Therese Bjärstig – författare

Utvärdering är idag en institutionaliserad och professionaliserad aktivitet som genom att bidra med kunskap om offentliga verksamheters måluppfyllelse, kvalitet, nytta och kostnad utgör en grundpelare i en fungerande demokrati. Samtidigt finns en växande kritik som bygger på att utvärdering, med ett alltför ensidigt fokus på mätbarhet, har blivit både tidskrävande och kommit att producera massiva kunskapsflöden med oklar användning.Utöver denna kritik har samhälleliga förändringar, som digitalisering, och komplexa samhällsproblem, som klimatförändringar, fattigdom och gränsöverskridande kriminalitet, tvingat både beslutsfattare och utvärderare att agera i okänd terräng. Bokens övergripande syfte är att lyfta fram och diskutera vilka konsekvenser dessa utmaningar kan tänkas få för utvärderingars praktik och funktion i politik och förvaltning.I Utvärdering i en osäker tid bidrar en grupp erfarna utvärderare och utvärderingsforskare med var sitt kapitel till ett kvalificerat samtal om utvärdering, främst inom offentlig sektor men även i privata och ideella sammanhang. Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som i sitt framtida eller nuvarande arbete behöver förhålla sig till planering, genomförande och/eller användning av utvärdering.

I denna bok analyseras vad det svenska EU-medlem­skapet inneburit för svensk politik sedan inträdet i unionen 1995. Syftet är att studera förändringen av hur svensk politik organiseras och vilket innehåll ett fördjupat medlemskap har inneburit. Utifrån antagandet att svensk politik ingår i ett flernivåstyre på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, ligger fokus på mötet mellan svensk nationell politik och EU. Det innebär att boken analyserar dels hur svensk politik styrs och utformas, dels hur politikens innehåll förändrats i mötet mellan svenska politiska institutioner och EU. För att förstå hur svensk politik påverkas, introduceras begreppen europeisering, governance och policyprocesser. Med hjälp av dessa ges möjlighet till en djupare förståelse för hur och varför svensk politik förändrats. Med svensk politik avses följande tolv politikområden : asyl- och migrationspolitik, biståndspolitik och utvecklingssamarbete, brottsbekämpning, energipolitik, grannskapspolitik, jordbrukspolitik, jämställdhetspolitik, miljöpolitik, närings­politik, social­politik, utbildningspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitik. Varje politikområde skärskådas över tid från EU-medlemskapets inträde fram till i dag.