Stephan Rapp – författare

Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka förväntningar finns på styrkedjans aktörer?Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna.Bokens första del tar upp förskolans och skolans styrkedja, pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande. Den andra delen presenterar en fallstudie från en svensk kommun, och den tredje binder samman de tidigare delarna och diskuterar hur kunskaperna kan användas i utvecklingsarbetet. I avslutningen visar författaren hur styrkedjans perspektiv kan stärka det lokala pedagogiska ledarskapet.I denna andra upplaga har de juridiska referenserna och skolmyndigheternas uppdrag uppdaterats, samtidigt som delarna om pedagogiskt ledarskap har reviderats. Vidare redogörs för Skolverkets övergång från insatsen Samverkan för bästa skola till Riktade insatser. Boken behandlar även det nationella kvalitetssystemet samt statens förslag om framtidens skolledarskap.Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet, där han är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. Han undervisar i rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer. Därutöver är han kursledare vid Föreningen Sveriges skolchefer. Rapps forskning fokuserar på styrkedjans funktion inom utbildningssystemet samt på de olika aktörernas ansvar och möjlighet att påverka elevers resultat.

Hur kan det pedagogiska ledarskapet användas i skolans styrkedja för att ge de bästa förutsättningarna för elevers kunskapsutveckling? Hur kan ledarskapet förbättra elevers kunskapsutveckling? Vilka olika förväntningar finns på styrkedjans aktörer? Skolans styrkedja sträcker sig från den nationella nivån – riksdag, regering och skolmyndigheter – till varje lärare i klassrummet eller i barngruppen. I den här boken visar författaren att en väl fungerande styrkedja ger goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. I en sådan styrkedja omfattas alla av gemensamma värderingar och man samarbetar för att uppnå skolans och elevernas mål. Ett sådant strukturerat samarbete ger förutsättningar att stärka såväl det pedagogiska ledarskapets innehåll som tilliten mellan aktörerna. I bokens första del behandlas förskolans och skolans styrkedja, begreppet pedagogiskt ledarskap samt barns och elevers lärande och utveckling. I den andra delen presenteras en fallstudie, genomförd i en svensk kommun, och i den tredje delen kopplas bokens två första delar samman. I del tre diskuteras också hur de nya kunskaperna kan användas i arbetet med förskolans och skolans utveckling och förändring. I avslutningen beskriver författaren hur man utifrån hela styrkedjans perspektiv kan stärka och arbeta med det lokala pedagogiska ledarskapet.Stephan Rapp är verksam vid Linnéuniversitetet. Där arbetar han som professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap samt som koordinator för Centrum för pedagogisk ledning och som utbildningschef för det statliga rektorsprogrammet. 

När konflikter ska lösas i skolans värld förväntas rektor agera. Det kan handla om allt ifrån arbetsrättsliga ärenden, betygsättning, kränkningar eller frågor om särskilt stöd till barn och elever. I den här boken visar författarna hur rektor kan få stöd i juridiken för att hantera svåra situationer. Boken utgår från fallstudier som beskriver olika typer av konflikter och kriser i skolans och förskolans värld och utifrån dessa görs en koppling mellan juridisk reglering, teoretiska perspektiv och praktiska lösningar. I bokens första del behandlas frågor som rör lärares och rektors tjänsteutövning. Den andra delen handlar om samarbete, tillit och konflikter. Bokens tredje del handlar om hantering av kränkningar och diskriminering och hur trygghet och studiero skapas. Den avslutande delen handlar om tvärprofessionell samverkan. Bokens pedagogiska upplägg med aktuella fallstudier gör att den kan användas både på rektorsprogrammet och i förskolans och skolans kompetensutveckling. Stephan Rapp är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Linnéuniversitetet, Linda Löfgren är chefsjurist i Region Jönköpings län och har bred erfarenhet av rådgivning och utbildning inom den offentligrättsliga juridiken. Peter Skoglund är jurist samt föreläsare i juridik och rättsvetenskap. Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik och utbildningschef för rektorsprogrammet vid Linnéuniversitetet.