åsamkat planeten?

Med hjälp av exempel och lärdomar från såväl äldre civilisationers kollaps som tidigare industriella omvandlingar visar han att det ännu finns en väg ut ur den fossilberoende moderniteten, till förmån för ett nytt upplysningsprojekt och en ny och annorlunda framtid.

Staffan Laestadius är professor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga TekniskaHögskolan och verksam i tankesmedjan Global Utmaning. Om vägen bortfrån fossilsamhället har han tidigare publicerat Klimatet och välfärden (2013) och Klimatet och omställningen (2018).

Vi har bara några år på oss att bryta fossilberoendet, men en kraftfull mobilisering som svarar mot krisens allvar lyser ännu med sin frånvaro. Att ställa om på riktigt utmålas ofta som för dyrt, för obekvämt eller för impopulärt.

I sin fjärde bok om klimatet och omställningen utmanar Staffan Laestadius etablerade föreställningar om vad som är realistiskt. Den postfossila morgondagen kan och måste byggas här och nu, med teknik som redan finns runt omkring oss. Omställningen måste vara snabb och genomgripande och kommer att beröra oss alla. I en utmaning som är större än du nånsin tror.

Staffan Laestadius är professor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga Tekniska Högskolan. Om vägen bort från fossilsamhället har han tidigare gett ut Klimatet och välfärden (2013), Klimatet och omställningen (2018) och En strimma av hopp (2021). I Större än du nånsin tror utvecklar Laestadius sin analys av klimatkrisens omfattning samt omställningens nödvändighet och möjligheter.