Thomas Malmsborg – författare

Roskildeturen – en bildningsresa, utspelar sig under tre veckor sommaren 1974 och skildrar tre ynglingars irrfärder på väg till den stora festen i Roskilde.Jaget i berättelsen har just gått ut skolan, han tror sig veta vad han ska göra till hösten men inte så mycket mer. Han är ung, han är stark och han är fri att göra vad han vill. Otaliga är de världar som finns att genomkorsa därute och han har sju rullar oexponerad film i väskan.Men så är det det att han ånyo är nyförälskad...Nåväl, sagda filmrullar exponeras allt efterhand som resan fortskrider, ruta för ruta, bild för bild – ett knappt hundratal av dem finns med i boken.Innan det så är dags för återtåget har han förbrukat all film – själv är han vid det laget måhända något mindre obildad.

Då Coronapandemin tog fart på allvar blev jag som många andra sittandes hemma med allt för lite att göra. Ett par av mina närmaste vänner blir tidigt svårt sjuka, några klarar sig lindrigare undan medan andra isolerar sig helt för att undvika smittan. Att bläddra bland minnen blir för mig nu en distraktion såväl som en tröst. Allt efterhand fogas så minne till minne, berättelse till berättelse, fotografi till fotografi – tillsammans blir de Dagrar. Några av fotografierna i boken är från de här veckorna, andra är lite äldre och andra åter är tagna för riktigt länge sedan – bilder jag om och om igen återvänder till för att de, var och en, bär på̊ en berättelse. Då jag nu förde dem samman fann jag att de samtidigt som de berättar om den tid som var – den värld vi levde i innan – också̊ berättar något om den tid som är. Texterna i sin tur – också̊ de skrivna såväl nu som då – utgår från fotografierna. Flera av dem berättar om just de minnen som bilderna väcker hos mig när jag tittar på̊ dem, andra om det som hände när fotografiet togs, andra åter om vad som måhända kan ha utspelat sig – vad vet jag.

In vino fabulae är en samling bildberättelser sprungna ur vin såväl som vatten. Det är fotografier av samvaro kring bord där historier, minnen och skratt har delats, där berättelser blommat fram ur koppar och glas, och där sagor vandrat från mun till mun. Berättelser jag inte bara fångat med kameran utan som jag just därför också själv varit en del av. Texterna som i boken åtföljer fotografierna är å sin sida inget annat än ren och skär förbannad dikt. Att skriva dem har roat mig – det är inte mer med det. In vino fabulae spänner över dryga sextio år och ungefär lika många bord, soffor, båtdäck, tågvagnar, plädar och jag vet inte vad, där det druckits, ätits och umgåtts. Platser där berättelserna flödat lika ymnigt som vinet, ölet och brännvinet; platser där vänner och bekanta mött mig över en kopp kaffe, ett glas vatten eller för den delen en enkel måltid; platser där obekanta strax blivit bekanta då vi delat något glas tillsammans. Platser där sagor blivit till.

En fotobok/diktsamling som lånar sin form från musiken. I ett konvolut bestående av två delar – en ”vinylskiva” och en ”CD” – ställs porträtt och poem i juxtaposition till varandra. Sångbara dikter och rytmiska poem möter här porträttens gråa toner i ett femtiotal berättelser, betraktelser och fria associationer. Ett dubbelalbum där svartvita fotografier får axla musikens roll.

Det du möter när du bläddrar i Däremellan är det jag såg 1974, betraktat i ljuset av det jag nu ser femtio år senare. Och vice versa. Eller, om jag ska vara helt ärlig, vad jag valde att se. Helt visst kan något hundratal bilder inte berätta allt om två hela år, därtill åtskilda som de nu är av ett halvt sekel. Men måhända berättar de något om tiden som förflutit däremellan.