Stefan Breitholtz – författare

En ny andlighet behöver anpassade sociala former för att förankra sig i initiativ, grupper och institutioner. Materialistiska lösningar har hittills inte lyckats bemästra dagens sociala kaos som yttrar sig i ojämlikhet, flyktingströmmar och klimatförändringar. Kulturens förnyelse börjar i liten skala, i familjen, i mindre gemenskaper. I ett större perspektiv, handlar det om att omvandla vår materialistiska kultur till en andlig kultur. Det sociala livet måste vårdas medvetet. Rudolf Steiner kallade intresset för "den andre" den grundläggande nerven, kärnan i allt socialt liv. Det arketypiska fenomenet i kommunikationen kan medvetet aktiveras endast ut ur ett sant intresse och en vilja att ge "den andre" utrymme. Harrie Salman ger oss verktyg för att skapa nya moderna Mysterie Centra i det sociala. Harrie Salman, PhD, är en holländsk filosof inom kultur och samhälle. Han har undervisat i filosofi vid universitet i Holland och Östeuropa. Mellan 1993 och 2019 undervisade han i Antroposofi vidDepartment of Art Therapy of the State University of Applied Sciences i Leiden, Nederländerna. I seminarier och workshops om andlighet och socialt medvetande, har Harrie Salman arbetat i många länder. Han har skrivit böcker om antroposofi, europeisk och rysk kultur, bland dem "The rising of the inner Sun" och "A Continent with a Global Mission".

Biodling på nygammalt sätt Inspiration från äldre modeller av bikupor är åter i ropet, t.ex. Warré och TbH. Fler vill börja med biskötsel för att rädda de utrotningshotade bina. Naturlig biskötsel hävdar att människan har gjort för stora ingrepp i binas naturliga processer. Det är inte bara kortsiktigt konventionellt jordbruk med pesticider och ensidig växtodling som halverat antalet bin sedan mitten på förra seklet. Det är kanske framförallt den konventionella biodlingens egna metoder, som skapar obalanser. Det är egentligen inte bakterier, virus eller Varroakvalster som är problemet, de har alltid funnits, utan varför de tar överhanden. Rudolf Steiner, den ekologiska odlingens anfader, varnade redan 1923 för denna utveckling, liksom Thür 1946 och Warré 1948. Vår tid har svårt att förstå Rudolf Steiners holistiska vetenskap, men hans respektfulla syn på biskötsel och människans förhållande till naturen i stort, är oerhört aktuell, oavsett om vi förstår hans metod. Erik Berrevoets guidar oss djupare och djupare in i Steiners sätt att tänka utifrån hans föredragsserie om biodling 1923. På ett oväntat, spännande och modernt sätt förstår vi mer och mer varför och hur vi måste vårda bin annorlunda, varför och hur vi måste leva i samklang med naturen. Boken ger därför riktlinjer för Omställning i vidare bemärkelse, även om det centrala är praktiska råd inför framtidens moderna naturliga biskötsel. < Erik Berrevoets föddes i Nederländerna och migrerade till Australien i tjugoårsåldern. Han studerade antropologi och sociologi tog en masterexamen i Landsbygds sociologi.Han har vidareutbildat sig i biodynamisk odling.Han har biodling med inhemska australiska bin och europeiska, en familjetradition sedan tre generationer.

Boken är en översättning av den tolfte upplagan (1948) av "Apiculture pour Tous". ¤ "Folkets kupa" utvecklades ur försök med 350 kupor under första hälften av 1900-talet av Abbe Èmile Warré . ¤ Tydliga instruktioner om hur man själv bygger en kupa billigt. Inga förkunskaper behövs. ¤ Utförliga instruktioner om hur man sköter kupan och samhället under hela året, hur man skördar honung och övervintrar. ¤ Bina bygger själva sitt vax. man slipper prefabricerade vaxkakor och ramar. ¤ Få störande ingrepp behövs. ¤ En komplett bok om naturlig biodling med bina i centrum. ¤ Kupan används nu över hela världen i olika klimat från tropikerna i söder till taïgan i norr av bivänliga biodlare även kommersiella.

Den tyske konstnären och biodlaren Gûnther Mancke har helt utgått från binas villkor, inte från biodlarens bekvämlighet och maximering av honungsskörden. Han stöder sig på forskning och egna långvariga observationer när han visar hur man själv tillverkar en bikupa. Boken inspirerar till nytänkande och experimenterande med nya ekologiska material. Bina bygger sina egna vaxkakor, samlar sitt eget vinterförråd i en något annorlunda biodling där deras immunförsvar inte störs och de stöds i sina ansträngningar att själva klara av varroa. Kupan lämpar sig särskilt väl för naturlig reproduktion. Günther Mancke och hans studentkamrat Joseph Beuys, grundaren av det tyska Gröna Partiet, hade båda ofta binas villkor som utgångspunkt för såväl sin konstnärliga som politiska verksamhet. De hade inspirerats av R. Steiners föredrag om biodling, som bl.a förutsåg dagens problem inom biodling. Denna orsakas framförallt av övergången till drottningodling istället för naturlig svärmning, enligt honom.

Boken handlar om svenska och utländska forskares nya rön om varroa, binas reproduktion, drottningavel, användning av vinterfodring med socker, kupors utformning och placering etc. Den hävdar också att centralstyrd utbildning och information inte tar hänsyn till dessa rön i praktiken utan håller fast vid den konventionella rambiodlingens förlegade principer. Den har sin grund i för långt gången ensidig maximering av honungsproduktion med de allvarliga konsekvenser vi redan ser. Nya stapplande steg måste tas som kräver obekvämt nytänk, mod och kreativitet, men som är desto mer utmanande och spännande.

Sophia, 9 och ett halvt år, träffar en vis äldre kvinna, Constance, som har en hemlig park med bikupor. Hon sköter sina vänner med vördnad och värdighet på deras egna villkor. Vi får tillsammans med dem följa deras spännande arbete med bina från sen vinter till sen höst, med allt som händer i en bikupa och runt omkring den. Vi får även höra bina tala. Framför den öppna brasan berättar Constance om dramatiska händelser hon varit med om tillsammans med sina bin och från förr i tiden. Med allt som Sophia fått lära sig kan hon till slut nästan sköta egna bin, men bara nästan.

Under de senaste åren har biodlare på flera kontinenter lidit svåra förluster, åtskilliga bisamhällen har gått under. Om man systematiskt undersöker orsakerna kan man med rätta fråga sig om dagens biodlingsmetoder har med det hela att göra? Kan den moderna biodlingens olika aspekter: kupornas utseende, ramar, vaxmellanväggar, regelbundna inspektioner, artificiell drottninguppfödning, drönarutskärning, drottninggaller, artificiell fodring, medicinering, vandringsbiodling, överetablering etc., medföra en minskning av binas vitalitet? Den här boken undersöker dessa metoder med hjälp av grundläggande forskning om binas biologi och modern apicultur, för att försöka hitta sätt att sköta bin som mer utgår från binas villkor. Den analyserar också grundläggande förhållningssätt för de val som ligger bakom olika sätt att sköta bisamhällen. Bisamhällets vaxkakor anses numera vara mycket mer än bara superorganismens skelett. Exempel ges där naturliga vaxkakor är utgångspunkten för biodling som mer respekterar honungsbinas natur genom att tillåta dem uttrycka sina artspecifika egenskaper. Bland de kupor som baserar sig på naturlika vaxkakor, presenterar författaren Èmile Warrés vertikala topplist kupa som ett praktiskt och ekonomiskt alternativ till ramkupor. Boken innehåller även konstruktionsritningar och moderna bivänliga tips på hur de kan skötas. Boken har medfört ett genombrott för Warré kupornas stora utbredning i de engelskspråkiga delarna av världen.

Vi tänker oss att Du sitter hemma hos oss med en kopp rykande thé och vi berättar för dig om det som vi varit med om. Eftersom det är Du, kommer vi i största förtroende berätta om våra liv från studenten och framåt. Hur våra vägar ledde oss hit till Rörum. Liksom alla äldre människor längtar vi efter att berätta för någon som vill lyssna på det vi upplevt och tycker är viktigt. Alldeles innan vi startade Fridhems Barnträdgård, sa en erfaren pedagog från Stockholm, som var på besök: "Ni ska veta att när ni som pionjärer försöker skapa något nytt, kommer ni förr eller senare att hamna i "centrifugen". Och det gjorde vi......