Det är en sensommardag i början av 1920-talet. I ladan står en nästan ny T-Ford som fått ersätta hästen vid familjens utflykter till stan. Man är först i byn med bil och man vårdar den ömt. Man visar också gärna upp den vid tillfälle. Kanske skjutsar man grannflickorna till och från dansbanan på lördagskvällen för en femtioöring. Ibland kör man bud åt slaktaren och handlaren vid vägskälet för att klara lånet på åttahundra kronor. Far sköter rundsmörjning och enklare reparationer själv och skulle han gå bet tar smeden vid. Det är bekvämt att ha bil, och det går snabbt att vänja sig vid den nya livsstil den för med sig. Strax efter sekelskiftet 1900 dök de allra första bilarna upp i Kronobergs län. Men det skulle dröja till första världskrigets slut innan de började hitta ut till landsbygden. Det här är berättelsen om hur den första skymten av en automobil upplevdes, om hur hästar skrämdes i sken av motorljudet och om hur vägarna förbereddes för den kommande bilismen. Bilar på G berättar om pionjärtiden, från 1900 till 1930, då bilen fortfarande var ett tekniskt vidunder som lockade nyfikna åskådare där den drog fram längs grusvägarna. Så som det var på landsbygden i Sverige för hundra år sedan.

Berättandets kraft: 300 år av skrivande i Kronoberg – författarna och platserna är en litteraturhistorisk översikt som kartlägger Kronobergs skönlitterära tradition från tidigt 1700-tal fram till idag. I boken följer Joakim Granlund och Ella Styf hur berättandet vuxit fram i länet genom olika epoker, samhällsförändringar och litterära uttryck. Utgångspunkten är en nyfiken fråga: finns det en särskild litterär tradition i Kronoberg? Genom arkivstudier, biblioteksarbete och möten med samtida författare lyfter författarna fram över 130 namn från fyra århundraden. Här ryms både välkända författarskap och röster som tidigare hamnat i skymundan, presenterade i korta, tillgängliga porträtt där liv, verk och sammanhang sätts i relation till varandra. Boken visar hur litteraturen alltid varit tätt knuten till platsen. Författarnas livsöden vävs samman med byar, städer och landskap, och läsaren får även tips på litterära platser runt om i länet där berättelserna lämnat spår. På så sätt blir boken både en historisk genomgång och en inspiration till vidare upptäckter. Särskild vikt läggs vid skrivandets drivkrafter. Flera yngre och samtida författare kommer till tals och reflekterar över sin kreativa process och varför de skriver. Tidslinjen sträcker sig från Petter Rudebeck vid 1600–1700-talets skarv till Alexander Mahmoud, född 1990, och visar hur behovet av att uttrycka sig och nå en läsare är konstant över tid. Berättandets kraft riktar sig till både litteraturintresserade och nyfikna läsare som vill upptäcka nya författarskap. Boken är den första utgivningen på Det fria ordets hus förlag och markerar starten på en långsiktig satsning på lokal litteratur i dialog med omvärlden.

Det är en sensommardag i början av 1920-talet. I ladan står en nästan ny T-Ford som fått ersätta hästen vid familjens utflykter till stan. Man är först i byn med bil och man vårdar den ömt. Man visar också gärna upp den vid tillfälle. Kanske skjutsar man grannflickorna till och från dansbanan på lördagskvällen för en femtioöring. Ibland kör man bud åt slaktaren och handlaren vid vägskälet för att klara lånet på åttahundra kronor. Far sköter rundsmörjning och enklare reparationer själv och skulle han gå bet tar smeden vid. Det är bekvämt att ha bil, och det går snabbt att vänja sig vid den nya livsstil den för med sig. Strax efter sekelskiftet 1900 dök de allra första bilarna upp i Kronobergs län. Men det skulle dröja till första världskrigets slut innan de började hitta ut till landsbygden. Det här är berättelsen om hur den första skymten av en automobil upplevdes, om hur hästar skrämdes i sken av motorljudet och om hur vägarna förbereddes för den kommande bilismen. Bilar på G berättar om pionjärtiden, från 1900 till 1930, då bilen fortfarande var ett tekniskt vidunder som lockade nyfikna åskådare där den drog fram längs grusvägarna. Så som det var på landsbygden i Sverige för hundra år sedan.

Berättandets kraft: 300 år av skrivande i Kronoberg – författarna och platserna är en litteraturhistorisk översikt som kartlägger Kronobergs skönlitterära tradition från tidigt 1700-tal fram till idag. I boken följer Joakim Granlund och Ella Styf hur berättandet vuxit fram i länet genom olika epoker, samhällsförändringar och litterära uttryck. Utgångspunkten är en nyfiken fråga: finns det en särskild litterär tradition i Kronoberg? Genom arkivstudier, biblioteksarbete och möten med samtida författare lyfter författarna fram över 130 namn från fyra århundraden. Här ryms både välkända författarskap och röster som tidigare hamnat i skymundan, presenterade i korta, tillgängliga porträtt där liv, verk och sammanhang sätts i relation till varandra. Boken visar hur litteraturen alltid varit tätt knuten till platsen. Författarnas livsöden vävs samman med byar, städer och landskap, och läsaren får även tips på litterära platser runt om i länet där berättelserna lämnat spår. På så sätt blir boken både en historisk genomgång och en inspiration till vidare upptäckter. Särskild vikt läggs vid skrivandets drivkrafter. Flera yngre och samtida författare kommer till tals och reflekterar över sin kreativa process och varför de skriver. Tidslinjen sträcker sig från Petter Rudebeck vid 1600–1700-talets skarv till Alexander Mahmoud, född 1990, och visar hur behovet av att uttrycka sig och nå en läsare är konstant över tid. Berättandets kraft riktar sig till både litteraturintresserade och nyfikna läsare som vill upptäcka nya författarskap. Boken är den första utgivningen på Det fria ordets hus förlag och markerar starten på en långsiktig satsning på lokal litteratur i dialog med omvärlden.