Ekonomiskt beslutsfattande präglas av stor osäkerhet och komplexitet. Betydande informationsmängder ska hanteras för att på ett så transparent sätt som möjligt resultera i effektivt användande av tillgängliga resurser. Kalkylering för offentliga verksamheter är särskilt framtagen för att förstå hur offentliga verksamheter skiljer sig från privata eller vinstsyftande verksamheter.I boken presenteras, diskuteras och problematiseras olika metoder för ekonomiskt beslutsfattande på kort såväl som lång sikt. På kort sikt presenteras metoder för total- och resultatanalys, avvikelseanalys samt självkostnads- och bidragskalkylering. På lång sikt presenteras metoder för lönsamhetsbedömning och prioritering av kapitalinvesteringar. Slutligen ägnas en del av boken till att presentera metoder för att bedöma finansiella prestationer.Kalkylering för offentliga verksamheter riktar sig i första hand till studenter eller praktiker som vill lära sig mer om ekonomiskt beslutsfattande i offentliga organisationer. Genomgående används exempel från den offentliga sektorns olika nivåer (kommun, region, stat samt offentligt ägda aktiebolag) för att pedagogiskt belysa olika metoders användbarhet i offentliga organisationer.

During more than 30 years, the public sector has been subjected to increased forms of economification. A general trend of imposing management techniques within public administration has shifted previous understandings of how organising and control should be undertaken. Instances of efficiency and economy have become important, overshadowing instances of effectiveness and equity. As these instances play out within public administration dilemmas emerge, which actors need to make sense of. In this dissertation, an exploration of actors’ taken-for-granted assumptions within the Swedish central government is undertaken. More specifically, actors engaged in public administration within the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) make out the central empirical focus. This dissertation contains open-ended interviews, selfadministered surveys, as well as the use of focus groups as methods for continuous exploration. Taking a theoretical stance within institutional theory, the concept of taken-for-granted assumptions is elaborated and explored in order to challenge prior knowledge of actors’ understandings and behavioural alignment. It is argued that such taken-for-granted assumptions align with social systems, dominating certain contexts. Within public administration, these social systems are understood as Management and Civil Service. It is concluded that dilemmas inherent in public administration are made sense of in two manners. Firstly on the basis of rejecting the premises for dilemma and secondly by compartmentalising internal and external perspectives. The separation of Management from Civil Service enables actors engaged in public administration to understand beliefs and practices within contemporary public administration.

Ekonomiskt beslutsfattande präglas av stor osäkerhet och komplexitet. Betydande informationsmängder ska hanteras för att på ett så transparent sätt som möjligt resultera i effektivt användande av tillgängliga resurser. Kalkylering för offentliga verksamheter är särskilt framtagen för att förstå hur offentliga verksamheter skiljer sig från privata eller vinstsyftande verksamheter.I boken presenteras, diskuteras och problematiseras olika metoder för ekonomiskt beslutsfattande på kort såväl som lång sikt. På kort sikt presenteras metoder för total- och resultatanalys, avvikelseanalys samt självkostnads- och bidragskalkylering. På lång sikt presenteras metoder för lönsamhetsbedömning och prioritering av kapitalinvesteringar. Slutligen ägnas en del av boken till att presentera metoder för att bedöma finansiella prestationer.Kalkylering för offentliga verksamheter riktar sig i första hand till studenter eller praktiker som vill lära sig mer om ekonomiskt beslutsfattande i offentliga organisationer. Genomgående används exempel från den offentliga sektorns olika nivåer (kommun, region, stat samt offentligt ägda aktiebolag) för att pedagogiskt belysa olika metoders användbarhet i offentliga organisationer.

During more than 30 years, the public sector has been subjected to increased forms of economification. A general trend of imposing management techniques within public administration has shifted previous understandings of how organising and control should be undertaken. Instances of efficiency and economy have become important, overshadowing instances of effectiveness and equity. As these instances play out within public administration dilemmas emerge, which actors need to make sense of. In this dissertation, an exploration of actors’ taken-for-granted assumptions within the Swedish central government is undertaken. More specifically, actors engaged in public administration within the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) make out the central empirical focus. This dissertation contains open-ended interviews, selfadministered surveys, as well as the use of focus groups as methods for continuous exploration. Taking a theoretical stance within institutional theory, the concept of taken-for-granted assumptions is elaborated and explored in order to challenge prior knowledge of actors’ understandings and behavioural alignment. It is argued that such taken-for-granted assumptions align with social systems, dominating certain contexts. Within public administration, these social systems are understood as Management and Civil Service. It is concluded that dilemmas inherent in public administration are made sense of in two manners. Firstly on the basis of rejecting the premises for dilemma and secondly by compartmentalising internal and external perspectives. The separation of Management from Civil Service enables actors engaged in public administration to understand beliefs and practices within contemporary public administration.