Sven Anér – författare

Den 10 juni 1988 skriver den undersökande journalisten och författaren Sven Anér till UD:s pressbyrå: "Jag önskar veta anledningen till att just Ebbe Carlsson blev den som under mordnatten eftersökte Olof Palmes son och hjälpte denne med flygtransport." Den 19 oktober 1992 får Sven Anér, efter fyra år av forskning, ta del av vad som påstås vara officiella franska bevis för att Carl Lidbom och Ebbe Carlsson i ett plan ur den franske presidentens specialflottilj hämtat Olof Palmes yngste son Mattias från Chamonix via Genève till Paris. Men de franska "bevisen" motsägs på varje punkt av hela det omfattande bevismaterial Sven Anér tagit fram - bland annat under resor till Paris, Genève och Chamonix - och den svenska ambassadens sätt att smussla med de franska dokumenten gör saken än mer egendomlig: dokumenten påstås vara mottagna av en svensk ambassadtjänsteman "underhand och på personlig basis"! AFFÄREN CHAMONIX - Palme-gåtan mot sin lösning? är berättelsen om en mångårig kamp inte bara mot ointresserade och avoga, någon gång hotfulla myndigheter. Denna skakande dokumentär är i minst lika hög grad ett vittnesmål om alla massmediers totala, närmast aggressiva ointresse för AFFÄREN CHAMONIX och för Palme-gåtan över huvud taget. Sven Anér har aldrig velat acceptera denna kusligt slappa attityd. Efter POLISSPÅRET (1988) och FYRA NYCKLAR (1991) kommer nu AFFÄREN CHAMONIX - Palme-gåtan mot sin lösning? Kommer Palme-gåtan verkligen att lösas? Ja, det är Sven Anér övertygad om. För sanningen sipprar fram. Alla lögner kan inte sopas under mattan! Vad gör Carl Lidbom EGENTLIGEN i Schweiz?

Dödsskottet mot Olof Palme föll ett antal sekunder efter klockan 23.21 fredagen den 28 februari 1986. Det vet vi. Men vad hände sen? Och NÄR hände det? Polis och åklagare, makt och myndighet, påstår att räddningsarbete och polislarm utlöstes omedelbart. Men ett tiotal vittnen säger att det tog tid. Att allt tog tid. Att det tog sex minuter längre tid. Sex magiska minuter. POLISSPÅRETS sex magiska minuter. Uppgifter stämmer inte, uppgifter går inte ihop - och i Sven Anérs dagbok från oktober-december 1987 tar POLISSPÅRET form. I mörka, kalla, klara bilder skildrar fotograf Pelle Stackman POLISSPÅRETS centrala Stockholm, och på den klassiska Neuhaus-kartan på omslagets insidor har platsen för mordet prickats in. Platsen för ett redan klassiskt mord.

Finns en koppling mellan morden på Catrine da Costa 1984 och på Olof Palme 1986? Mycket pekar idag på ett sådant samband, men klarhet dröjer. Polisen hittar inte Anti Avsans namn i da Costa-affären, och utförlig information till Sven Anér pekar på att locket lagts på. Leif GW Persson, som är den bäst insatte, slänger, i sin dubbla sits som polistjänsteman och TV-kommentator, de dokument som finns, medan polisen begär besked rörande Anérs uppgiftslämnare, något som snuddar vid grundlagsbrott. Boken skildrar olika grupper av sammansvurna. Där finns kotterier av höga militärer, en gång avslöjade av Sigvard Marjasin var det därför han inte fick fortsätta som ledare av granskningskommissionen? Där finns höga samhällsrepresentanter inom en konspiration, vars illavarslande existens nyligen bekräftades av Leif GW Persson, och där finns den famösa baseballigan inom Klarapolisen, samt Stockholms Försvarsskytteförening, med i båda fallen rådmannen och moderate riksdagsledamoten Anti Avsan som första och mest aktiva namn. Och MOP 86, Föreningen Mordet på Olof Palme 1986, är den skakande benämningen på de aktuella baseballpolisernas alltjämt existerande sammanslutning, med Anti Avsan i topp och med hans omkastade namn på en öppen konferensinbjudan. MOP 86 är aldrig granskad, aldrig utredd. Sven Anér ställer frågan: Hade mordet på Olof Palme över huvud taget kunnat äga rum på sätt som skedde om inte baseballigans trimmade kamrater funnits att tillgå? Det är i denna svenska miljö som De Sammansvurna presenterar sitt skakande budskap!

När Sven Anér vid ett allmänt möte på Tuna bygdegård hösten 2011 kopplade Lisbeth Palme till mordet på Olof väcktes oro i den svenska administrationen, och dolda motattacker riktades mot denna boks författare. Avgörande bevis har varit bokomslagets bild av Lisbeth Palme på Sabbatsbergs akutintag – varför anlända i polisbil, inte i Olofs ambulans? Och varför inte i den påstått beskjutna mockapålsen? Leif GW Persson sa i TV den 28 februari 2012 att mördaren fanns inom en konspiration av bland annat poliser. Denna bok säger detsamma.

Med Palme dog rättsstaten: 27 års utredande ett nesligt miljardspel för svenskars galleri! Vilka vågar viska: Det var vi! Det finns en bild i Palme-dokumentationen som är helt avgörande. Det är mittuppslagets Lisbethbild. Ulf Karlsson tog in allt i sin kameralins, femton minuter efter Dekorima. Men det är först idag något kan hända, sedan jag ställt samman denna sanna bild från Sabbatsberg mot det osanna PM från Johannes kyrka som poliskommissarie Lars Christianson skrev.

Staten tog Olofs liv är en extremt initierad betraktelse över det mörka tillståndet i det svenska rättssamhället trettio år efter mordet på Olof Palme. Sven Anér har ända sedan Polisspåret (1988) i bok efter bok avslöjat lögnerna kring mordutredningen. När får vi veta sanningen?

I Så fick det bli får vi följa författaren, journalisten och debattören Sven Anér ända från andra världskrigets utbrott fram till idag. Många spännande möten och episoder skildras på ett mycket personligt sätt: Dag Hammarskjöld i New York, Herbert Tingsten, Olof Palme, Jolo, Povel Ramel, Gustav VI Adolf, Karl-Axel Sjöblom och många fler. Gagarins landning som Anér var satt att bevaka från Moskva samt en pinsam episod då Holland skulle intervjuas som nyutnämnd USA-ambassadör. Militär tjänstgöring vid stilleståndslinjen efter Koreakriget, åren på Dagens Nyheter, bland annat som Moskvakorrespondent, Sveriges television, kampen mot kärn-kraften, grundandet av Miljöpartiet till-sammans med bland andra Per Gahrton. Och mycket mera.

I Estonia sprängdes! presenteras alla de förkrossande forskardokumenten., Text helt byggd på de officiella dykarinspelningarna, visar det oförklarade orangegula paketet, det krysstejpade paketet, det uppfläkta kronblads-hålet. ...en explosion orsakade skadorna på bogvisirets styrbordslås... omfattande explosionsskador på styrbordsdelen av lastrampen... osv.

Nu går Sven Anér från offentliga lögner i Palmemordets spår till sina privata sanningar under Stockholms 20-tal, då en kola kunde vara halvöres, och 30-talet, då Uppsala var en småstad, med en bister far som räddade en bank men kanske tappade en son. Skelett i garderoben? Jo, historien går tillbaka till 1890-talet. Sven Anér har låtit den lille Sven minnas nära 90 år bakåt till skolgång på Stockholms Söder och Ådalsdramatik med depression. Ivar Kreugers dödsbud spred sig i Dramatens foyer; Sven var där, tillsammans med far och mor och älskad syster Kerstin. Ljuva 20-tal, ljuva 30-tal? O ja. Det kunde mullra i basen under Sven Anérs barndom och ungdom, men grundtonen var ljus, med den hoppfullhetens oförstörbarhet som kan prägla en ung grabb.